Johan på rätt spår

”Hipp Hipp!” och ”På Spåret” banade vägen för Johan Westers karriär. – Entreprenörsskapet är väldigt avgörande i mitt liv, säger han till Värnamo.nu. Bild: David Alin

Han gav uttrycket ”förpuffning” och Slaget om Lützen en ny innebörd och han skördade framgångar från en första klass-kupé, Men Johan Wester är mer än bara brandmannen Kaj-Åke ”Kajan” Hansson och musikvetaren ”Itzhak Skenström”. Den 56-årige Lundabon är en entreprenör med ett stort samhällsintresse och i företaget ”Skånemotor” får nya idéer liv under hans vingar. I veckan fick han den stora äran att inviga Business Gnosjöregionens nya evenemang ”Vision Days” och vi fick möjligheten att genomföra en exklusiv intervju med honom.

Vad betyder entreprenörsskap för dig?

– Entreprenörsskap är väldigt avgörande i mitt liv och något som jag är oerhört stolt över att ha någonstans utvecklat, för det är någonstans i kraften och kreativiteten som allting uppstår. Jag kommer inte från en entreprenörssläkt, utan det var genom skolan. Min gamle barndomsvän och parhäst Anders Jansson och jag gick i parallellklass i högstadiet. Man gjorde skolrevy, man startade klubbar och så vidare och det blev någon form av skolning i att driva, att drömma och att formulera en vision kring någonting. Det kan jag tycka är något fantastiskt och något som jag önskar att fler hade fått uppleva för alla får inte det i skolan, men jag fick en väldigt stark början i att driva projekt: ”du måste drömma, du måste hitta på saker”, så för mig har det varit en oerhörd vägledning i att forma mitt liv. Det må vara tufft många gånger men det är inget tvivel om att jag lever mitt liv. Jag måste utgå från min egen passion, jag måste utgå från min egen idé om vad världen handlar om och vad jag vill förändra, vad jag vill göra och vad jag vill bidra med, så jag måste vara nyfiken på mig själv hela tiden, så även i medgångar och motgångar är det mitt och det är ett väldigt bra sätt att vara nära sin egen person. I förlängningen är det ju så att ett samhälle bygger på att det finns folk som vill och gör saker, det finns de som förvaltar. Vi behöver alla anställda som utför det men det som alla entreprenörer borde vara tacksamma över är att det finns folk som vill jobba med deras idéer och att alla som har en anställning borde vara tacksamma att det finns någon som har hittat på det här så att jag kan jobba med det jag gör, men som jag ser det så är entreprenörsskapet helt avgörande för ett samhälle och även i mitt fall också personlig utveckling.

Vad betyder Gnosjöandan för dig?

– Gnosjöandan är en form av symbol för företagsamhet, men också ett ansvarskännande. ”Vi skjuter inte detta ifrån oss utan det här tar vi ansvar för. Det här fixar jag, det här driver jag”. Det är något väldigt handlingskraftigt och jag inbillar mig att jag är i närheten av vandra skulle definiera det som men jag tycker att det är ett häftigt uttryck för att ta ansvar och köra, tänka och agera. Det är så jag associerar med uttrycket: att inte lägga över något på någon annan utan att ta ansvar och driva det själv.

”Hipp Hipp!” blev en framgångssaga. Vad har serien betytt för dig?

– Det har betytt hur mycket som helst. Det är lite kul att det som Anders och jag egentligen utvecklade det tillsammans när vi gick i i skolan, när vi på raster och fritiden hittade på en massa saker, och sedan helt plötsligt så märker vi att om vi gör på det sätt som är lätt för folk att ta till sig så kan det här passa andra också. Jag minns när vi startade Anagram Produktion i början av 2000-talet och vi drev projekt så minns jag hur vi sa till varandra att ”vi får vara försiktiga med vad det är vi önskar, för det kommer att bli av”. Det var ett privilegierat läge, men vi hade också skapat det läget. ”Vi kommer att kunna spela in de här idéerna och en massa människor kommer att jobba som illrar för att förverkliga dem, så vi får allt se till att det är riktigt bra idéer, eftersom en massa människor kommer att lägga ner hela sitt hjärta och sin själ för att det här ska kunna genomföras.” Det var också en form av ansvar, att bruka allvar idéarbetet, och det har vi alltid gjort. Det var en oerhörd skola men egentligen är det frukten av två gamla kompisars lek i skolan och det är rätt rörande kan jag tycka.

Vilken karaktär ligger dig varmast om hjärtat?

– Vi har ju uppfunnit ett antal karaktärer som har kunnat utgöra olika känslolägen, men det klart att Kajan ligger mig ju varmt om hjärtat. Han är så älskvärd och har så många fel och brister och samtidigt denna naiva energi och oförmåga att kunna reflektera över sig själv, men med någon form av gott hjärta där bakom. Det är fördelen med att ha de här karaktärerna. Vi har aldrig riktigt haft manus i traditionell mening, utan vi har mer fått hitta karaktären och sedan så vet man hur den uttrycker sig. Man kan egentligen bara väcka oss och sedan placera en person i karaktär i en situation så ska vi nog kunna reda ut hur hur karaktären är, så Kajan ligger mig närmast om hjärtat.

Anders var intervjuad av Filmtopp förra veckan. Då fick han frågan om det finns möjlighet att få återse era kära karaktärer och han öppnade dörren för en ny säsong av succéserien. Hur ser du på möjligheterna?

– Vi har aldrig riktigt stängt dörren för någonting. Vi är lite olika i våra intressen, Anders och jag, men vi har någon form av gemensam nämnare. Dels någon form av humor men också vårt sätt att associera men man har också referensramar och minnen. I vissa fall så hittar jag en bättre version av mig själv när jag är med honom på en scen och liknande, och vice versa antar jag också, så jag tror absolut att vi kommer att göra någonting. Ingenting är klart på något vis och så, men jag tror verkligen att det kan komma ett läge doå vi gör någonting. Sedan om det blir ”Hipp Hipp!” eller det blir något annat det återstår ju att se. Det handlar också om vad man tror blir bäst, men någon gång kommer säkert någonting.

Du fick äran att programmera ”Intresseklubben”. Vad betydde det för dig att få leda en sådan typ av program?

– Det var häftigt. QI (Quite Interesting, engelska Ganska Intressant) är en institution i brittisk tv och engelsmän och britter överlag är väldiga föredömen kring  mycket av humorn. Vi har importerat mycket, bland annat panelhumor som är typiskt brittiskt, så det var superhäftigt. Sedan får man bara acceptera att den grunden i både samhället, wittiness (kvickheten) inom befolkningen och i kulturen, där är vi inte riktigt, men jag tycker att vi nådde en bit på vägen och det var väldigt kul att göra. Det var synd att vi inte fick fortsätta för jag tyckte att vi var någonting på spåren, även om vi det inte riktigt var som britterna, men vi försökte hitta vår egen stil och det var en ära att hålla på med det. Kunskap, att vara nyfiken och att leka med kunskap är något som ligger mig väldigt nära om hjärtat.

Du har även vunnit ”På Spåret” två gånger. Vad betyder framgångar för dig?

– Det har varit ganska viktigt för mig. Jag kände någonstans att eftersom jag har ett stort samhällsengagemang och är mer än bara karaktärerna i ”Hipp Hipp!”, samtidigt som ”Hipp Hipp!” var väldigt start när det kom ut, så insåg jag att ”folk vet ju inte om jag finns, de tror bara att jag är de här karaktärerna i ”Hipp Hipp!” De vet knappt vad jag heter och de som förstår att jag är en riktig människa tror att det är jag som Anders och Anders är Johan”. Om folk ska förstå vem jag är här bakom, så måste jag nog ta lite ansvar för det, så det ledde fram till att när jag fick chansen att vara med i ”På Spåret” så tänkte jag att ”här kan jag nog visa upp en annan sida av mig”. Jag är ganska allmänbildad, nyfiken och tycker om att leka ordlekar och det har man nytta av i ”På Spåret”, så jag använde ”På Spåret” lite indirekt som ett sätt att berätta mer om mig själv och vem jag är. Därefter har jag börjat moderera och fått andra uppdrag och folk har insett att ”han är inte bara Kajan och Itzhak”, så det var rätt viktigt för mig att visa att jag har fler blommor i buketten.