Fråga om plastberg tar ny vändning 

Plastberget i Bor kan få nytt liv.

I våras berättade vi att plastberget på den gamla gummifabriken i Bor kan få nytt liv efter att det norska bolaget Suportnet Agro AS skickat in en ansökan om miljöfarlig verksamhet på fastigheten. Nu har nämnden granskat det norska bolagets handlingar och kompletteringar i ärendet.  

Av anmälan framgår att bolaget har för avsikt att starta produktion av plastprodukter med plastavfall som huvudsaklig råvara. Plastavfallet ska grovsorteras och malas och produkter ska därefter framställas genom rotationsgjutning. I anmälan uppger bolaget att processen inte kommer att ge upphov till lukt och att den förväntade miljöpåverkan främst kan relateras till transporterna till och från anläggningen. Anmälningshandlingarna, inklusive kompletteringar till och med den 5 maj 2022, har diskuterats med närboende, länsstyrelsen och räddningstjänsten. Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått in elva yttranden med invändningar mot den anmälda verksamheten. 

Från närboende i Bor framhålls framför allt brandrisken, både vad avser de boende och deras fastigheter i närheten samt påverkan från släckvatten på omgivande mark och yt- och grundvatten, lukt vid hantering av plasten, skadedjur samt nedskräpning. 

”Kompetens och seriositet hos bolaget som vill etablera sig ifrågasätts”, menar de boende.  

Länsstyrelsen framhåller risken för lukt och nedskräpning samt att lagringsbegränsningar behövs för att undvika brandrisk. 

I gällande detaljplan ligger fastigheten Bor 3:127 inom område betecknat med J, vilket innebär att området är avsett för industriändamål. Av planen framgår också att området endast får användas för industriändamål av sådan karaktär att närboende inte vållas besvär med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. 

Det plastavfall som Suportnet Agro AS planerar att använda som råvara för sin produktion lagrades in på fastigheten mellan november 2019 och januari 2020. Enligt miljöbalken är en plats där avfall lagras innan det återvinns en deponi om lagringen sker under längre tid än tre år, trots att lagringen inte gjorts i syfte att bedriva deponiverksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden tolkar det som att avfallslagringen på den berörda fastigheten efter januari 2023 är att betrakta som en deponi och tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen och att lagringen efter januari 2023 blir en otillåten miljöverksamhet om inte tillstånd enligt miljöbalken finns.

Samhällsbyggnadsnämndens uppfattning är att det krävs en mer detaljerad och heltäckande utredning av de förebyggande och andra åtgärder som behöver vidtas för att motverka framför allt luktstörningar i omgivningen på grund av den anmälda verksamheten. I dokumentet ”Verksamhetsbeskrivning”, inlämnat som komplettering till anmälan, redogörs för de steg plastavfallet ska genomgå, vilka är grovsortering, malning och rotationsgjutning. Nämnden befarar att den i anmälan beskrivna verksamheten riskerar att leda till betydande problem med lukt i samband med att plastavfallet hanteras i verksamheten, både då den lösgörs från balarna och vid sortering, malning och upphettning i gjutprocessen. Någon beskrivning av hur lukt kan förebyggas eller vilka åtgärder som ska vidtas om lukt uppstår har inte lämnats, trots att detta särskilt lyfts fram i en begäran om komplettering till bolaget. 

Av anmälan framgår att huvudråvaran för planerad produktion är den lagrade plasten som finns på Bor 3:127 och att tvättning av plastavfallet inte är aktuellt. Enligt de beskrivningar av återvinning av plastavfall som samhällsbyggnadsförvaltningen tagit del av är det inte möjligt att framställa hållbara produkter av otvättat plastavfall och som har stor variation på plastens kvalitet. Det plastavfall som finns i Bor har redan genomgått en sortering i tidigare led och sannolikt är återvinningsbara plastkvaliteter redan bortsorterade och den plast som finns kvar har inte sådana egenskaper att den kan ingå i exempelvis produktion av vattentankar eller båtar. Enligt den tidigare verksamhetsutövaren på fastigheten, som tog emot plastavfallet i syfte att producera bränslepellets av den, fanns ingen annan användning för denna plastfraktion än som bränsle. Blir tvättning av plastavfallet nödvändig för att producera produkter av godtagbar kvalitet innebär detta att ytterligare en process måste tillskapas, för tvättning av plasten. Erfarenhet från en annan anläggning i Värnamo kommun, som tvättar plastavfall, är att tvättning av sådan plast kräver omfattande underhåll och skötsel av reningsanläggningen för att få en väl fungerande reningsprocess och att utrymmet där tvättningen utförs behöver ha mycket god ventilation.  

Mot bakgrund av ovanstående gjorde samhällsbyggnadsnämnden bedömningen att den anmälda verksamheten bör tillståndsprövas av länsstyrelsen. Det ger möjlighet att pröva om det plastavfall som finns på fastigheten kan användas för den planerade återvinningsverksamheten och vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Möjlighet finns också att genom villkor ställa krav på ekonomisk säkerhet för verksamheten. Samhällsbyggnadsnämnden menar att risken är stor att kommunen får bära kostnaderna för ett omhändertagande av plastavfallet om den planerade verksamheten inte kan fullföljas. Nämndens uppfattning är att det krävs en mer detaljerad och heltäckande utredning av de förebyggande och andra åtgärder som behöver vidtas för att motverka risken för störningar i omgivningen, vilket de menar kommer att vara möjligt i en tillståndsprövning. 

– Det här är en seg historia som vi inte är belåtna med. Nu finns det ett företag som menar att de ska kunna använda den här plasten och göra produkter av den. Det är inte säkert att det går att göra, men nu får de söka tillstånd och se om de kan bedriva den här verksamheten. I ett sådant läge kan man sätta vissa ramar för att få bättre koll på verksamheten, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Stefan Widerberg (C).