Het debatt om delårsbokslut

Kommunens ekonomichef Johanna Svensson och redovisningschef Peter Karlsson redogjorde för delårsbokslutet inför de 51 ledamöterna. Totalt visar helårsprognosen ett positivt resultat för hela kommunen år 2025 med 72 miljoner kronor, vilket är en miljon bättre än budget.

– Nämnderna visar sammantaget ett underskott för helåret om -11,9 miljoner kronor exklusive VA. Den nämnd som visar på underskott är medborgarnämnden med minus 27,7 miljoner kronor. När det gäller verksamhetsmålen så kan vi sammanfattningsvis säga att de skattefinansierade investeringarna inte kan finansieras med egna i medel. När det gäller verksamhetsmål så är det en god måluppfyllnad generellt sätt, berättar Johanna Svensson.

– När det gäller personalredovisningen så är det färre antal årsarbetare totalt sett. Vi ser också att totala timmar för övertid, mertid och timlön ökar och att sjukfrånvaron har minskat något, säger Peter Karlsson.

– Vi ser också en väsentlig ökning av tillgångar till följd av höga investeringar, vilket också ökar låneskuld och räntekostnader, säger Johanna Svensson.

Efter informationen fick politikerna komma till tals. Tobias Pettersson (M) tog ordet först.

– Tack till Johanna och Peter för en bra dragning och för ert fantastiska arbete. När vi nu summerar de första åtta månaderna av 2025 kan vi konstatera att Värnamo kommun har en stark ekonomi, att majoriteten av våra nämnder och förvaltningar har budget i balans, men att vi som organisation fortsatt står inför betydande utmaningar framåtriktat. Den globala ekonomins osäkerhet har ökat markant sedan slutet av förra året. Den amerikanska administrationens agerande har lett till en upptrappad handelskonflikt som fått konsekvenser långt utanför USAs gränser. Höjda tullar och ökad osäkerhet har dämpat både världshandeln och den globala tillväxten och det påverkar i sin tur även oss som kommun och våra lokala förutsättningar. Till detta kommer de fortsatta säkerhetspolitiska spänningarna till följd av kriget i Ukraina. Här hemma brottas vi också med långsiktiga utmaningar, liksom många andra svenska kommuner också har, med svårighet att säkra rätt kompetens till våra verksamheter över tid. Vi ser också hur den demografiska utvecklingen förändrar våra behov: antalet barn minskar i våra skolor och förskolor medan andelen äldre ökar, vilket innebär att vi behöver anpassa våra verksamheter och hitta nya sätt att möta ett växande behov hos äldre. Samtidigt har Värnamo kommun fortsatt stora investeringsbehov. Vi är nu igenom en rad stora investeringar inom förskolor och skolor. Vi har en god tillgång till säboplatser men det finns ändå stora investeringar framåtriktat, både i form av reinvesteringar men också i form av nyinvesteringar. Det kräver starka resultat och en ansvarsfullt ekonomisk politik för att minimera behovet av lånefinansieringen och det här har Johanna och Peter också visat i sina tabeller, men det här tillsammans med våra kärnverksamheter är ju det som också har högsta prioritet både nu och framåtriktat. Men trots de här utmaningarna så ska vi vara stolta. Våra nämnder och våra förvaltningar skapar varje dag en efterfrågad och uppskattad verksamhet med hög kvalitet. Hela årsresultatet ser ju ut att landa i linje med budget och med vissa obalanser i nämnderna och det här kommer vi fortsätta arbeta aktivt med att analysera och fortsätta göra insatser för att vända den negativa utvecklingen. Men det som kanske framförallt kan ge oss framtidstro är faktiskt vår stabila grund, den grund som byggs på ett starkt och livskraftigt näringsliv. Tack vare våra företagare har Värnamo fortsatt låg arbetslöshet och en robust ekonomi. I september i år fick vi dessutom ett kvitto på det arbete vi gör på det här området där vi växer eller ökar i näringslivsrankingen som Svenskt Näringsliv årligen gör. Där vet vi också att ett starkt företagsklimat och ett starkt näringsliv skapar goda förutsättningar för en stark välfärd. Vi har de senaste åren också gjort flera lyckade satsningar för att locka till oss kompetens. Peter lyfte några av dessa satsningar, mot Skellefteå och Northvolt, där vi glädjande nog har fått en hel del nya kommuninvånare som kommer hit och kompetensförsörjer näringslivet, men för några veckor sedan så hade vi också besök av ett tjugotal medborgare från Nederländerna som kom hit efter den kontakten som vi skapat med dessa under mässan i Houten och med en stor vilja att flytta hit. Det här är ju väldigt viktigt för att trygga kompetensförsörjningen och på så sätt också skapa nya skatteintäkter som bidrar till den gemensamma välfärden. Med det sagt så vill jag rikta ett stort stort tack till våra fantastiska medarbetare i hela Värnamo kommun, för det är de som varje dag omsätter våra mål i verklighet och gör skillnad för de vi är till för, våra kommuninvånare. Deras engagemang, deras ansvarstagande och deras kunnande är grunden för att vi kan fortsätta utveckla Värnamo kommun även i oroliga tider. Så stort tack och bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Johan Hilding (C) var näst på tur.

– Ja, vi ska vara nöjda med det arbete som nämnderna har gjort. Det är medborgarnämnden som sticker ut, som vi såg på bilderna. En del av det handlar om ungdomar som inte mår riktigt bra och då tycker jag att det är viktigt att vi lägger kraft och hjälper dem med tidiga insatser, det kan vara redan från förskolan. Det är viktigt att de får hjälp, främjar närvaron och den psykiska ohälsan. Lite som Tobias var inne på så måste vi bli fler kommuninvånare i Värnamo kommun. Vi måste bli en aktiv kommun och jag tror att skolan och förskolan är en viktig sak när man ska flytta till Värnamo kommun. Jag brinner för att det finns både stora och små skolor. De små skolorna kan ju ha många bra funktioner, både ur konfliktperspektiv men även för barn som inte trivs i de stora miljöerna så kan de gå i den lilla skolan. Sedan så är det som Peter och Johanna är inne på att vi har dragit på oss en del skulder och då får man betala ränta på dem. Vi i Centerpartiet är inte någon bromskloss men vi tycker att när man vi måste börja amortera, för då minskar man ränteutgifterna och det är ofta den bästa sparformen. Just nu är räntan låg, men man vet ju inte vad som händer i morgon. Vi i Centerpartiet är inga bromsklossar, men man kan inte bromsa i en uppförsbacke för då åker man baklänges. Det kan vara så att vi behöver bättre resultat framåt, så att vi kan betala mer med kontanta medel. Sedan står vi med en liten puckel framåt med simhall, kommunhus och Figy som ska renoveras, så vi är ju fortfarande inte ur den här investeringspuckeln.

Håkan Johansson (KD) begärde ordet.

– Ingången till den här årsredovisningen är den budgeten som vi lade för snart ett och ett halvt år sedan, en budget som var försiktigt offensiv och välbalanserad. Nu så börjar vi se hur vi har klarat av att genomföra den budgeten och då ser vi att året visar på ett beräknat positivt resultat som är högre än budget. Vi har sett siffror på hur kvaliteten är god, att verksamheterna håller god kvalitet, att det händer många bra saker i kommunen och allt detta har vi våra fantastiska medarbetare att tacka för. Jag vill bara lyfta fram några bra saker som jag tycker är roligt att lyfta fram. Inte för att det är de bästa eller för att det är de viktigaste, utan jag tycker det är roligt att detta händer. Då vill jag först lyfta fram det här att nu tar vi en ny skola, Västhorjaskolan, i bruk. Jätteroligt. Med den skolan också så står vi väl rustade för att ta emot elever i framtiden och vi står väl rustade med förskolelokaler också. Det gör att nu har vi utrymme att växa i som kommun. Jätteroligt. Kultur gillar jag och jag tycker det är roligt att se hur kulturen engagerar. Gummifabriken betyder ju jättemycket och det skriver vi om i delårsbokslutet, men jag vill lyfta fram amatörkulturen, kulturskolan och ungdomskulturen. Vi ser hur kultur engagerar unga människor överallt. Jag tror att det här vi gjorde för ett par år sedan när vi lanserade kulturmiljonen och fortsätter att satsa pengar på ungdomskultur faktiskt är viktigt och ger bra resultat. Bostad först, en ganska ny grej som vi Kristdemokrater har drivit och som är på väg att hitta former nu i år. Jättebra och en jätteviktig modell att jobba för att få in för att människor ska få bostad och inte hamna i utanförskap och så vidare. Nu kommer min fjärde och det blir den sista: de kommunala bolagen. De brukar inte nämnas ofta, men de kommunala bolagen håller på att jobba med någonting som låter jättetråkigt, CSRD, men som är jätteviktigt på sikt att få koll på: hållbarhetsrapportering. Både hur våra leverantörer påverkar oss, hur vi påverkar våra kunder och framförallt, vi får koll på hur Värnamo kommun påverkar vår miljö och samhället. Jag tycker det händer väldigt mycket fint i Värnamo kommun.

Fjodor Eklund (V) var näste man i talarstolen.

– Man ska alltid börja med att vara snäll. Själva rapporten den är fin, tydlig och lätt att ta del av. En liten guldgruva när man letar efter fakta om kommunen. Sedan så säger inte det så mycket om ambitionsnivån, det var ju eran budget så vi andra kanske har en annan ambitionsnivå. Men det som jag tänkte på var lite grann från utbildningssektorn. Kvalitetsindex som det heter för gymnasieskolan har sjunkit. Man hamnar ganska lågt där och det kan inte bara vara en elevenkät som ligger bakom kvalitetsindex. Även det (elevenkät) är det man hänvisar till att deltagarna i årskurs två inte var så jättenöjda. Även kvalitetsindex för grundskolan har ju rödmarkerats och även där har någonting hänt. Det handlar inte om att man fått mindre resurser, för att en elevplats på gymnasiet kostade i snitt 131 000 kronor så det har ökat med ungefär 20 000 på de sista tre åren, så resurserna har man fått för den ambitionsnivån. Sedan kanske inte ambitionsnivån var tillräcklig. Att medborgarnämnden gör ett underskott hänger ihop med bland annat en ganska kraftig ökning av placeringsdygn på LVU-hem, men fortfarande handlar det bara om 13 personer. Det kan ju vara väl använda pengar på sikt, men då kom jag osökt att tänka på att en gång i tiden så hade vi ett behandlingshem i Värnamo, Pilagården, och jag har hört ryktas någonstans att man funderar på något liknande i framtiden i samarbete med andra kommuner. En kommun kanske inte kan bedriva sådan här verksamhet själv för det är ganska mycket specialiserad inriktning, men det är en uppenbar fördel om placerade barn får gå kvar i sina skolor så att man inte skickas ut i obygden till en helt ny miljö och tappar den tryggheten. Det var bara den korta reflektionen, men som sagt, en välgjord rapport som är läsvärd.

Bo Svedberg (S) begär ordet.

– Vi tittar på de här fyra övergripande målen. Jag har sett dem i överskådlig tid: alltid gula. Gula och gula och gula. När kan de övergå att bli gröna någon gång? Men det är klart, har man det i budget så kommer de aldrig kunna bli gröna. Då blir de gula och i värsta fall så kanske de går neråt, men det vet vi inte för vi ser ju inte alla siffrorna. Men var vi i Socialdemokraterna ser skillnaden är att vi tycker att människan är det viktiga än att läsa allting i pengar: ören och kronor. ”Ja, men budgeten gick ju ihop.” Hur mår våra samhällsinvånare? Hur mår våra barn i skolorna? Hur mår våra vuxna, äldre och så vidare? Vi har lite kvar att jobba med, så det går inte bara att säga att ”ja, men vi hade ju en budget som gick ihop”. Ja, det var er budget. Det var inte någon annans, jag förstår det, men därmed kan man inte heller få andra siffror än gult. Tack för mig.

Tobias Pettersson (M) begärde replik.

– Jag tänkte bara att jag skulle kommentera det kring att målen är gula. Jag tänker att när de övergår till grönt då är det väl dags att byta ut dem och det är också det arbete som vi gjorde här inför den här med mandatperioden, där vi hade ett gäng indikatorer som lös grönt jättefint men vi måste ju också utmana oss själva. Vi behöver ju sätta nya mål där vi är sämre och få dem att bli gröna också och göra förflyttningar. Vi ser ju att vissa saker går i rätt riktning, andra saker går i en annan riktning och då behöver man också analysera vad som är anledningen till detta. Det finns en utmaning när man bara utgår från Kolada och de här färgmarkeringarna som finns med där. Det är respektive kommun som rapporterar in underlaget och statistiken. Det är inte alltid säkert att samma statistik eller beräkningar görs på samma saker och oavsett om varenda kommun i Sverige skulle vara jättebra så kommer det ändå vara rött för 25 procent av Sveriges kommuner, så det finns en trubbighet att bara läsa ut det på färgerna. Man behöver också gå in och djupdyka i vad säger det här underlaget och den statistiken och vad är det för förflyttningar vi kan göra. Det gör vi.

Bengt Einarsson (C) tog plats i talarstolen.

– Det är ju intressant att ta del av att kommunen går med överskott igen och med de utblickar som jag har haft i olika kommuner så måste jag säga att man funderar på: håller detta varje år? Tar det aldrig slut att det alltid går så bra? Man byter ekonomichef och det blir fortfarande överskott, så det är bara att gratulera kommunstyrelsen framförallt då och alla nämnder att det blir lite pengar över i ladorna. Soliditeten utvecklas ju tydligen bra, i varje fall som prognosen, om jag läste rätt där på grafen. Det finns ju en professor i ekonomi som heter Björn Broström, som säkert ekonomichefen och kollegorna känner igen. Han säger att det ”kan räcka att bara styra på soliditeten”. Om det är så som förklaringen är i Värnamo vet jag inte, men alltså det är ju alldeles underbart fint att det ändå är så pass goda resultat. Det som sticker ut, och det var väl inget överraskande, att medborgarnämnden med sina socialnämndsuppdrag får ha svårighet att hålla ihop pengarna. Det är ju så överallt. Det som slår mig då är att det finns kommuner i dag som startar egna HVB-hem. Jönköping är ju en sådan kommun som har åtminstone ett eget HVB, som är delat på två ställen fastän det hålls ihop som en enhet och det gör ju att, som Fjodor var inne på också, man har nära till specialistinsatser, man har de dygnet runt och så vidare. Det är bara ett tips. Vi ska inte sitta och göra åtgärdsplaner åt medborgarnämnden i dag. Jag satt och hittade inte just den punkten i deras åtgärdsplan. En annan sak som slår mig, det är klart det finns övertidskostnader även på medborgarnnämnden och jag vet ju att det finns en högskola i väst som jag har träffat på som bedriver distansutbildning till socionomer. Man inleder ofta som utbildad socialpedagog och sedan erbjuder man påbyggnadsutbildning till socionom. Det är också ett tips till kommunstyrelsen och Tobias som är ansvarig för högskolan. Det finns en professor i Linköping i pedagogik som heter Lennart Pettersson som jag känner lite. Han säger att han aldrig hade sett en så väl förberedd högskola för distansutbildning. Han har sina rötter söder om Hånger och skulle säkert vara lätt att få hit, om man pratar med honom. Det ska bli spännande att se hur det går med soliditeten i framtiden.

Raymond Pettersson (C) begär ordet.

– Jag tycker faktiskt att det är ganska bra att Värnamo kommun har vågat göra de här investeringarna. Det är klart att det kostar på i form av räntor och så vidare, men varför gör vi investeringar? Det är för att vi ska öka vår attraktivitet och att vi också ska öka vår måluppfyllelse på många olika sätt. Om vi tar till exempel som vi fick föredraget i dag, satsningen på ny teknik när det gäller ventilation och uppvärmning, så bidrar det till en bättre miljö, men också lägre driftskostnader. Så det är ju lönsamma investeringar. När det gäller investeringar till att renovera vårt gymnasium så kanske det också kommer bidra till en annan färg i den kommande måluppfyllelsen: att eleverna är i lokaler som är faktiskt är relevanta att vistas i och att man kan få en bättre studiemiljö. Jag tänker också på kommande satsningar på simhall också vidare: bättre folkhälsa och förhoppningsvis lägre sjukskrivningstal. En god ekonomisk satsning för en kommun. Vi har också de satsningar som görs tillsammans med regionen när det gäller förebyggande folkhälsoarbete med all form av kulturunderstöd och rehabilitering till hälsocenter och hela det batteriet som finns. Jag tror också att det är så som man kommun kan bli framgångsrik: att man kan stärka sitt varumärke och få fler invånare. Jag är med rätt ofta i Jönköping på olika regionmöten och nästan oavsett vem man träffar så tycker man att Värnamo kommun är en av de absolut bästa i länet på många olika sätt. Då talar jag inte bara om kulturen, på utan på många andra sätt: en framåt kommun och många positiva artiklar. Det tror jag också gör att vi har lättare att få tillbaka våra ungdomar som studerar på högskolor och universitet att komma tillbaka till Värnamo och det är det som avgör också vad vi får för kommande skatteintäkter. Antalet invånare är absolut det viktigaste för att kunna ha en god ekonomisk utveckling.

Azra Muranovic (S) tar ordet.

– Jag håller med dig, Raymond, Värnamo är en jättefin kommun som man kan vara stolt över på många plan, men en kuriosa som jag bara ville ta upp i delårsrapporten. Jag läste att 76 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet förra året och efter sommarskolan så var det 80 procent som nådde, vilket är jättebra. Hur spänner vi den bågen så att vi kommer ännu längre? För vi har en demografi som vi vet kommer att trycka och äta på välfärden något så enormt och den kommer äta på många av våra förvaltningar. Hamnar man i utanförskap, vilket man ofta gör om man inte har en gymnasieutbildning, blir det svårt att få ett jobb, därför att det är ett minimumkrav på de flesta jobben vi har i Sverige i dag. Jag vet att du en gång Tobias sa ”att man kan jobba på industri”, men det är väldigt svårt att få ett jobb där också om man faktiskt inte har gått gymnasiet. Då tänker jag: vad har man för satsningar framåt för att spänna den här vågen ännu mer och komma över till i alla fall 90 procent? Tack.

Nyheter

Het debatt om delårsbokslut

Dela

Lämna ett svar Avbryt svar