Jeanettes krönika: Tre Kronor
Nyheter "Vi kan konstatera att de tre kronorna har en intressant, spännande och lång historia. När vi hejar fram våra tävlande, oavsett idrott, så kan vi minnas den tid som har varit och som gav oss de tre kronorna som en symbol för Sverige." Det berättar vår krönikör Jeanette Hallgren Eklund.
"Att älgen kallas för skogens konung är väll självklart. Den är en ståtlig symbol för vår svenska natur och viktig för ekosystemet. Nästa gång vi möter en älg får vi hoppas att avståndet mellan den och oss är längre än vid det senaste mötet." Det menar vår krönikör Jeanette Hallgren Eklund. Bild: Pressbild
Jag är ingen sportfantast, men när det blir dags för OS grips jag av eufori. Framför tv:n hurrar jag och klappar i händerna av glädje när det går bra för oss. OS är helt enkelt roligt och spännande! De olympiska spelen speglar vårt liv. Ibland går allting så fantastiskt bra och man lyckas med sina olika projekt. Då kan det kännas som om man själv är krönt med tre kronor. Så vänder allt, motgångar drabbar oss och de där kronorna far all världens väg. Vi behöver uppmuntran, tröst och stöd i motgångarna, inte att man vänder oss ryggen. Att sträcka ut en hand och hjälpa den som har fallit borde vara en självklarhet.
De tre kronorna är en symbol för Sverige och är vår heraldiska nationalsymbol. Tre kronor i guld mot blå bakgrund. Det är riktigt stiligt! Dessa tre kronor pryder stadshuset i Stockholm och våra atleter bär dem på sina tröjor och mössor. Kronorna har en spännande historia där flera olika teorier om deras ursprung flätas samman.
Vi börjar med att rikta vår uppmärksamhet mot 1200-talet. De tre kronorna kan nämligen ha sitt ursprung hos Magnus Ladulås, ni vet han som satte stopp för herremännens våldgästning bland allmogen. Magnus hette egentligen Birgersson i efternamn eftersom han var son till Birger Jarl. Tillnamnet Ladulås fick han inte förrän på 1400-talet. Kung Magnus hade ett sigill med sitt vapen som var folkungaättens lejon och kring detta lejon var tre kronor placerade. Lejonet stod för Göta rike och kronorna för Svea rike.
År 1319 blev Magnus Eriksson kung och fick ett stort välde på sin lott. I det väldet ingick Sverige med Finland, Norge och Skåne. Kungen tyckte att de tre kronorna symboliserade de tre rikena i hans välde riktigt bra. Så hände det sig år 1336 att påven ville få till ett nytt korståg. Från olika håll i Europa kom mäktiga män till Avignon där påven residerade för att planera detta företag. En av dessa män var vår svenske kung. Till minne av mötet målades en fris med de närvarandes olika vapensköldar. Ett av de avbildade vapnen bär tre kronor, symbolen för Sverige som kung Magnus Eriksson använde. De tre kronorna finns också på mynt från 1350-talet.
Nu ska vi ta en titt på en helt annan teori som för oss tillbaka till 300-talet och Konstantinopel. Det kan verka lite långsökt men vi får se vad historien berättar. Där möter vi kejsarinnan Helena, mor till Konstantin den store. Reliker var hennes stora passion. En relik kan vara en kroppsdel från ett helgon eller ett föremål som har en särskild anknytning till ett helgon. Ofta tillskrevs dessa reliker helande och läkande kraft. Relikerna förvarades i vackra skrin och ett sådant exempel är Heliga Birgittas relikskrin i Vadstena.
Kejsarinnan Helena gav sig ut på flera resor till Jerusalem och fick med sig en del reliker hem. Relikerna behövde förvaras på en värdig och helig plats så därför lät hon uppföra kyrkan Santa Cruce i Rom och själv bosatte hon sig i staden. Reliker från det heliga landet, som Israel kallades, fördes till Europa under två perioder. Den första perioden var just under kejsarinnan Helenas tid och den andra perioden inföll ungefär tusen år senare när korsriddarna återvände till Europa under 1100– och 1200 – talen.
Som ni säkert kommer ihåg uppvaktades den nyfödde Jesus av vise män, enligt traditionen tre till antalet. Dessa vise män började kallas kungar under 200-talet. År 329 lät kejsarinnan Helena bygga födelsekyrkan i Betlehem och ovanför huvudingången avbildades de tre vise männen i en mosaik. På den här mosaiken bär männen persiska huvudbonader. Dessa huvudbonader räddade faktiskt födelsekyrkan från att förstöras när den persiska armén kom till Betlehem år 614. Perserna trodde att de avbidade personerna ovanför ingången till kyrkan var perser så därför lämnades den kyrkan ifred.
De vise männen, eller Heliga tre konungar som de kom att kallas, var viktiga i den kristna traditionen. Kejsarinnan Helena ville väldigt gärna få tag på deras kvarlevor och enligt legenden lyckades hon faktiskt med det. De tre vise fördes till Konstantinopel varifrån de sedan fraktades till Milano. Där fick de vila ända till 1100-talet då den tysk-romerska kejsaren Fredrik Barbarossa tog dem efter att han hade hamnat i konflikt med påven. Barbarossa tog dem med sig till Köln och staden fick dem som gåva. Kölns makthavare blev väldigt inspirerad av kungarna och infogade tre kronor i sitt vapen. De tre vise kungarna lades i ett relikskrin som senare placerades i Kölnerdomen när den stod färdig i mitten av 1800-talet.
När Albrekt av Mecklenburg kom till Sverige år 1364 och blev kung tog han med sig de tre kronorna, som symboliserade de tre vise kungarna, från Köln och infogade dessa i sitt vapen Den här teorin framfördes av arkeologen Hans Hildebrand år 1884 som en förklaring till varför Sverige har tre kronor i riksvapnet. Nu kan man ju fråga sig hur Albrekt av Mecklenburg kunde bli svensk kung. Låt oss göra en invecklad historia väldigt enkel och kortfattad. Albrekt kom från Tyskland och var systerson till kung Magnus Eriksson. Det var de svenska stormännen som valde Albrekt till kung i Sverige. Handelsförbundet Hansan tyckte också att det var förnämligt att ha den tyskfödde Albrekt på tronen i Sverige.
Albrekt hade redan ett vapen med ett krönt tjurhuvud, men det var Mecklenburgs vapen, så det kunde han inte ta med sig till Sverige. Inte heller kunde han använda sig av Folkungaättens vapen. Denna ätt, som också kallades Bjälboätten, hade ett lejon i sitt vapen, men det var en gammal svensk ätt som härstammade från Folke den tjocke på 1100-talet. Alltså valde han istället de tre kronorna som Magnus Ladulås och hans släkting Magnus Eriksson hade haft. Som vi ser här fanns de tre kronorna redan i Sverige och har inte mycket att göra med de tre vise kungarna i Köln. Efter Albrekt kom så drottning Margareta som unionsdrottning. De tre kronorna fick då symbolisera de tre riken som ingick i unionen: Sverige, Danmark och Norge.
Prästen och historikern Joen Petri Klint (död 1608) ansåg att de tre kronorna symboliserade Sveriges naturrikedomar: skogar, vatten och berg. Den mångsysslande professorn Johannes Schefferus (1621-1679) i Uppsala lade fram en teori som gick ut på att de tre kronorna härstammade från de tre gudarna Tor, Oden och Frej som ska ha avbildats med kronor på huvudet i Uppsalas gamla hednatempel.
Vi kan konstatera att de tre kronorna har en intressant, spännande och lång historia. När vi hejar fram våra tävlande, oavsett idrott, så kan vi minnas den tid som har varit och som gav oss de tre kronorna som en symbol för Sverige.
Jeanette Hallgren Eklund