Josefin brinner för utmaningar 

Det började som ett inlägg i en Facebook-grupp för vandringsintresserade för några veckor sedan. En kille från Ljungby hade lagt ut en förfrågan om någon var intresserad av att vandra i Norge. Målet var att under två dagars strapats bestiga Galdhöpiggen och Besseggen. Tre personer valde att ansluta. En av dem var Josefin Kleremo från Bredaryd.

– Jag tog kontakt med honom och sedan fick vi även med oss två värmlänningar. Vi övernattade hos en av dem på vägen upp. Till en början var man lite osäker över hur det skulle vara att spendera samma bil i fem timmar upp till Värmland med en okänd människa, men det gick jättebra, säger Josefin.

Dagen efter satte kvartetten av mot Lom, 35 mil norr om Oslo, där de hade bokat en stuga.

– Utsikten var magnifik med bergsmassiv runt om oss. En fjord rann genom dalen och den ropade på oss. Jag har som signum att jag brukar bada vart jag än hamnar. Det var kallt i vattnet kan jag säga, skrattar Josefin.

Morgonen därpå var det dags för höjdpunkt nummer ett på resan: att bestiga Galdhöppiggen, som med sina 2469 meter över havet är Nordens högsta berg.

– När vi vaknade upp under fredagsmorgonen hörde vi att det regnade utanför fönstret. Vi tittade på olika väderprognoser som visade att det skulle komma regn till och från under dagen. När vi kom fram till fjällstationen Spiterstulen klarnade det upp och vi fick fint väder med helt magiska vyer. Det var en tuff vandring med mycket lösa stenblock, så man var tvungen att ha full koll på läget. På vägen upp möttes vi av glaciärer, en magnifik natur, 17 av Norges högsta berg ligger i Jotunheims bergsområde.  Det blåste kraftigt och regnet kändes som is ju närmare toppen vi kom. När vi väl nådde toppen av Galdhöpiggen var euforin maxad trots att sikten just då inte var så god pga vädret. Kalla gav vi oss  av neråt. Vandringen tog totalt tio timmar och uppskattningsvis gick vi 17–20 kilometer den där dagen. När vi kom hem på kvällen var det bara att äta, smörja in/massera benen med liniment och göra sig redo för nästa dag, säger Josefin.

På lördagen var det dags för höjdpunkt nummer två. Kvartetten skulle bestiga Bessegen, en bergskam med turkosfärgat sjövatten. En 14 kilometer lång vandring som årligen lockar 30 000 turister.

– Vi började vandringen vid Gjendesheim Turisthytte. Vädret var okej, men aningen dimmigt. När vi nådde toppen på Veslfjellet på 1743 meters höjd över havet låg dimman tjock och vi såg inte längre markeringarna. Vi delade upp oss för att spana av området, men höll oss hela tiden inom röstkontakt då man redan efter tre meters avstånd inte såg varandra. När vi fann vår väg och gick nedåt igen öppnade sig dimman och vyn som mötte oss, med sjöarna Gjende och Bessvatnets turkosa vatten, var magisk. Vi mötte en strid ström av av vandrare på vägen ned, det var halt och brant men vid målet Memurubu tog vi båten tillbaka och insöp vyerna från landskapet och det turkosa vattnet.

För Josefin Kleremo blev resan oförglömlig.

– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle bli så bra på alla sätt och vis. Det här var ett spontanäventyr som blev så otroligt lyckat. Fyra helt tokiga och underbara människor med ett gemensamt intresse och som vill få ut så mycket man vill av livet sammanstrålar. Vi planerade resan på två veckors tid, vi klaffade på alla sätt och vis och känner efteråt att vi kommer att vara vänner för livet. Vi håller redan på att planera in för nästa resa till Norge, upp till Trolltungan och Preikestolen. Är det någon som känner att äventyrslustan faller på, hör av er till mig.