Debatterar vårdpersonalen
Nyheter Kommunstyrelsens ordförande i varje kommun i länet debatterar kunskaper hos personal inom vård och omsorg.
Kommunernas vård- och omsorgspersonal är generellt mycket yrkesskickliga
Gert Jonsson (M). Arkivbild
Kommunerna i Jönköpings län har ett stort antal anställda med olika uppdrag och professioner. Nu under pågående pandemi granskas vår vård- och omsorgspersonal i sitt arbete. Det ingår för offentligt anställda att bli granskade av bland annat Skolverket, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, revisionen och media. En ständigt pågående granskning av våra verksamheter är bra.
I dag är rekrytering till tjänster och möjlighet till att anställa vikarier mycket begränsad beroende på svårigheter med att hitta personal, så väl utbildad som outbildad. Inte i någon av länets kommuner finns personella resurser förvarade i ett väntrum som snabbt och lätt kan ringas in i den mängd som emellanåt behövs.
Lokalt tar vi ansvar för, i många avseenden, mycket bra och uppskattade vård- och omsorgsverksamheter. Men ibland blir det tyvärr fel även i våra verksamheter, vilket vi beklagar. För oss är en trygg, säker och högkvalitativ verksamhet målet. Våra medarbetare vårdar svårt sjuka och behövande människor i tät samverkan med läkare, anhöriga och andra närstående. Uppdraget är komplext och innebär därmed en stor utmaning att nå en hundraprocentig nöjdhet.
Hans-Göran Johansson (C). arkivbild
I de brukar- och patientundersökningar som genomförs får våra verksamheter och våra medarbetare mycket goda betyg och vitsord av de allra flesta.
Undersökningarna görs även år då vi inte har en pandemi att hantera och är viktiga underlag i arbetet med en fortsatt kvalitets- och verksamhetsutveckling. Ett utvecklingsarbete som sker både inom respektive kommun, men även i nära samverkan mellan länets 13 kommuner och Region Jönköpings län.
Utifrån ett nationellt perspektiv kan vi med glädje konstatera att många andra kommuner och regioner med stort intresse följer denna samverkansmodell, som vi tillsammans har utvecklat under en lång rad av år. Det handlar till exempel om arbetsmetoder, bemötandefrågor, kvalitetsutveckling med mera.
Vi känner inte igen oss i den kritik som nu framförs gentemot våra vård- och omsorgsverksamheter och känner därför oro för våra kreativa och yrkesskickliga medarbetare när de granskas och kritiseras på ett inte alltid befogat sätt. Detta kan i värsta fall leda till att medarbetare blir uppgivna och rädda med konsekvenser som sämre kvalitet, svårare att rekrytera personal och därmed också svårare att leverera bra vård och omsorg.
Vi vill på detta sätt ödmjukt beklaga vid de tillfällen brister har skett, men samtidigt visa vårt starkaste stöd för en av kommunernas viktiga personalgrupper.
Kommunstyrelseordförande i Jönköpings län
Beata Allen (C), Aneby
Annelie Hägg (C), Eksjö
Carina Johansson (C), Gislaved
Susanne Wallström (M), Habo
Kristine Hästmark (M), Gnosjö
Ann-Marie Nilsson (C), Jönköping
Linda Danielsson (S), Mullsjö
Anna-Karin Magnusson (S), Nässjö
Stefan Gustavsson (KD), Sävsjö
Mats Holmstedt (M), Tranås
Gert Jonsson, (M) Vaggeryd
Henrik Tvarnö (S), Vetlanda
Hans-Göran Johansson (C), Värnamo
Kunskaper hos personal inom vård och omsorg, ja den finns säkert men hur är det med kommunstyrelsens ordförande. Jag hoppas att ni tidigare har vågat berömma er personal som gör ett fantastiskt jobb. När man läser era debattinlägg får man känslan av att ni har dåligt samvete.
Ofta vi invånare i Värnamo får höra att ”vi känner inte igen oss i kritiken”. Låter mer som ett standardsvar. Kritik borde kommunen ta till sig och lyssna på och använda sig av för att förbättra. Istället nonchaleras invånarnas kritik och tas inte på allvar. Det är mest troligt ingen som sitter och hittar på kritiken för att fördriva tiden. Folk har vettigare saker att göra.
Det är dags att få in nya förmågor i kommunstyrelsen som lyssnar på invånarna och inte är rädda att förändra och förbättra!
Dags att öppna ögonen.
– vad är skillnaden på diabetes och diarré?, frågade personalen min släkting.
Många som kommer kan inte det basala som att exempelvis koka gröt till frukost. Ska den sjuke lära personalen det? Periodvis har skyddsutrustning varit slut. Handspriten har varit slut, så de använder den vi köpt till brukaren själv. Hellre det än att de sprider smitta. Men!
Man tar tid från de som är piggast att klara något själv, men det syns inte på räkningen. Är beviljad tid, men det fattas folk i dag och så rusar man vidare. Det kommer att bli ännu värre när det ska sparas in pengar. Sparar man in på de formgivna bänkarna runt Osudden? Inte samma konto, men samma skattemedel. Av med solglasögonen: se verkligheten som den är.
Det är alldeles för många inom omsorgen som har väldigt dålig svenska i tal och skrift, brukarna har svårt att förstå och bli förstådda.