Järnväg i fokus på frukostmöte

Värnamo Näringsliv inledde november månad med frukostmöte på Vandalorum. Temat på dagens träff var järnväg. Pär Helgesson, ansvarig för strategisk infrastruktur på SJ, presenterade en översikt av hur transportbegränsningar och kapacitetsbrist i järnvägssystemet utgör hinder för industrins tillväxt och investeringsvilja.

– Under 1960- och 1970-talet var Sverige en av de mest framstående nationerna. Vi satsade mycket på järnvägen och vägnätet, men sedan 1980-talet har vi lagt knappt en procent av vårt BNP på järnvägarna. Samtidigt har tågtrafiken ökat markant och allt mer godstrafik flyttar över till järnväg. Dagens Nyheter gjorde en undersökning om hur Sverige står sig mot andra länder gällande satsningar på järnväg. Där hamnade Sverige på plats 20 av 22. Vi hamnade även i botten gällande satsningar enligt BNP per capita. Det kommer att hända en hel del när länken mellan Lund och Hässleholm samt Ostlänken är klar, men de är de enda investeringarna som är planerade de kommande 20 åren. Vi har vid analyser av tidigare studier konstaterat att det finns cirka 40 järnvägsprojekt som vi med relativt enkla medel skulle kunna genomföra som förändrar vår situation markant. Det man konstatera är enkelt: Sverige är världsbäst på att bygga lite järnväg, säger han.

– Det stora problemet som är i dag är risken för flaskhalsar. Händer det minsta lilla på den befintliga järnvägen så uppstår stora problem. Då handlar det inte bara om nedrivna kontaktledningar, utan även om större händelser. Se bara på urspårningen på Malmbanan som hände i vintras. Där stod trafiken still i 76 dagar och inget tåg färdades på sträckan på sex månader. Det är inte acceptabelt. Bristande underhåll gör att risken för olyckor ökar, samtidigt som underhållsskulden ökar, säger han.

Under våren 2023 drog SJ i gång projektet ”Omtag Svensk Järnväg”, ett initiativ som arbetar för att reformera Sveriges järnvägssystem för att möta framtidens utmaningar och främja kompetensförsörjning, tillväxt och konkurrenskraft. Inom initiativet har en rad rapporter tagits fram. Bland annat ”Järnvägslyftet”, som WSP gjorde på uppdrag av SJ, som levererar en chockerande syn på den svenska järnvägen. Enligt rapporten ligger den samlade underhållsskulden i dag på runt 75 miljarder kronor. Samtidigt pekar rapporten på att det kommer att ta runt 350 år att byta ut alla uttjänta kontaktledningar och stolpar i nuvarande takt.

– Nuvarande regering har sagt att man ska prioritera underhållsskulden. Man säger att Trafikverket får de resurser de behöver för att göra de planerade underhållsarbetena som behövs. Ett av Trafikverkets kommande stora projekt är satsningen på sträckan Göteborg-Alingsås på Västra stambanan. Arbetet på den 42 kilometer långa sträckan beräknas ta två och ett halvt år och det kommer att vara stora begränsningar på tågtrafiken under arbetets gång. Med Trafikverkets nuvarande arbetssätt byter man ut en sektion i veckan. Samtidigt byter motsvarande myndigheter i Europa ut två sektioner på sex och en halv timme. Det går att göra arbetet så mycket snabbare och enklare, säger Pär Helgesson.

Trafiksituationen påverkar Sverige på många sätt. I studien ”Industribroms eller industrilyft?” analyserar WSP på uppdrag av SJ järnvägens betydelse för industrins tillväxt. Tjugo av landets största företag, såsom Astra Zeneca, IKEA, LKAB och Volvo, intervjuades. Resultaten av undersökningen gav en alarmerande bild.

– Mer än vart fjärde företag anger att de har stora problem med kompetensförsörjning och många av företagen har meddelat att de tar en paus när det gäller stora investeringar. Allt tack vare nuvarande situation. Många av de här företagen står för en stor del av Sveriges exportmarknad och de står inför ett vägskäl. Vi blev helt tagna. På sikt kan det här innebära stora konsekvenser för Sverige, i form av 400 000 jobb, 35 miljarder kronor i investeringar samt 340 miljarder kronor i exportvärde, säger Pär Helgesson.

I rapporten ”Klart spår för ökad tillväxt” har WSP på uppdrag av Sj intervjuat beslutsfattare i olika sektorer om transportsystemets betydelse för tillväxten. Rapporten pekar bland annat på att Sverige har ett tillväxthinder kopplat till brister i bland annat järnvägssystemet, samt att Sverige har resurser för att lösa problemen.

– Det stora problemet är att det finns ingen politisk långsiktighet i frågorna. Den förra regeringen ville ha snabbtåg, den nya regeringen skrotade den idén till förmån för att fokusera på underhåll av den befintliga järnvägen. När man väl börjar med nya insatser så kan det inte ta 20 år att bygga sex-sju mil lång järnväg.

– I dag finns nya förutsättningar för att bygga järnväg genom att bygga på prefabricerade brobanor på pelare. De tar lite mark i anspråk, de leder till mindre bullerproblem, innebär en högre säkerhet och klarar extremväder dessutom. Dessutom blir det lättare att förutse kostnader och byggtid, det möjliggör för tåg med en toppfart på upp till 360 kilometer. Som ett exempel skulle man kunna bygga sträckan Stockholm-Göteborg på nio år. Dessutom leder den här typen av teknik till nya instegsjobb.Så frågan är egentligen: varför ska vi i Sverige nöja oss med att bevara 60-talsjärnväg i stället för att göra som andra länder? Vi har resurserna, vi har kompetensen. För mig är valet självklart, säger Pär Helgesson.

En annan förespråkare av satsningen på järnvägen är Mattias Josefsson på Europakorridoren. Han diskuterade behovet av investeringar i nya stambanor för att stärka Sveriges infrastruktur och konkurrenskraft.

– Precis som Pär var inne på så ser vi att persontrafiken på järnväg har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. Prognosen framåt pekar på en fortsatt stark utveckling och nyindustrialiseringen av Sverige kommer att leda till starkt ökande behov av godstransporter. På godssidan förväntas en ökning med 38 procent mellan 2017 och 2040, menar Trafikverket. Järnvägsnätet präglas av en tilltagande trängsel vilket leder till punktlighetsproblem och vi ser att ny kapacitet behöver tillföras i sammanhängande stråk, säger han.

Mattias Josefsson menar att Sverige behöver ett robust järnvägssystem som binder samman Europa.

– I dag passerar 30 procent av allt som exporteras i Sverige Göteborgs hamn och ytterligare 30 procent Skånes hamnar. Fehmarn Bält-förbindelsen står klar 2029. Den kommer att leda till kraftigt ökad efterfrågan på gods- och persontransporter genom Skåne och södra Sverige. Genom förbindelsen kommer också antalet tåg som går mellan Danmark och Tyskland att öka från tio till 100 per dygn. För boende i södra Sverige skulle det innebära att det går fortare att ta sig till Hamburg med tåg än till Stockholm.

2016 gjorde Trafikverket på uppdrag av regeringen en utredning om utbyggnad av befintliga stambanor. Den visade att det blir samhällsekonomiskt dyrare att bygga ut befintliga banor och att nuvarande sträcka inte är anpassad att byggas ut i alla delar vilket medför stora kostnader. Rapporten visade också att långa byggtider innebär att stambanornas kapaciteten kommer att sjunka kraftigt och leda till stora trafikstörningar, samtidigt som möjligheten att bygga samman arbetsmarknadsregioner går förlorad.

– Järnvägen har varit helt avgörande för expanderingen av arbetsmarknadsregioner i Sverige. För att kunna avlasta befintliga spår när godstransporter från norr och från söder krävs utbyggnad av ett system av nya stambanor och KTH har beräknat att kapaciteten på befintlig stambana ökar med två till tre gånger om en ny byggs. För att kunna möta framtiden så måste vi helt enkelt våga säga att ”nu räcker det, nu är det bra. Det här påverkar min framtid och mina barns framtid”, säger Mattias Josefsson.

Josefsson lämnade över till kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M) och kommunstyrelsens första vice ordförande Mikael Karlsson (C). Duon delade med sig av Värnamo kommuns arbete och framtida planer inom infrastrukturområdet. De arbetar bland annat för nya stambanor genom Europakorridoren och Region Jönköpings län, är en del av ett nätverk för att rusta upp HNJ-banan (tåglinjen mellan Halmstad och Nässjö), är en del av nätverket Baltic Link Association och har frekventa dialoger med Trafikverket och Jönköpings länstrafik.

– Vi strävar efter förbättrad persontrafik och vi ser också att flytta över allt mer godstrafik till järnvägen är rätt väg framåt. I detta arbete är samverkan tillsammans med andra den stora framgången och vi hoppas också kunna se resultatet av detta i form av investeringar, säger kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M).