ICEJ-ledaren: ”Stå upp för kallelsen”

– Vi måste stå upp för kyrkans kallelse. De har gett oss det andliga goda, därför är vi skyldiga att ge det materiella goda, säge Gitten Öholm. Bild: David Alin

Den Internationella Kristna Ambassaden Jerusalem (ICEJ) grundades 1980 med syftet att trösta och visa solidaritet gentemot Israel och det judiska folket. I dag står ICEJ i bräschen för en alltmer växande rörelse av kristna runt om i världen. De har det gemensamt att de delar kärleken till Israel samt förståelsen av den bibliska betydelsen för det nutida återupprättandet av Israel och judarnas återvändande till sina förfäders hemland. Sedan två år tillbaka är Gitten Öholm ordförande i ICEJ Sverige. På måndagskvällen möttes hon av en fullpackad matsal i Allianskyrkan, när hon talade om konflikten i Mellanöstern utifrån en kristen grund.

– Jag tänker att jag tar dig med en vardagskväll i Jerusalem, närmare bestämt till gamla stan. Apostlarna, lärjungarna, kallade till sig Petrus. De hade hört ett rykte och frågade Petrus om det stämde. Petrus förklarar: ”Jag stod och predikade precis som vanligt i synagogan. När jag står där och predikar faller helt plötsligt den helige ande på dem. Då tänker jag: vem är jag, som kan åkalla Gud? Får man göra så? Den helige Ande föll på dem, precis som på oss”, säger Petrus. När apostlarna tänker efter så kommer de plötsligt ihåg: vid ett tillfälle uppenbarade sig Gud för att föra vidare budskapet om Jesu liv till hedningarna.

Apostlarna och lärjungarna visste sin historia, de kände till alla löften, alla välsignelser och förbannelser, de hade lärt sig att lära känna Gud och gladde sig över att hedningarna kan ta del av detta. Du och jag är här i dag på grund av just detta, säger Gitten Öholm.

– Apostlarna kände sin Gud. Frågan är: känner du och jag Gud och hör vi Gud? När du läser Nya Testamentet, känner du din Gud? Känner du Gud? Jesus kom för att visa vem Gud var, men ska  du lära känna en person så gäller inte bara att upphöja dig. Det är bra att få höra vad du känner. Många ber och vill höra Guds stämma, men inte många har hört den. I de här tiderna, när vi hör om vad som händer i Israel. Alla är på Israel om att ”vi ska ha fred, vi ska vara vänliga” men det står inget i bibeln om att vi ska vara snälla eller ödmjuka. Vår kristna tro bekänner vi genom att vi tror på Jesus Kristus och himlen, men vi glömmer den röda tråden: vi tror på syndernas förlåtelse men var kom synden in? Jo, redan från början. Händelserna i Edens lustgård, syndafloden mot Noas ark och händelserna vid Babels torn. Vid Babels torn var mottot ”vi ska bygga detta torn för att göra vårt namn känt”, det var högmodet som trädde in vid Babels torn. Högmod betyder på engelska ”pride”. Man ser högmodet gå igenom alla, alla vill bli Gud. Vad ser vi i dag? Många lider av högmod, de har ambitionen att ”mitt namn ska bli känt”,  men det är något som Gud inte vill. Därför valde han ut en man ett folk, ett land, en plats som skulle vara den där Edens trädgård, det vi inte får glömma. Gudsrelationen är viktig, det är det som Gud vill ha tillbaka. Redan i början talade Gud till alla nationer och folk: ni kan välja förbannelse eller välsignelse, liv eller död. Hur väljer man detta? Det var en öppen invitation till alla folk och nationer. Jesus förmedlade på samma sätt en invitation under sin bergspredikan: ”Ni är jordens salt och världens ljus”. Det förhållningssättet ligger till grund för hur du väljer att känna om Israel. Frälsningen är genom Jesus Kristus och ingen kommer till fadern utan Jesus Kristus, säger Gitten Öholm.

I världens diskuteras för fullt en tvåstatslösning som problemet på konflikten mellan Israel och Palestina. Gitten Öholm menar att frågan avhandlas i bibeln:

Joel kapitel 3 vers 2:

Där skall jag ställa dem till svars för vad de gjort mot Israel, mitt eget folk, som de skingrat bland folken. De har styckat mitt land.

Jesaja kapital 54  vers 17:

Men inget vapen som smids mot dig skall ha framgång, alla som för talan mot dig skall du få fällda. Detta är Herrens tjänares lott, jag ger dem segern, säger Herren.

Jesaja kapitel 62 vers 6:

Ni som ropar till Herren, ge er ingen ro! Och ge honom ingen ro, förrän han upprättar Jerusalem och hela jorden sjunger dess lov.

Hesekiel kapitel 36 vers 7:

Ja, så säger Herren Gud: Sannerligen, i brinnande lidelse har jag talat mot de andra folken och mot hela Edom. De har med glädje i hjärtat och med förakt i själen tagit mitt land i besittning för att tömma det och göra det till sitt byte.

– Det folk och de riket som inte tjänar dig ska gå under. Folken förintas, menar Gitten Öholm och berättar sedan historien om profeten Biliam och hans åsna. Under en färd uppenbarar sig plötsligt Herren på vägen för Bileams åsna, som vägrar att flytta på sig. Bileam reagerar genom att slå åsnan tre gånger. Till slut talar talar Herren genom åsnan till Bileam innan Herren själv till slut uppenbarar sig för Bileam och frågar: ”Varför gjorde du så?” Bileam svarade Herren: ”Jag handlade fel, jag visste inte att du stod framför mig på vägen. Men om jag har väckt ditt misshag, så vänder jag om igen.” Herrens ängel sade till honom: ”Följ med männen, men du får inte säga något annat än vad jag befaller dig.”

– Det man kan säga med den här berättelsen är att det Gud ska ha välsignat ska du inte ha förbannat, säger Gitten Öholm.

I Svenska kyrkan tas nattvard varje vecka. Där ses nattvarden som ett tecken på det nya förbundet (det kallas messianska förbundet) mellan Gud och varje människa. Vem är förbundet med? Judarna? undrar Gitten Öholm.

– I Jesaja 31 berättas att Gud ingår ett förbund med sitt folk. Det är det nya förbundet. Innan budorden på stentavlorna, men det nya förbundet läggs i deras hjärtan, säger Gitten Öholm.

I Apostlagärningarna berättas om Jesus väg till Jerusalem, en historia som berättas vid varje palmsöndag. Där berättar Jesus på förhand för lärjungarna om allt som ska hända.

– Varje vecka i Svenska kyrkan ber vi om syndernas förlåtelsens. Vi får förlåtelse hela tiden, men vi glömmer bort Jesus eviga ord. När Jesus hängde på korset skrek han ”Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra.” Vilka var det han förlåt? Vilka stod vid honom? Romerska soldater, men inte minst det judiska folket. Jesus säger själv dem orden. Det vore världens mest katastrofala nyhet för världens kristna om Gud hade brutit ett löfte till det judiska folket. Då skulle inte du eller jag ha något löfte heller och leva i osäkerhet varje dag.  Gud är sann, han är rättfärdig, han straffar men han är också barmhärtig och förlåter. Vi ska vara ett ljus för världen och vi ska bara till världens välsignelse. Kriget vi pratar om nu handlar om nu handlar inte om öar, landsgränser eller områden. Det är som Kung David säger till gud i följande psalm, menar Gitten Öholm.

Psalm 83 vers två till fem:

Gud, var inte tyst, tig inte och var inte stilla, Gud!
Ty se, dina fiender larmar, och de som hatar dig lyfter huvudet.
Mot ditt folk har de onda planer, de rådslår mot dem som du beskyddar.
De säger: ”Kom, vi utrotar dem, så att de inte mer är ett folk och så att ingen mer tänker på Israels namn!”

– Sedan Oslo-avtalet har Palestinska myndigheten fått 36 miljarder dollar i bidrag. Det här som sker just fruktansvärt, det är demoniskt och det är inget annat än en andlig kamp. Det kommer brinnande pilar från högsta domstolen i Sydafrika, det kommer anklagelser från FN mot lilla Israel. Vi som inte vill kvar i detta måste vakna upp, säger Gitten Öholm.

Den 7 oktober 2023 anföll Hamas Israel. Bland offren fanns kvinnor och barn. I Gamla Testamentet finns berättat om en liknande händelse: striden mellan israeliterna och amalekiterna, ett folkslag som ska varit nomadiska boskapsskötare som höll till höll till i Negevöknen i dagens Israel, i södra Jordanien och på Sinaihalvön. Enligt Gamla testamentet var de ättlingar till Amalek, ett av Esaus barnbarn.

– Gud säger till Kung Saul att utrota amalekiterna. Kungen utrotar alla förutom kung Agag. Gud blir besviken på honom för att han inte förintar alla och talar om för Saul att han ska förlora kungakronan. Saul menar att ”levnad är bättre än offer”, så han lyder inte Gud. Innan slaget berättas att Saul sa till keniterna att separera sig från amalekiterna så att de inte utrotas också. Judarna kan sin historia…”Hamas” betyder våld. Innan de slog till mot Israel skickades skickades 4,5 miljoner sms, 1,5 miljoner varningslappar och sex miljoner förinspelade varningar på arabiska skickades ut till civilbefolkningen för att flytta dem från den norra till den södra delen av Gaza. Det är precis som med keniterna, säger Gitten Öholm.

Esters bok handlar den om den föräldralösa judiska flickan Ester som upphöjs till den persiska tronen och blir drottning till kung Ahasveros (Xerxes). Som ett resultat av sin upphöjelse kan hon använda sin position för att föra fram sin önskan inför kungen och lyckas därmed avvärja en förintelse av det judiska folket. En ofattbar räddning från ett potentiellt folkmord som var initierat av den persiske premiärministern Haman. Tack vare att Ester lyssnade till sin släkting Mordokaj och tog mod till sig överlevde det judiska folket. En makalös historia som judar firar än i dag vid högtiden Purim.

– Haman var som Agag en amalekit. Haman gjordes till narr och ville utrota alla judar, men Ester satte stopp för det hela. Det som sker i dag är inte amelekiternas släkt, utan vi pratar om amelekiternas ande som vi vill utrota. Hamas är inte släkt med amalekiterna men amalekiternas ande har du och jag som uppgift och makt att binda. Vad ska en församling göra? Proklamera inför stat och myndigheter, vi ska inte tala om död över civilbefolkning på något sätt, men de behöver också bli befriade från den ande som bundit dem. Det är vår uppgift. Gud har förlåtelsen, den är för dig och mig, precis som vi måste vända om så har alla människor valet att vända om. Netanyahu berättade i ett samtal till en vän till mig i december att Israel måste se över lagen om mission. Efter utbredningen i Gaza får man inte skicka in evangelister i området. För att vi ska få fred så måste de börja tro på det vi tror på. Händelserna i Israel är inte bara en väckarklocka för Israel, det här är också en sista väckarklocka för våra kyrkor och församlingar. Dagen innan nyårsafton höll jag ett tal. I talet sa jag att det här är ett sista paradigmskifte bland våra församlingar. Vi måste stå upp för kyrkans kallelse. De har gett oss det andliga goda, därför är vi skyldiga att ge det materiella goda, avrundar Gitten Öholm.