Insändare om minnesstund och utvandrare i Rydaholm

Gillis Andersson har skickat in en insändarer som handlar om en minnesstund för alla dem som utvandrade från Rydaholm.

I Rydaholms församling är ett av det ur hembygds – och kulturhistorisk synpunkt mest minnesvärda händelseförloppen de 2 000 personernas emigration från Rydaholm åren 1865–1929.

I min uppsats om utvandrarna från Rydaholm har jag redovisat detaljerade uppgifter om var och en av dessa emigranter. Uppsatsen och dess utvandraförteckning omfattar 78 sidor.

Rydaholms församling är en av de mest utvandrartäta församlingarna per capita invånare i Sverige med sina 2 000 emigranter mellan 1865 och 1929. Antalet invånare i Rydaholm var ca 3 500, då utvandringen startade på allvar nödåren 1867 och 1868.

Den största delen utvandrare var drängar, näst flest var hemmasöner och pigor var den tredje största gruppen. Antalet utvandrade hemmansägare var färre än förväntat.  På den tiden var det stora barnkullar, man hade fått bättre hygien och åt mycket potatis. Man styckade av jordbruk till mindre enheter vid arvsskiften och det blev allt svårare att försörja hushållen.

Det var en flykt utomlands undan fattigdom och svält helt enkelt.  Men de fattigaste hade inte råd att fara över Atlanten. Bara tre backstugusittare och tre arrendatorer utvandrade från Rydaholms församling under ovan nämnda tidsperiod.

Ordföranden i Rydaholms kyrkofullmäktige, Lars Lejon, Rydaholm har bekostat en minnessten över de nästan 2 000 församlingsbor, som lämnade sina hem för ett nytt liv i främst Nordamerika. Stenen är rest strax söder om en av ingångarna till Rydaholms kyrka.

Idag finns troligen 6 000–8 000 personer i USA, som har sina rötter i Rydaholm. När de söker sina anor i Rydaholm möts av både en minnessten och av detaljerade uppgifter i en utvandrarförteckning på Rydaholms Pastorsexpedition om sina anor från Rydaholm och har därmed lätt att finna och besöka den plats i respektive by som anorna utvandrade från.

Jag hade hoppats på att Rydaholms församling och Hembygdsförening skulle hålla en minneshögtid vid minnesstenen och i kyrkan över emigranterna från församlingen. Så har inte skett och vid kontakt med församlingens nuvarande kyrkoherde och kyrkorådsordförande har de inte visat något intresse för att högtidlighålla församlingens kanske mest minnesvärda hembygds- och kulturhistoriska epok. Mycket märkligt ställningstagande enligt mitt förmenande.

Jag tror mig dock veta att kommunalrådet Hans-Göran Johansson i Värnamo har sett fram emot en hyllningshögtid för utvandrarna från Rydaholm.

Gillis Andersson
Född i Rydaholm 1935