Kommunpolisen: ”Minderåriga förekommer i utredningar”

I veckan föreläste kommunpolisen Sandra Uddeström om ungdomars relation till alkohol och droger på Gummifabriken i Värnamo. Hon inleder föreläsningen med att kliva upp på scenen och blicka ut över publikhavet. 

– Vi som tonårsföräldrar har mycket oro. Jag är själv tonårsförälder och känner igen mig mycket i de funderingar man har, säger hon.

Därefter börjar Uddeström informera om kommunens ungdomar och deras förhållningssätt till alkohol och narkotika.  

– Det finns ingen studie över detta i Värnamo kommun, men jag har hittat en studie gjord med ungdomar i Kävlinge kommun under 2022, som befolkningsmässigt liknar Värnamo. Där ser man att det händer något i årskurs 8. Där uppgav 47,2 procent av ungdomarna vi årskurs 8 att de har druckit alkohol vid ett flera tillfällen de sista tolv månaderna. Tittar vi även på region Jönköpings folkhälsoenkät från 2020 så ser vi att intresset för alkohol bland ungdomar toppar under årskurs 7-8 men att det sedan minskar över tid. Enkäten visar också att tjejer tenderar att vara mer intresserade att prova på alkohol än killar, men att killar är mer intresserade än tjejer av att prova på narkotika även om det är betydliga många färre som testar narkotika än alkohol, säger Sandra Uddeström och fortsätter:

–  Nutida forskning visar på att alkoholkonsumtionen bland skolungdomar har mer än halverats under 2000-talet och i en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, konstateras att ungdomar i Sverige upplever narkotika som ett mindre problem än tidigare och totalt sett har fått en mer liberal inriktad syn på narkotika. Vi tror att det är jättemycket narkotika överallt och att varje ungdomar är i riskzon, eftersom media rapporterar om det, men det är inte. Det vi ser att det är mycket mer narkotika i omlopp både lokalt och nationellt än tidigare, men det är inte fler utan värre anmälningar, säger Uddeström. 

Den 1 juli 2023 började en ny lag gälla som säger att det är straffbart att involvera barn och ungdomar i brottslig verksamhet. Varför börjar unga att begå brott? 

– Studier visar att svaga sociala band innebär underlättande att bryta normer. Dessa band försvagas ofta runt årskurs 8, då får man mer frihet hemifrån och man får mer ansvar och självständighet. Då försvagas ofta den sociala kontrollen: man försöker hitta en egen väg. Vi ser också att när ungdomen när sig vuxenlivet så stärks den sociala kontrollen, vilket ofta blir en vändpunkt för de som har varit i brottslighet. De som har varit inne i lättare kriminalitet kanske backar tillbaka och då gäller det att hjälpa dem innan det är för sent. 

Den nationella samhällsutvecklingen pekar på allt fler yngre utför grövre kriminella handlingar och en ökning av brutalt skjutvapenvåld bland minderåriga under de sista åren. 

– Vi tror på att det är en väldig glorifiering bland unga om att vara med de i här gängen. Man vill ha den där fina jackan eller de där dyra Nike-skorna och för att få dem behöver man pengar. Då står det en person där som säger ”ta det här paketet och lämna på den här adressen, så får du pengar”. Det blir som en morot för de unga och det är så de lockas in i kriminalitet, säger Uddeström. 

Polisen ser utvecklingen på nationell nivå även på lokal nivå.

– Det vi vet är att vi har minderåriga som förekommer i utredningar. Vi att det förekommer hot mellan unga, exempelvis att man ska vara tyst för att man har sett något som ingen ska se eller att man kan bli hotad att göra saker. Då kommer vi in på utpressning, att folk blir tvingade att betala eller göra något som blir en vinning för andra. Vi har flera sådana fall. Även vapen förekommer, främst i form av att folk som blir utpressade bär vapen. Vi ser också att vi har droger bland de yngre, dock ej i form av fler anmälningar men vi ser att de vi hanterar är yngre än de har varit tidigare samt att hittar större partier. Vi upplever också en tystnadskultur. När vi förhör ungdomar så kan de som fjortonåringar sitta och säga ”inga kommentarer”, vilket skapar problem i utredningar. Antingen vill man inte säga sanningen eller så vågar man inte lämna uppgifter. Vi ser att det här förekommer överallt i hela GGVV-regionen, säger Sandra Uddeström.  

Polisen arbetar med ungdomar i riskzon på flera olika sätt. Bland annat genom ett nära samarbete mellan områdespoliserna, fältsekreterare och personal på fritidsgårdar, att alla poliser i yttre tjänst arbetar med dessa frågor, en utredningsgrupp som arbetar enbart med ärenden kopplade till ungdomar, orossamtal, samverkan med skola, olika sociala insatsgrupper samt riktade insatser. Avslutningsvis ger Sandra Uddeström tips och råd till föräldrar.

– Vad är en tidig upptäckt? Exempel på varningssignaler är nytt umgänge, humörsvängningar, sämre mående, frånvaro från skolan, ringa stölder, skadegörelse, dyra kläder och att barnen handlar mer än vad de egentligen har pengar till. Som förälder har du rätt att vara jobbig och nyfiken. Försök ta reda på vilka personer de hänger med och vilka platser de är på, dyk upp där de säger att de är. Sätt upp tider när de ska vara hemma, be att få att kolla upp vad de har för pengar, be att få gå igenom mobiler, titta igenom jackor och väskor, städa deras rum, lyssna och ta hjälp, avrundar Sandra Uddeström.