Kåppi pejst – en bok att ta till sig
Nyheter Amerikaniseringen breder mer och mer ut sig. Som älskare av det svenska språket är det hela tiden en kamp att arbeta mot den. På papperet är det en omöjlig kamp att vinna men kan exempelvis läsa Mars-Eric Nilssons senaste bok först få en mer klar bild vad det handlar om.
Boken heter Kåppi pejst – Hur vi härmar USA mer än ever. Kåppi pejst med ”riktig” stavning copy paste är ett ord med betydelsen kopiera och klistra in.
– Det är en diskriminering av äldre, sa Mats-Eric Nilsson i programmet Gokväll i Svt helt nyligen.
Han syftar givetvis på att äldre som har lärt sig tusentals ord under livet har svårt att närmast dagligen höra nya ord som kunde ha sagts på svenska.
Han pekar på att när så mycket i vår vardag kommer från den amerikanska kulturen är det risk att man missar något annat. Det är en uppenbar risk att det svenska språket inte utvecklas i särskilt hög grad när det kommer så mycket från USA.
Engelskan genomsyrar i dag hela samhället men det måste inte vara så.
– Tänk lite längre, det finns faktiskt oftast svenska ord, sa Mats-Eric Nilsson i programmet.
Sedan är det väl inte särskilt troligt att de som ständigt säger och skriver mängder med amerikanska uttryck verkligen tar till sig bokens innehåll.
Bokförlaget skriver så här: I Kåppi pejst gör författaren och journalisten Mats-Eric Nilsson en ögonöppnande och ibland dråplig kartläggning av de hundratals små och stora företeelser som vi kopierat från USA bara under de senaste åren. Alltifrån läppförstoringar och intimrakning till glutenfobi och triggervarningar. Dessutom blir det förstås en djupdykning i själva språket. Hur gick det till när vi ”tjugofyrasju” började ”embrejsa” vartenda nytt amerikanskt ”buzzword”?
Kom gärna med egna förslag vad vi ska avhandla: Skriv till etikett@skillingaryd.nu.
Mer kring språket
TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp till hjälp för alla som skriver. Kika gärna in på dess hemsida för där kommer vi att hämta de flesta tipsen vi kommer att förmedla: https://tt.se/tt-spraket/skriv/. Vi kommer även att ge tips på andra bra sidor som Språkrådet.
Tilläggas kan att även vi journalister gör fel. För att minska förekomster försöker vi också att studera TT-språket.
De flesta felen vi gör är dock av annan natur:
Vi skriver för fort och ser kanske inte att vi tappat något ord eller kanske skrivit itne i stället för inte.
Vi skriver kanske av slentrian idag i stället för i dag eller eller 5–600 i stället för 500–600.
Vi glömmer kanske att ta bort en engelsk förkortning eller att ett namn som HV 71 ska särskrivas då bokstäver och siffror oftast inte ska skrivas samman.
