Het debatt om skolbeslut

Framtiden för Gällaryds skola hamnade under lupp på landsbygdsdialogen. Bild: David Alin

En enkät hade skickats ut till majoriteten av av hushållen i Gällaryd med omnejd inför dialogmötet. I de flesta fallen kom frågor tillbaka gällande landsbygdsskolornas framtida överlevnad, en fråga som varit på tapeten de senaste månaderna. Därför togs beslut om att inleda kvällen med diskussion om det berörda ämnen.

Tobias Pettersson (M) inledde med att prata om de stora utmaningarna framöver gällande demografi, där färre föds, invandringen minskar och andelen äldre ökar.

– Utifrån en prognos baserad på SKR:s framtagna visualiseringsverktyg så ser vi att Värnamo kommun har en stor förändring i demografin. Vi ser att vi tappar cirka elva procent i åldrarna noll till 19 år och att vi samtidigt ökar med 35,3 procent i åldrarna 67 och uppåt. 30,3 procent av befolkningen ska enligt prognosen vara 80 år och äldre. Att barnafödandet minskar, att invandringen minskar och att andelen äldre ökar ställer krav på att vi gör förändringar i vår organisation.

– Tittar vi i ålderskategorin noll till 19 år så ser vi att den kommer att minska med 239 barn och i grundskolan, sex till 15 år, så ser vi en minskning med 545 barn i den prognos som har gjorts. Sedan hoppas vi så klart att vi också kan vända den här trenden, att barnafödandet ökar och att vi med de investeringar som görs inte minst kopplas till näringslivet ger ny inflyttning till kommunen och att vi därigenom inte ser de tappen i skolan, vilket är en utmaning. Tittar vi på Gällaryds skola så har vi i dag 51 elever som går från förskola upp till årskurs sex där. Under de kommande åren så är det 45 och enligt prognosen kommer det att vara 25 elever, men det är enligt den framskridningsprognos som SKR har gjort och vi ska göra allt vi kan för att vända den trenden och få en inflytt och tillväxt i kommunen, säger han.

– Vi ska helt enkelt ligga bara som bara den, säger en engagerad dialogdeltagare varpå hela församlingen brister ut i ett skrattanfall.

Han går sedan över till att diskutera hur ärendet med inriktningsdokumentet hanterades.

– Vi tog del av underlaget samtidigt som det var uppe i media och den debatten som blev byggde inte på några politiska beslut eller ett underlag som hade varit uppe för beslut för politisk hantering heller. Där får vi verkligen backa tillbaka och fundera på hur vi ska bli tydligare och kommunikativa och vad som gick fel i den processen för den var väldigt olycklig och skapade mycket ilska och irritation och jag har full förståelse för det. Det jag också vill framhålla är att det finns ingen politiker som verkligen vill lägga ner landsbygdsskolorna, säger Tobias Pettersson (M).

– Efter att vi tog del av underlaget i den här frågan arbetade vi intensivt i våra partigrupper och olika konstellationer för att hantera och försöka säkerställa kvaliteten för elevernas lärande, vilket barn- och utbildningsnämnden har i uppdrag att säkerställa. Då handlar det om att både säkerställa att man har tillgång till kompetent personal och att man lever upp till de lagkrav man har och där jobbar vi lite mot oss i detta, då det kommer lagkrav på bemannade skolbibliotek och att det ska finnas likvärdig biblioteksverksamhet på alla våra skolor men också tillgång till en likvärdig elevhälsa, oavsett om du går i en skola i Värnamo eller på landsbygden vilket är en utmaning. Att säkerställa en likvärdig kvalitet för alla kommunens elevers lärande är viktigt, men jag tror också att delarna i inriktningsdokumentet som finns kring att organisera föräldraråd och liknande punkter är väldigt bra delar.

– Här har det ju kommit fram information om att vi skulle inte få veta något över huvud taget, så då kan ju vi inte lita på dem för att de vill att vi inte ska få veta något utan att vi ska få information när beslut är taget, säger en mötesdeltagare.

– Vi vet att barn- och utbildningsnämnden har undanhållit informationen. Anledningen till att vi inte känner oss trygga är för att det var inte första gången det här hände. Inför sommaren 2019 fick vi information om att skolan skulle läggas ned. Nu gör ni samma sak inför jul 2024, så därför så litar vi inte på er och vi kommer att vara på er, säger en annan mötesdeltagare.

– I väldigt många fall även när vi sitter i kommunstyrelsen så får vi information presenterad till oss, vi kanske bordlägger ärendet för att ta hem det och diskutera det i våra grupper och vad det skulle innebära. Därefter börjar man arbeta för att hitta majoriteter för det man tror på. I det här fallet så hade man inte ens fått informationen och jobbat med den, så det är beklagligt att den rundan blev som den blev men givetvis så handlar det inte om att undanhålla informationen utan snarare att det inte fanns mer information att ge i det läget. All information och beslut som ska tas blir offentliga, förutom i sociala utskottet för då är det individärenden som behandlas. I övrigt är materialet tillgängligt, säger Tobias Pettersson (M).

– Då ska det bli offentligt innan beslut tas, men om det skrivs att vi ska få informationen när beslutet är taget så får ju inte vi informationen, menar en mötesdeltagare.

– Men så funkar inte ärendegången i kommunen, säger Tobias Pettersson (M).

– Då ska ni säga det till förvaltningspersonalen, säger mötesdeltagaren.

– Veckan innan man ska ha sammanträde så läggs underlaget för beslutsfattande ut. En vecka innan så finns handlingarna tillgängliga, så det finns en process för hur det hela funkar och det har inte varit något undantag i den här frågan heller, säger Tobias Pettersson (M).

Mikael Karlsson tar vid.

– Det här handlar om arbetsordningen i nämnderna. Det vanligaste arbetssättet är att man släpper fram ett ärende för beredning. Är man då överens i en nämnd så kan man då gå direkt till beslut, men vanligast är att man går igenom ett ärende på första mötet och att det sedan tas beslut i detsamma nästa möte. Ett politiskt ärende är en tvåstegsraket, där man först bereder ett ärende och sedan tar beslut i det samma, så där finns alltid tid till att granska för det blir offentligt en vecka före sammanträdet. I det här fallet var det här ett beredningsärende som blev offentligt och förmodligen hade alla i nämnden inte ens sett det innan det gick ut i radion, så de blev tagna på sängen. Då diskuterade man det och beslutade att bordlägga det för ytterligare diskussioner innan man till slut kom fram till slut skrev fram någon form av kompromiss. Normalt sett så går det inte på en vecka, det tar tid så det finns tid att reagera.

Anetté Myrvold (S) tar vid.

– Jag tycker att ni har förklarat det hela bra. När handlingarna blir offentliga en vecka innan man ska ha sitt sammanträde så kan det ibland ligga ett beslutsförslag, men det betyder absolut inte i många fall att det är det som blir verklighet sedan. När de här handlingarna blev kända så blev det ramaskri och vi visste heller ingenting utan fick det via media, så vi fick reda på det samtidigt som ni.