Interpellation om anmälningsplikt skapade debatt 

Vänsterpartiets interpellation skapade debatt under gårdagens kommunfullmäktige. Arkivbild: David Alin

Inför torsdagens kommunfullmäktige hade Vänsterpartiet genom Fjodor Eklund och Emina Dautovic ställt en interpellation till kommunstyrelsen att genom en skrivelse avråda regeringen från införa anmälningsplikt i kommunal verksamhet. Kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M) besvarade interpellationen.

– Sverige har fått ett allt större problem med olovlig vistelse, det vill säga personer vistas i landet utan att ha rätt till det. Det kan vara personer som är i landet utan att ansöka om uppehållstillstånd eller som stannar kvar här trots att de har fått ett utvisningsbeslut. För att upprätthålla den reglerade invandringen är det helt avgörande att man lämnar landet om man har fått ett av- eller utvisningsbeslut, men tyvärr stannar många kvar och blir en del av ett växande skuggsamhälle. Jag har stor respekt för att det här har rört upp starka känslor eftersom det här är en genuint svår fråga och därför sprids ofta en felaktig bild av hur det offentliga faktiskt arbetar, för redan i dag är offentliga tjänstemän skyldiga att anmäla personer i vissa situationer. Det gäller exempelvis när barn misstänks fara illa, när någon är misstänkt för ett brott eller när det föreligger allvarliga missförhållanden i offentliga verksamheter. Det kan kännas olustigt, men det handlar i grunden om att upprätthålla viktiga värden i vårt samhälle. I andra demokratiska rättsstater omfattar den skyldigheten  också kontakt med personer som vistas utan tillstånd i landet. Jag vill också säga det att fram till 2013 hade vi informationsplikt i Sverige, men via en migrationspolitisk uppgörelse tog man bort den här. Jag delar Vänsterpartiets linje om att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda och att den i vissa situationer ska behöva undantas från informationsplikten. Det kan vara i frågan om situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden, exempelvis inom sjukvården. Därför har också regeringen gett ett tilläggsdirektiv om att utredaren utan att på förhand utesluta några verksamheter från informationsplikten ska bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas. Utredaren har därför i uppgift att se över behovet av att undanta mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden, bland annat EU:s grundläggande rättigheter, Europakonventionen och Barnkonventionen. Svaret på Vänsterpartiets interpellation är ”ja”, kommunstyrelsen kan besluta om att göra en skrivelse till regeringen men jag har inte för avsikt att tillskriva regeringen då utredningen inte är klar. Om utredningen sedan visar på att man inte har tagit hänsyn till EU:s grundläggande rättigheter, Europakonventionen och Barnkonventionen då är frågan en annan, då kan jag tänka mig att lyfta den här frågan i kommunstyrelsen och göra en skrivelse. Tack för det.

Fjodor Eklund (V) begärde replik.

– Jag får tacka för svaret. Nu har två av Sveriges regioner inte haft några problem att skicka in en orosanmälan till utredaren för att de är rädda för att läkare ska åberopa av etiska skäl och så vidare, men det finns också tre fackförbund här i Värnamo som är väldigt oroade att det ska påverka deras arbeta negativt: DIK, bibliotekariernas fackförbund, SSR, socionomens fackförbund och Sveriges Lärarförbund. Som arbetsgivare så tycker jag att man ska ta sin personal på allvar. Man ser att det här kommer att leda till negativa konsekvenser, exempelvis att barn inte kommer att skickas till skolan för att föräldrarna är rädda över vad som händer. Vi har en del trafficking-verksamhet i Sverige, där kvinnor som behöver stöd inte vågar uppsöka socialtjänsten exempelvis, så det finns stora farhågor, det innebär bara att man kanske gör en orosanmälan så känner man att ”det ger kanske inte så mycket mer”, utan det man vill komma åt när det gäller skuggsamhället är arbetslivskriminalitet och då borde man lägga mer resurser på Skatteverket, polisen och utredningsverksamhet för att komma åt de problematiska grupperna. Bara att man fått avslag in betyder inte att man ska sätta sig på ett plan och åka hem, det kan finnas olika skäl och det är inte Migrationsverket så duktiga på heller. Vi har till exempel ett fall där en familj flydde från ett centralasiatiskt land, de flydde från kriminalitet i hemlandet, de var hotade till livet och hur skulle Migrationsverket ha fått en sådan uppgift för de flydde och fick inte hjälp av den lokala polisen för de var nämligen insyltade i samma verksamhet? Det finns många sådana här komplikationer, och jag undrar vad det bliri för mervärde om läraren ska börja anmäla att barn som till föräldrar som saknar uppehållstillstånd fortfarande är kvar i landet. Det handlar snarare om att hitta andra sätt att stödja i så fall och på sikt möjliggöra ett återvändande eller en omprövning av Migrationsverkets beslut, de är inte alltid definitiva. 

Tobias Pettersson (M) svarade.

– Som jag sa så har jag inte för avsikt att föregripa utredningens resultat men man kan lätt tolka det som att Fjodor tagit del av utredningen som ska presenteras den 30 september nästa år.. Det som är viktigt här är precis det som Fjodor är inne på: att de här personerna som det här omfattar har ju ofta haft ett ärende prövat hos Migrationsverket och ofta i domstol och ska därigenom lämna Sverige, men väljer i stället att leva i ett skuggsamhälle. Det som är viktigt här är att om man tillämpar sådan här lagstiftning rätt så kan det faktiskt ge positiva effekter och det är just det som utredningen ska titta på. Du är inne och pratar om elever i skolan och här har vi Barnkonventionen som vi måste säkerställa att vi följer, den är ju svensk lag och det äe också därför vi tycker att innan vi vet vad utfallet blir av den här utredningen så har inte jag en avsikt att göra en skrivelse till regeringen, men om man skulle komma fram till att man går emot Barnkonventionen och liknande, då blir situationen en annan, men jag tackar återigen för att du lyfter frågan. 

Fjodor Eklund (V) svarade på nytt.

– Jag vet mycket väl att utredningen pågår, att den ska utredas i justitieutskott och så vidare och förmodligen lär inte slutresultatet passera Lagrådet men det är inte alltid man bryr sig om vad Lagrådet tycker från riksdag och regerings håll. Det är bara att titta på uttalandet i Jönköping i veckan, så jag förstår inte varför det skulle vara så mycket svårare? Det här handlar ju inte som det står i en motion som läggs i dag att man ”uppmanar till lagbrott”, för det är ingen färdig lag överhuvudtaget utan det är snarare en form av tidig remissomgång: att man kommer in utifrån redan under utredningens gång och tar upp farhågorna seriöst. Det är stora fackförbund som går ut och är väldigt oroliga för resultatet och det tycker jag inte man ska negligera och som en god arbetsgivare ska man företräda sina anställda. 

Anetté Myrvold (S) var nästa person i talarstolen.

– Jag hade egentligen inte tänkt att gå upp i det här och jag håller med dig Tobias om att vi inte ska föregripa den utredning som finns, men jag hoppas att vi som sitter här inne skickar med våra politiker att vi har större problem än de som Tobias lyfter upp här. Vi behöver skicka med att man skärper upp Migrationsverket för så som det ser ut i dag, att fel blankett är lika med utvisning, att det är dubbla datum du fått till dig när det ska vara inlämnat så kan du få en utvisning, att är det att en blankett ska fyllas i av en arbetsgivare och den råkar fylla i något fel då har du en biljett hem, så det är inte alltid att det här går rätt och riktigt till. Det här var inte något som hände för något år sedan, det här hände i Rydaholm för bara ett par månader sedan. Tack. 

Jan Cherek (SD) klev sedan upp i talarstolen.

– Vänsterpartiet med denna interpellation samt Centerpartiet med förra veckans insändare går i täten för den röd/gröna sörjan när det gäller att hålla skuggsamhället vid liv. Är ert svar att Migrationsverket beslut inte är giltigt? Att folkbokföringslagen är valfri? Att man ska försvåra för berörd myndighet att hitta de som ej ska vara här? 30 000 kanske uppåt 50 000 olagligt vistande individer är i landet eller är det 100 000, ingen vet. Man har gett dem stämpeln papperslösa men det är fel ord de har papper och det är att lämna landet vilket avslag på asylansökan eller utslag i domstol klargjort. I Expressen förra veckan kunde man läsa om 700 brottslingar som blivit dömda till utvisning och 45 av dem har avvikit, flera av dem begått nya brott samtliga efterlysta. Röd/gröna röran utgör en grund till det pågående parallellsamhälle en omvänd rasism där dessa individer tvingas leva i fattigdom och utnyttjas av oseriösa företag. De håller sig undan och kan endast försörja sig på svartarbete, prostitution, drogförsäljning då de ej har arbetstillstånd. Till och med förra statsministern hade svartarbetande städerska som saknade uppehållstillstånd. Förra statsministern beivrade sin oskuld, att hon inget visste och blev friad, städerskan fick lämna landet och företaget kan fortsätta sin verksamhet med ny olaglig arbetskraft. Ni vill att de ska ha fri vård och skola och ser man vilket prognos barn- och utbildningsnämnden gör här i Värnamo som exempel så landar det på över 17 miljoner kronor i underskott som någon ska betala. Det är inte kontroversiellt att ange kriminella som ej har i landet att göra. Anser ni det rimligt att kommun och sjukvård ska skydda mördare, våldtäktsmän, terrorister och andra grövre brottslingar? I dag får inte vårdpersonal utan samtycke lämna ut några uppgifter om asylsökande eller papperslösa till Migrationsverket men läkare har redan anmälningsplikt för oss övriga. De ska anmäla om de anser patienten är olämplig för körkortsinnehav. De ska anmäla om i de fall de misstänker allvarligt brott föreligger, typ grov misshandel, våldtäkt. Även om barn far illa har de en anmälningsskyldighet så som skolan har. En läkare ska anmäla till Polismyndigheten om en patient av medicinska skäl är olämplig att ha skjutvapen. En läkare ska anmäla till socialnämnden om en patient med missbruk behöver omedelbart omhändertagande. Även anmälan om man misstänker eller konstaterar att någon bär på en allmänfarlig sjukdom. I dag finns ingen skyldighet för skolanställda att göra en polisanmälan om de misstänker att en elev begår ett brott, men de har en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet. Vi har brist på läkare, lärare och tandläkare, Sverige kan inte vara hela världens socialkassa. Alla måste hjälpa till att få ut de som inte ska vara i vårt land. Jag förstår att de senaste 10-20 åren har gått stupalöst utför med den sortens politik som bedrivits fram till nu. Låt utredningen ha sin gilla gång utan störning så får vi se vad den kommer fram till och skäm inte ut Värnamo kommun som Vänsterpartiet och övriga röd/gröna gjort i Göteborg där de uppmanar till lagtrots på en lag som ännu inte vunnit laga kraft.

Fjodor Eklund (V) replikerade.

– Ja du Jan, nu är den här gruppen väldigt heterogen, så de som sätter sina barn i skolor är väl knappast brottslingar, skulle jag vilja påstå. Sedan kan jag hålla med om att det är problem med skuggsamhället och man får väl åtgärda de värsta bitarna. Sedan har vi det här med ansvarsprövande också. Nu kommer ju folk undan med att skylla på sina underentreprenörer när man har tagit en person utan arbetstillstånd, där kanske man kan skruva lite grann men just när det gäller personer med speciella skyddsbehov som barn och utsatta kvinnor så finns det humanitära skäl att gå runt de här reglerna i stunden. Jag tycker inte att det är lärarens uppgift att anmäla barnens föräldrar, för det innebär att då kommer inte barnen att gå i skolan överhuvudtaget och då kommer vi att hamna i konflikt med Barnkonventionen, som faktiskt är lag i Sverige, och jag tror inte att man vill stifta en lag som strider mot befintlig lag. Vi tänker inte göra som i Göteborg och uppmana till lagbrott, i alla fall inte generellt, men sedan är det upp till var och en att pröva om man vill ta konsekvenserna men inte generellt. Jag kan också ifrågasätta den här skrivelsen från Göteborg där man säger det redan innan man tar fram ett lagförslag, då gäller det att tänka igenom konsekvenserna två gånger också innan det blir av. 

Jan Cherek (SD) replikerade.

– Ja Fjodor, du kommer nu med barnen och lite ömmande punkter på den biten och att det inte är de kriminella som sätter barnen i skolan…det kan vara så, men återigen: de har fått ett avslag och en del av dem är dömda i domstol, en del av dem har till och med fått avslag flera gånger. Menar du att Migrationsverket är en onödig instans? I så fall kan vi sluta med asylansökan. Vi behöver ingen asylansökan om vi inte ska följa de regler som finns. Sedan har jag inte menat att ni här uppmanar till lagtrots utan jag tog som exempel Göteborg, vi vet ju inte vad detta slutar. Senaste hörde vi om det i Jönköping i dag, att man hart tagit ungefär samma detaljer som i Göteborg, men återigen: vi måste alla hjälpa till för att få ut dem. Det fattas lärare, det fattas folk inom vården och då ska vi inte hålla på med de som inte ska vara i landet. Tack. 

Tobias Pettersson (M) gick åter upp i talarstolen.

– Det kan finnas situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden, såsom inom sjukvården och regeringen har också lagt fram att det här måste vara förenligt med annan lagstiftning och de internationella åtaganden som Sverige har. Jag tänker att det är just det som du lyfter fram med den här interpellationen Fjodor och det är just det som är anledningen till att jag inte här och nu säger att kommunstyrelsen inte kommer att skicka en skrivelse till regeringen. Låt oss invänta utredningen, låt oss se vad den ger och också att den är förenlig med Barnkonventionen och de lagar som vi förhåller oss till. 

Håkan Johansson (KD) avrundade debatten.

– Jag vill påminna om att vi talar om människor. Vi talar om människor i utsatthet och det väcker känslor och det har vi sett att det väcker i den allmänna debatten den senaste tiden. Människor av olika partitillhörighet har försökt att överträffa varandra i grundlösa beskyllningar. Tack Vänsterpartiet för att ni avstår från det och väljer att skriva en saklig interpellation som går att besvara i ett värdig samtalsklimat, det uppskattar jag. Det handlar om människor i utsatta situationer. I skolans värld möter vi många människor i utsatta situationer. Jag är glad och jag tror att många av oss som jobbar inom skolan är glada över att vi har en möjlighet att uttrycka oro för elever som vi ser hamnar i situationer som kan leda till obehagliga konsekvenser och jag tror att vi ser i samhället att vi på många platser saknar den typen av ventiler där vi kan vända oss från en myndighet till en annan för att utbyta information. Regeringen har lagt ett antal förslag om att göra det möjligt att utbyta information för att olika saker. Det skulle kunna vara så att det handlar om brottsförebyggande, att kunna komma åt brottslingar…ja, det skulle kunna vara så men det kan också vara så att det finns andra skäl till att vi behöver de här ventilerna och det är att samhället tillsammans genom olika myndigheter som finns runt enskilda invånare skulle kunna ställa sig runt enskilda individer och erbjuda råd och stöd som de behöver. Jag tror att det är bra att vi får fler ventiler av den här typen för att kunna utbyta information mellan myndigheter, men det är jätteviktigt att vi hanterar det på ett värdigt sätt. Det  handlar inte om att jaga människor som är i utsatta situationer, det handlar om att samhället vill visa sitt stöd och därför behöver vi de här kanalerna. Det är bra att de här regeringsförslagen är ute nu och det är också bra att det är utredningar. Innan vi stiftar lagar i Sverige så låter vi kompetenta utredare utreda och komma med förslag som är genomtänkta och genomlysta och som människor och organisationer med olika och skiftande kunskaper varit med och tittat på och yttrat sig över så att när vi väl är framme vid att det ska bli lag, då har vi ett bra lagförslag. Det, mina vänner, är något som är bra med svensk lagstiftning, vi ska vara rädda om det. Det är så att vi får komma med remisser, vi skulle kunna följa Vänsterpartiets förslag och göra en spontanremiss, men det gör man när det är tid för remiss. Jag menar att det bästa vi kan göra nu är att låta utredningen ha sin gång, lägga fram förslag som är genomtänkta under remisstiden om vi tycker att det förslag som är på väg fram är så dåligt att enskilda lärare ska behöva ”ange” sina elever som flera kallar det för och att de strider mot de internationella konventioner och lagar som vi skrivit under på, då håller jag med Tobias och påtala det, men så länge vi inte vet någonting så låter vi utredningen ha sin gång. Tack än en gång för en viktig interpellation och en möjlighet att föra ett samtal om jättesvåra frågor som väcker känslor i oss alla, men som faktiskt kan hantera även på ett vettigt och bra sätt. Tack Fjodor.