Insändare: Från föräldrar för en likvärdig skola

Det är hög tid att Värnamo kommun slutar använda den nya lagen om skolbibliotek som ett argument för att lägga ner våra välfungerande landsbygdsskolor.

Den nya lagstiftningen, som träder i kraft den 1 juli 2025, syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek. Enligt 23 § i Skollagen (2010:800) ska elever i grundskolan ha tillgång till ett skolbibliotek eller motsvarande resurser för att främja deras lärande och läsförmåga. Lagen togs fram bland annat för att åtgärda brister i friskolor, där många elever tidigare saknat tillgång till bibliotek. I Värnamo kommun har detta aldrig varit ett problem. Tvärtom har våra skolor redan lösningar som tillgodoser elevernas behov, bland annat genom tillgång till det nybyggda folkbiblioteket.

Att våra landsbygdsskolor fungerar väl, med hög trivsel och god studiero, är välkänt. Trots detta används skolbibliotekslagen som ett slagträ i debatten om nedläggning, med påståenden om att det är ekonomiskt oförsvarbart att bygga fullskaliga skolbibliotek på små enheter. Men enligt Skollagen ställs det inte krav på att varje skola ska ha ett eget bibliotek. Lagen öppnar istället upp för att skolor kan använda externa bibliotek, som folkbibliotek, för att uppfylla kravet på tillgång till bibliotek. Detta borde vara en självklar lösning i Värnamo, som redan har ett modernt och välfungerande folkbibliotek.

Det finns också flera andra alternativ för att uppfylla de krav som lagen ställer. Ett exempel skulle kunna vara att samarbeta med andra skolor för att dela på bibliotek och bibliotekstjänster. På så sätt skulle landsbygdsskolor kunna få tillgång till de resurser som krävs utan att varje skola behöver bygga sitt eget bibliotek. Andra lösningar kan vara att använda digitala bibliotek eller att etablera mobila bibliotekstjänster som gör det enkelt för landsbygdsskolor att få tillgång till böcker och andra lärresurser. Alla dessa alternativ skulle vara kostnadseffektiva och genomförbara lösningar för att uppfylla Skollagens krav, men dessa lösningar har hittills inte nämnts i debatten.

Det är också djupt oroande att tjänstemän i Värnamo kommun medvetet valt att misstolka den nya lagen om skolbibliotek för att driva en politisk agenda. Istället för att använda lagen för att hitta lösningar som stärker våra skolor, verkar det som att man har valt att använda den som ett argument för nedläggning av landsbygdsskolorna. Att vare sig tjänstemän eller politiker aktivt sprider feltolkningar och desinformation kring vad den gällande lagstiftningen faktiskt föreskriver är helt oacceptabelt. Kommunens ansvar är att arbeta i linje med lagens anda och syfte – inte mot den.

Enligt Skollagen (kapitel 1 § 4) ska utbildningen i Sverige vara likvärdig och ge alla elever samma möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Likvärdighet innebär inte att alla elever ska ha exakt samma förutsättningar, utan att de ska ges möjlighet att nå samma mål och utvecklas på bästa sätt, oavsett var de bor eller vilka ekonomiska förhållanden de lever under. Därför är det också viktigt att kommunerna ser till att alla skolor, både i stad och på landsbygd, kan erbjuda sina elever de resurser och den kvalitet som krävs för en god utbildning. För landsbygdsskolor innebär detta att även dessa skolor ska ha tillgång till adekvata resurser, till exempel genom samarbete med folkbiblioteket, vilket Värnamo redan har på plats.

Än mer anmärkningsvärt är att rektorer i kommunen uttryckt att undantagen i lagen för landsbygdsskolor rimligtvis inte borde gälla i Småland. Att ens antyda att små skolor i vår landsbygd inte ska kunna dra nytta av samma lösningar som andra små skolor runt om i landet, är både orimligt och oacceptabelt. Det är svårt att tolka detta på annat sätt än som ett sätt att motivera en förutbestämd agenda om centralisering och nedläggning, snarare än att verka för elevernas bästa.

Politik handlar om att se möjligheter till utveckling och likvärdighet för alla i kommunen – även för de som bor på landsbygden. Skarpa landsbygdssatsningar är framtiden för Värnamo kommun. Dessa satsningar skapar hållbarhet, bygger framtidstro och skapar inflyttning och attraktionskraft för hela kommunen. Genom att prioritera landsbygdens behov och ge barnen i dessa områden tillgång till en likvärdig utbildning kan vi forma en starkare och mer inkluderande framtid för hela kommunen. Låt oss inte rasera detta genom kortsiktiga beslut som riskerar att skapa ojämlikhet och undergräva vår landsbygds vitalitet.

Så varför används inte de möjligheter som lagen ger? Varför driver kommunen istället en linje som riskerar att slå undan benen för fungerande skolor – som dessutom är livsnerven i våra små samhällen? Om Värnamo kommun menar allvar med att värna om elevernas utbildning och läsförmåga, borde de arbeta för att stärka landsbygdsskolorna och använda redan existerande resurser som folkbiblioteket, istället för att använda lagen som ett verktyg för nedskärningar.

Vi förtjänar bättre än detta. Våra barn förtjänar bättre än detta. Och det är dags att kommunen agerar i enlighet med både lagens anda och landsbygdens behov – inte mot dem.

”Föräldrar för en likvärdig skola”