Gruppchefen: ”Anmäl brotten”

Lina Tryggvesson arbetar som gruppchef för IGV, den ingripande verksamheten vid polisen i Värnamo. Hon indelar med att berätta om olika insatser som polisen gör för att öka tryggheten i samhället. Bland annat genom trygghetsmätningar, medborgarlöften men inte minst genom tips och gemensamma lägesbilder. I trygghetsmätningen som genomfördes under 2022 var Värnamo kommun en av mest trygga kommunerna i länet med ett indexvärde på 1,14. Året efter hade siffran ökat till 1,30.

– Även om den har gått upp så ligger vi på ett genomsnitt med länet (1,30) men också långt under riksgenomsnittet (1,78). Det vi ser på landsbygden i dag är att många oroar sig för inbrott i förråd. Under 2023 anmäldes 5 021 brott i Värnamo kommun, 3 843 brott i Gislaveds kommun, 1 590 brott i Vaggeryds kommun och 1 076 brott i Gnosjö kommun. Vi ser också att det finns ett enormt mörkertal, inte minst när det gäller bedrägerier. Dessa har ökat markant de sista åren. Jag var på ett möte i veckan och då började vi diskutera om vi har misslyckats i vårt förebyggande arbetet gentemot detta? Då säger analytikerna att så är inte fallet, men genom att fler anmäler brott så får vi en mer rättvis bild av det hela, säger Lina Tryggvesson.

– En annan sak som är intressant är att Värnamo upplever man sig vara tryggare än i Gnosjö. Trots att det är betydligt fler anmälningar i Värnamo än i Gnosjö upplever folk att det är otryggare att bo i Gnosjö. Vad kan det bero på? Det kan vara så passa enkelt som att Gnosjö är en liten kommun, vilket skapar en otrygghet i kommunen. Här kan en sådan sak som sociala medier skapa otrygghet. Exempelvis att det finns människor i vissa sociala medie-grupper som sprider rykten och falsk information för att skapa otrygghet. Därför är det viktigt att allt fler anmäler brott, just för att de ska bli kända.

– En anmälan är en förutsättning för att kunna åtala och döma gärningspersoner, anmälningarna gör det möjligt för oss att kartlägga och se sammanhang och mönster, antalet polisanmälningar är en viktig signal till samhället om att en viss typ av brott ökar eller minskar, en anmälan kan innebära att du får ta del av stöd även om förundersökningen läggs ned. Det kan röra sig om personskydd, ersättning från försäkringar, brottsskadeersättning med mera och den som anmäler mår ofta bättre av att få berätta och känner lättnad av att kunna lämna frågan vidare till någon annan. Även om en anmälan kan läggas ner, så kan den snabbt återaktiveras och plockas upp i ett annat ärende, säger hon.

Den organiserade brottsligheten har ökat och gängkriminaliteten har letat sig längre ner i åldrarna. Lina Tryggvesson värnar om det förebyggande arbetet och den 8 november träder en ny lag i kraft. Den nya förverkandelagen ger polisen rätt att beslagta och förverka kriminellas ägodelar, såsom pengar, klockor och bilar – även om brott inte går att styrka. Lina Tryggvesson välkomnar den nya lagen.

– Det här kommer att underlätta vårt arbete på ett helt nytt sätt. Det som driver kriminella är pengar och nu räcker det med ett tips så kan vi göra så kallad tillgångsinriktad brottsbekämpning. Därför behöver vi få in tips. Den organiserade brottsligheten har vuxit kraftigt och utmaningarna i dag är inte lokalt, utan glokalt. Det kan sitta en person i Amsterdam och skicka sms till någon om att få låna pengar. Pengar som sedan kan finansiera exempelvis ett vapenköp i Kista. Det vi ser i dag är att rekryteringen av unga finansieras av bedrägerier, så här gäller det att vi alla hjälps åt för att ta ett krafttag, säger hon.

Och att ett krafttag kan ge ringar på vattnet fick Värnamopolisen ett tydligt bevis på strax innan jul i fjol. Då uppdagades en bedrägerihärva.

– Vi stoppade en bil med ett par personer i. Det visade sig att de var på väg till en uttagsautomat. I bilen på träffades ett bankomatkort med tillhörande kod. Personerna kunde inte förklara var kortet kom ifrån och sedan började vi nysta upp härvan. Det visade sig att gärningspersonerna hade varit på en turné från den 21 oktober fram till och med den 22 december. De hade bedragit människor över hela södra Sverige på pengar, säger Lina Tryggvesson.

När polisen rätt ut härvan stod det klart att ligan bedragit fler än 30 målsägare. Den 14 juli kom deras dom. En man i 20-årsåldern dömdes till tre år och tio månaders fängelse för rån, grovt bedrägeri, försök till grovt bedrägeri och grov stöld. En man i 30-årsåldern dömdes i samma ärende till fyra år och fem månaders fängelse  samt utvisning med förbud att återvända. Gärningspersonerna dömdes också att betala ett skadestånd på 1 753 540 kronor till målsägarna.

– Det här visar att anmäla brott lönar sig, säger Lina Tryggvesson.