Inköparen: ”Grisen står på egna ben”

Under LRF:s julbondefrukost pratade Maria Rodriguez, grisinköpare i Skåne, Halland och Blekinge för Scan, om marknadsläget och utmaningar. Bild: David Alin

– I dagsläget så sitter vi på en nötbrist. Den började skarpt 2018 med anledning av torkan och debatten om vegetarisk mat och svårigheter med generationsskiften har inte gjort saker och ting bättre. Jag började på Scan 2020, mitt i pandemin, och det blev en nyttig och lärorik period för oss. En sak som var väldigt, väldigt tydlig då var att när man handlade hem mat så handlade man svenskt, så då ökade försäljningen av svenskt kött. Hållbarhetsfrågorna var på tapeten redan innan dess, men de blev ännu tydligare under de åren och vi började att lyfta det ännu mer mot er för att visa butikerna att ni redan är bra. Ni jobbar ju hela tiden för att bli bättre och alla insatser som ni gör på era gårdar är en del av ett kretslopp. Det är en hållbarhetsfråga och det är sådant som konsumenterna dras till och efterfrågar. Ser du att djuren mår bra, då får du en ökande och effektivare produktion samtidigt som det blir mindre anmärkning på slakten och det blir mer konsumentvänligt.

– Inflationen var också en bidragande orsak till nötköttsbristen. Där satt vi med våra kunder i ett skarpt läge. ”Varför finns det inte mer kött? Går det inte att trolla fram?” Nej, det gör ju inte det. Det här handlar återigen om generationsskiften. Medelåldern på våra lantbrukare var då, 2023, 67 år. I dag ligger den på 62 år. Det går framåt, men vi måste som sagt ha en riktigt generationsväxling och ha ungdomar som är intresserade, som ser att lantbruket faktiskt är en framtid. Vi kommer alltid att behöva mat på bordet och vi ligger i framkant i Sverige. Titta bara på djurskydds- och smittskyddsfrågorna. Vi har lägst antibiotikaanvändning i hela EU, det har vi inte fått gratis. Vi har jättebra fodereffektivitet. Trots hög djurvälfärd och många krav på djur så använder inte vi hormonpreparat, utan vi har en tillväxt på våra djur som går att jämföra med den där som använder hormonpreparat och antibiotika i förebyggande syfte. Det ska vi ha med oss. Det kan vi absolut ha som försäljningsvärde. Jag var på ett föredrag om gris för någon månad sedan. Föreläsaren sa att ”jo, det är dyrare att producera en gris i Sverige, men det är ju dit vi alla vill nå. Den grisproduktionen vi har här, med så lite preparat, med personal som vill vara i stallarna, som ser utvecklingen i stallarna, är där vi vill vara”, så han såg väldigt mycket upp till vår produktion. Hans produktion täcker nog samma mängd grisar som vi får in till slakteriet varje år, så det är ändå väldigt roligt att se. Sedan har ju de sina utmaningar, för de har ju sitt pris beroende på börsvärdena i Europa. Det har inte vi och det kan vi vara väldigt tacksamma för, för vi kan driva vår egna bana vad gäller produktionen i Sverige och det är otroligt nyttigt.

– Det största hotet vi har i vårt land gällande miljö- och folkhälsofrågor är biodiversiteten. Går du ut i en betesmark och tar ut en kvadratmeter, där har du en miljon mikroorganismer. Det är ju biodiversitet. Det går inte att jämföra med om du gör det i beväxt åkermark, där är nötkreaturen otroliga. Grisarna är jättebra foderomvandlare. De kan använda alla restprodukter. Vi måste ta tillvara det kretsloppet. De kan inte göra den biologiska mångfalden som dikorna kan och dikorna kanske inte kan sänka sitt klimatavtryck så som grisen kan. Vi måste jobba som ett, vi är en kedja och vi alla måste jobba tillsammans. Fåren är ju så klart med i nöten men de är ju väldigt, väldigt få i dagsläget. De har en del att jobba med sin produktion, så vi hoppas och ser fram emot att det blir lite bättre genom åren. De samtalen vi hade med våra handlare var just att det är minskande, men det hjälper inte att man basunerar ut att ”nötkött är miljöbov”, ”ät mer vegetariskt” och sådana budskap. Det hjälper ju inte att gynna er för era generationsskiften. Det hjälper ju inte när de då står med tomma hyllor och efterfrågar mer kött. Vi tycker i alla fall att tonerna har blivit ändrade. Man har tagit upp köttet. Det är mer en gråskalig debatt i dagsläget. Det ser vi väldigt positivt på och vi kan fortsätta med att säga våra mervärden ut till butik och från 2026 så har vi faktiskt uppnått alla butikers klimatmål, som satts i enlighet med Agenda 2030. Jag hoppas att nöten också trillar in där och det har vi gjort genom vårt hållbarhetsarbete.

– Scan har ett eget vegetariskt varumärke. Hur ser trenden ut? Ökar den eller minskar den? Undrar Johan Hilding

– Det vi ser är att vårt varumärke är starkare än butikernas egna varumärken, det har den tryggheten. När vi kom ut i butik med den vegetariska linjen kände ju kunderna en trygghet och kvalitet i hur produkten var tillverkad, så där fick vi en ökad försäljning som håller i sig stabilt, säger Maria Rodriguez.

– Sammanfattningsvis kan vi säga att i dagsläget ser vi en fortsatt nötbrist, men vi ser en ökad återrapportering i stammarna. När ni ringer oss och frågar ”ska vi inseminera eller ska vi sälja” så är svaret inseminera. Vi behöver säkra framtiden, det är det vi får till oss. Nöten är i fortsatt brist. Vi får fortsatt frågan från handlarna: ”vi har brist, vi kan förhandla priserna, men hur går det med klimatfrågorna?” Där är ett fortsatt lite strängt läge. Grisen går väldigt, väldigt bra. Man kan tro att det är på grund av nötköttsbristen, men det beror på att kycklingen har tagit merparten av det. Man kan säga att grisen står på egna ben. Det vi ser är ju att det har varit mindre kampanjer än det i år, kontra tidigare år, vilket innebär att vi kan sälja mer produkter till fullpris längre tid på året så det är väldigt gynnsamt. Vi ser en ökad produktion av de förädlade produkterna, men det är värre med charken. Det vi ska ha med oss är att chark är 70 procent av grisen, så är det problem att få ut charken så innebär det att det är problem att få ut gris. Annars är vårt största orosmoment som vi ser i dag afrikansk svinpest, blåtunga och mul- och klövsjuka. Annars ser efterfrågan väldigt ljus ut och den vegetariska debatten är i princip borta. Vi ser dock att i ekoproduktionen så har det ju gått ner, men om vi tittar till våra egna produkter så är de produkterna som går som bäst de som har ett mervärde, men som fortfarande har en prissättning som är möjlig att välja för konsument, säger Maria Rodriguez.