Frågan om frukost i skolan skapade debatt 

Marianne Olsson (KD) berättar om hur sin under sin tid som lärare för sjätteklassare ser hur samhället har förändrats under hennes lärartid. – Det är tokigt att vi ska behöva ha frukost i skolan men så är samhället i dag.

Efter att Gun-Britt Klingberg (S) presenterat hennes och Åke Vilhelmssons ställda interpellation svarade Haris Sibonjic, servicenämndens förste vice ordförande, på om barnen äter mer i skolan samt om skolköken har tagit höjd för detta. 

– Måltidschefen har ställt frågan vid ett par tillfällen till både chefer och medarbetare ute i köken. Man märker generellt att barnen äter mer än tidigare. Tydligaste ser verksamheten detta på måndagar samt att fler elever äter frukost. Frukost serveras i dag i grundskolorna där det finns fritidsverksamhet. Det ser lite olika ut mellan verksamheterna men de ser en förändring i elevernas ätbeteende. Det är ett sorgligt svar och man blir verkligen rörd av detta som vi har upptäckt. Skolköken har inte tagit höjd för detta i nuläget, däremot ser vi att köken får mindre mat över. Vissa kök menar att deras matsvinn har minskat då mer mat går åt. Det känns som det är för tidigt att utvärderad hela verksamheten eftersom vi har tagit ett antal åtgärder för att minska matsvinnet men man ser tydligt en tendens. 

– Det är jättebra att det blir mindre matsvinn. Det är ett bevis på att de är hungriga och att de äter, menar Gun-Britt Klingberg. Vi socialdemokrater anser att alla barn borde få en enkel frukost i skolan. Då hade kanske situationen blivit lugnare för både lärare och elever. Nu hör man också att barnen börjar att oroa sig för föräldrarnas ekonomi och det är inte meningen att det ska vara så. Då kan ju även skolresultaten bli lidande. Det finns också ett annat scenario som kommunen kanske borde börja titta på i budgeten för året. Säg att det finns föräldrar som inte klarar av att hantera sin situation ekonomiskt och då kan behöva börja ansöka om försörjningsstöd, då kan det bli en helt annan kostnad än att servera en enkel frukost i skolan. Vi vill ju inte tillbaka till den tid där fabriksungdomar hade ont om mat. Barn som går i skolan växer hela tiden. Med en enkel frukost menas inte en hotellfrukost utan fil, yoghurt, smörgås et cetera. 

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Johansson (C) svarade på frågan om det finns tankar på att erbjuda barnen frukost i skolan. ¨

– Att erbjuda alla elever i Värnamo kommun frukost det ser vi inte som någon möjlighet, för allt kommer med en prislapp och i det ekonomiska läget vi står inför nu så behöver skolan fokusera på sitt kärnuppdrag. Skolans uppdrag är att bedriva utbildning och  undervisning. Vid hälsosamtal som görs regelbundet samt vid lektioner i idrott och hälsa tar man ut vikten av en bra start på dagen, där frukost är en viktig del. Om det framkommer vid hälsosamtal att eleven inte äter frukost så är det viktigt med återkoppling till hemmen och hjälpas åt att titta på det tillsammans, för bra vanor är bra att ha med sig hela livet. Att äta frukost innan arbetsdagen är en sådan bra vana. Men som sagt, redan i dag serveras det frukost i dag på våra låg- och mellanstadieskolor till elever som har fritidsplats och till elever som kommer tidigt till skolan. Tiden är också anpassad så att barn med skolskjuts hinner äta frukost innan skolan börjar. På våra högstadieskolor och gymnasiet finns det cafeterior där eleverna för en billig penning kan köpa macka och frukt på förmiddagen om man inte har hunnit fylla upp ordentligt, och det är ju ett bättre alternativ än att gå till mataffärerna och köpa godis och energidryck. Men om man från skolans håll kommer fram till att det inte finns mat hemma till frukost och att det är orsaken  till att man inte ätit då är det en sak att känna oro över. Då har vi TSI (Tidiga samordnade insatser) där vi tillsammans med medborgarförvaltningen får titta på varför det brister i hemmet och varför det inte mat till frukost. 

– Tack för svaret, Maria. Det som oroar mig lite grann är de här eleverna som står på föräldrarnas sida och som inte vill berätta hur det verkligen ser ut hemma, för då känner man verkligen oro för de eleverna. Så jag hoppas och tror i min enfald att det finns något som kommunen kan göra för att hjälpa och stötta, för jag är orolig för att det är många elever som ballar ur i skolan, säger Gun-Britt Klingberg (S).

– När jag pratar med personal så säger man att man märker om ett barn har det dåligt hemma, då får de barnen också äta tillsammans med fritidsbarnen. Man har koll på det, säger Maria Johansson(C).

Fjodor Eklund (V) efterfrågade en utvärdering av Arlas satsning på dubbla frukostar på Apladalsskolan och pratade om sömnvanor.

– Vi gamla tror att 8-17 är en naturlig dygnsrytm att vara aktiv, men vi vet att många tonåringar har en annan dygnsrytm, så vi behöver även prata om sömnvanor som en viktig del i det hela. 

Marianne Olsson (KD) tog plats uppe i talarstolen. Hon tackade Gun-Britt Klingberg och Åke Vilhelmsson för interpellationen.

– Jag har arbetat med samma årskurs i samma klassrum i 31 år och jag ser att någonting har hänt. Jag bestämde mig för att göra en egen vetenskaplig studie och tog kontakt med lärarkollegor över hela landet för att se om de kände igen sig i min bild. Som sagt så arbetar jag på byskola, där jag har varit i samma klassrum i 31 års tid. När jag började för 31 år sedan fungerade skoldagen hela dagen för eleverna. I dag klarar inte eleverna av skolan fram till lunch, och det beror på två saker. Det ena är ändrad dygnsrytm: föräldrarna säger till barnen att gå och lägga sig i tid, men de har mobilen och använder den fram till midnatt, vilket gör att de är ganska trötta när de vaknar och inte hinner ta den där mackan. När man kommer upp i årskurs 6 som jag har så har man inte fritids så ofta längre och på fritids serveras frukost, men den kostar och fritids har blivit lite stigmatiserat när man går i sexan, för då har man blivit stor och föräldrarna har åkt till jobbet när man själv åker till skolan. Det innebär att det blir ingen frukost hemma, och det behöver inte vara att medborgarförvaltningen behöver kopplas in för att det handlar om sociala problem, utan helt enkelt att det bara inte blir av. Vi pratar med eleverna och säger ”gör en macka kvällen innan och ta med en till halv tio-rasten”, men barn i tolvårsåldern kommer inte ihåg det och det här är väldigt synd, för eftersom det är svårt ibland att få lektionerna att fungera mellan 8 och 10 till 11.30 när det är dags för lunch så är det halva dagen. Skulle man enkelt multiplicera det med matematik så är det två och en halv dag i veckan som det inte görs skolarbete…det är fem förmiddagar….det är halva deras skolgång. Sedan finns det även de som inte har råd också. Vi känner av det, och det här är så synd, för vi känner av det. Det är tokigt att vi ska behöva ha frukost i skolan men så är samhället i dag. Det är mycket som är tokigt. Vi hade inte haft manifestation här ute i dag (läs torsdag) om det inte hade varit så tokigt på andra sidan Östersjön och nu har det blivit tokigt i Sverige också. Mina kollegor runt om i landet kände igen sig i min bild: eleverna är uppe till midnatt och spelar och äter inte frukost, så jag tror att det här är något vi måste göra något åt vare sig vi vill eller ej för jag tror till och med att det kan hindra bilbränder både i Södertälje, Malmö och Göteborg på lång sikt. Och vet ni vad? Alla barn vill lyckas men alla har inte vägen dit och det är dags för oss att hjälpa dem. Det känner jag med min kristna syn och jag tycker att det är fantastiskt med alla ni som funderar på detta. 

– Jag tänker att vi lär nog återkomma i den här frågan för vi har en kostnadsfri skola i dag men ändå uppmanas barnen oftast att ha med sig en frukt eller riskaka till skolan för att kunna orka med hela dagen. Jag tänker ändå att om vi inte har råd med frukost och våra Magdalena-pengar är slut så kanske vi får komma tillbaka och kanske bjuda på frukt eller någonting, för något måste vi göra om det ser ut så här, säger Anetté Myrvold (S).

Carina Källman (M) var stolt över kommunens satsning på TSI (tidiga samordnade insatser och lyfte det moderna föräldraskapet. 

Azra Muranovic (S) instämde i Marianne Olssons (KD) tankar.

– Det här handlar inte alltid om att vi ska behöva koppla in socialen eller tidiga samordnade insatser för att barn far illa utan det handlar krasst om att vi har ett krig, vi har en energikris och en ganska så taskig ekonomisk situation som fortsätter bara blir värre och värre. På detta har vi en regering som plockar bort 20 till 30 000 utbildningsplatser. Det här kommer att kännas i föräldrarnas ekonomi oavsett hur mycket de vill ta sitt föräldraansvar eller inte ta sitt föräldraansvar för det är inte det det handlar det om, att våga vara förälder. Det handlar om att man kommer bli av med jobbet, man måste spara in på pengar, man måste pendla, för vi bor i sådan kommun där man arbetspendlar, då måste vi kunna betala för bränslet, man måste kunna värma huset, det är sådana frågor det handlar om och det här är en kostnadsfråga som i slutändan slår ut på barnen för att man får det knaprare hemma. Då måste väl ändå Värnamo kommun som har slagit sig för bröstet att ha en sådan god ekonomi kunna leva upp till en frukt i alla fall, helst en frukost? Tack. 

Håkan Nilsson (S) tog med åhörarna på en tidsresa. 

– Vi ska backa bandet lite kvickt. För mig är frukost och mellanmål samma sak. Jag gick ut grundskolan 1974 men vi hade ett rejält mellanmål på eftermiddagarna. Det kan alltså inte kosta så förbannat mycket mer nu än det gjorde då för skatteuttaget var kanske en en fjärdedel av vad det är i dag. Sedan, nu hoppar vi fram till nutid, vi som jobbar med det kyrkliga (vi som sitter i kyrkoråd och kyrkofullmäktige) har nu fått göra flera panikutryckningar och bevilja pengar för att LP-stiftelsen och liknande organisationer ska kunna dela ut matkassar. Nu pratar vi icke om missbrukare eller sådana människor, utan vi talar om helt vanliga människor. En dominerande grupp är ensamstående mödrar med mindre barn. Om vi inte gör något nu, vi kan som Carina (Källman) betona föräldraansvar men det är inte så lätt att betona föräldraansvar om det är tomt i plånboken. Det funkar int, det går inte. Vi kan göra en insats nu eller också kan det bli som vi i kyrkan får göra. Sitta och bevilja pengar i panik två veckor innan julafton bevilja 20  000 kronor för inköp av matkassar med det mest basala och så vidare. Valet är alliansens, det är ni som styr. Ni kan ju trycka ner, trycka ner. Jag skulle föreslå satsa nu i stället för att vänta några år och sedan kostar det tio-tjugo gånger mer när socialvården ska in och satsa i stället. Tack för ordet. 

Ardita Berisha Cani (S) ställde sig bakom Marianne Olssons (KD) tankar. 

– Majsan har ju ganska bra koll på det hela. Det enda jag vill lyfta är att i dagsläget pratar vi om att hjälpa för att man har det tufft hemma, men jag tror mycket på det som Majsan säger. Det handlar om att få ungdomarna att förstå att det är viktigt med frukost. Det kanske handlar om att vi ska börja ta med det i skolan, så att det sätter sig som en rutin hos barnen. För det är som Majsan säger: går man i sexan så kanske man inte går upp och då kanske de vaknar när föräldrarna redan har åkt och då står våra barn där. Vi pratar om våra betyg, hur dem går ner och hur våra ungdomar inte når målen. Ja, om man har, som Majsan säger, en halvtaskig skolgång där man varit skoltrött och haft svårt att fokusera så säger det en hel del om våra betyg också, och om en fralla med lite ost och smör gör att en ungdom orkar med en hel förmiddag så tror jag att det är pengar som vår kommun kan lägga ut.