Hantering av matjord på agendan

Mark- och exploateringschef Jan Lindeberg berättar om planerna på det nya polishuset. Bild: David Alin

Det var en förväntansfull stämning i Apladalens kaffestuga på fredagsförmiddagen. I december månad beslutade kommunstyrelsen att ge mark- och exploateringsenheten i samråd med teknik- och fritidsnämnden och LRF att ta fram rutiner för hantering av matjord i samband med byggnation på åkermark. I dag informerade kommunala tjänstemän medlemmar i LRF om arbetet.

– I Värnamo kommuns översiktsplan som antogs 2019 finns ställningstaganden, som det står i lagstiftningen, att det enbart är vid väsentligt samhällsintresse som jordbruksmark får tas i anspråk. I översiktsplanen som kommunfullmäktige ställde sig bakom 2019 står det att man ska väldigt restriktiva när det gäller att ta jordbruksmark i anspråk för byggnation. Vi har fått ett uppdrag från kommunstyrelsen att titta på hur en rutin för hur vi gör om våra detaljplaner eller någon annans planer krockar med jordbruksmarksintresset, vilket är allt viktigare med tanke på hur vår omvärld ser ut. Vi har börjat skissa på en rutin där vi ser att om ett av lokaliseringsalternativen hamnar på åkermark så ska vi i ett tidigt skede jobba med markägare, arrendatorer och representanter för de gröna näringarna. Vi måste ha en medpart att jobba med och då är det lätt att jobba med en organisation som LRF som har många medlemmar, inleder Conny Eskilson på mark- och exploateringsenheten.

– Vi ser då två olika alternativ i det här: flytta matjorden från den åkermark som ska exploateras för att alternativt skapa ny åkermark eller att flytta matjorden till en annan åkermark som är i behov av förbättring, säger Conny Eskilson.

Därefter lämnades ordet över till mark- och exploateringschef Jan Lindeberg, som berättade om planerna på ett nytt polishus som är tänkt att byggas på åkermark på Malmövägen.

– Här är det i högsta grad åkermark på det här området som vi jobbar med. Detaljplanen är tänkt att godkännas under 2024 med inflyttning för polisen 2027-2028. Det vill säga, det är två års byggnation och innan dess ska vi ha gjort klart VA och gator i området. Det är väsentligt och av allmänhetens intresse att vi får hit ett polishus. De behöver ligga här, de behöver ligga nära E4:an, de behöver ha närheten till 27:an och på sikt behöver vi hantera att ”ja, vi behöver ta åkermark i anspråk och hur hanterar vi matjorden som finns här?” Vi äger marken här, vi äger marken ut mot 27:an och vi tänker oss att vi använder den matjorden för att förbättra den åkermark som finns söder om 27:an som i dag är rätt så sank och på så vis försöka öka produktionskapaciteten på den marken. Det är så vi tänker oss att vi hanterar det här området. Nu är det ju så att vi äger den marken själva och då kan vi hantera det själva. Vår plan är att vi behöver tänka långsiktigt och behöver då ta fram ett underlag redan från början där vi identifierar områden i kommunen som vi antingen kan förbättra eller ge möjligheten att kunna återskapa till ny åkermark. Det är ett arbete som vi har påbörjat, vi startade upp det här arbete för ungefär ett och ett halvt år sedan då vi visste att det här var på gång men vi behöver göra det här arbetet i samråd och där behöver vi er input för att identifiera de här ytorna som kan vara lämpliga, säger Jan Lindeberg.

Johan Hilding ställer en fråga:

– Ni sa att ni ska förbättra åkermarken mot 27:an där, men politiskt sett har det varit tal om att riksväg 27 ska vara som en gräns där. Om man då flyttar marken en liten bit och sedan kommer på i framtiden att man kanske ska göra något på den ytan så kanske det kan vara lite onödigt arbete för den matjorden. Är det inte bättre att flytta den längre bort så att det inte är ett arbete man behöver göra om 20-30 år?

– Absolut, det här är inte spikat någonstans. Planen som den är i dag är att vi flyttar den ner till marken på väg ner mot koloniområdet och förbättrar den marken, men det är inget som är hugget i sten, men det kanske blir att vi väljer att lägga den på andra sidan om 27:an. Planen är att flytta den ner till södra sidan om 27:an som är sank i dag, ofta står det vatten där och det dröjer innan man kan använda marken där.

Jörgen Klasson frågar:

– Har ni haft någon som har tittat på detta?

– Nej, vi har inte kommit så långt i arbetet, svarar Jan Lindeberg.

– Det kan nog vara bra att ha någon som är kunnig inom växtlighet, jordförbättring, dränering med mera för om du lägger på en meter där så tror jag inte att det blir ett dugg bättre, säger Jörgen Klasson.

– Det är precis sådana frågor vi får titta på. Det finns undersökningar som är gjorda som visar hur mycket mark man kan lägga för att det ska bli en förbättring. Det sista vi vill är att minska produktionsförmågan utan vi ska producera lika mycket mat som vi gör i dag. Sedan går det kanske inte alltid att återskapa lika mycket åkermark som vi har tagit bort. Tittar man på en exploatering som ett nytt bostadsområde så kommer man behöva matjord för alla bostäder som finns i bostadsområdet. Tar man bort ett hektar så kanske du inte kan återskapa mer än ett halvt hektar och det är det vi måste titta på. Vi måste ha alternativ för hur vi ska kunna hantera detta för tar du bort ett hektar åkermark vid en exploatering så kommer det aldrig att bli ett hektar ny åkermark, det måste vi ha med oss och då får vi titta på hur vi på bästa sätt tar hand om den matjorden som vi tar bort i dag. Här måste vi hitta olika alternativ. Ett kan vara att återskapa ny åkermark, att ta skogsmark och göra en ny åker, det kanske till och med kan vara så att vi behöver gå in och förbättra befintlig åkermark och höja produktionsförmågan, det kan vara andra alternativ, säger Jan Lindeberg.

I skuggan av Ukraina-kriget har frågan om höjd självförsörjningsgrad hamnat på den politiska agendan. En viktig aspekt som Johan Hilding påtalar är att det ska kosta pengar att ta åkermark i anspråk.

– Vi befinner oss i ett politiskt allvarligt läge och då gäller det att vi inte är för blåögda, säger Johan Hilding.

– Jag håller med: Det är två olika intressen som hanteras och det ska vara ett väsentligt samhällsintresse för att man ska få ta jordbruksmark i anspråk, säger Conny Eskilsson.