Fråga om kortare arbetstid väckte debatt

Fjodor Eklund (V) läser upp interpellationen. Bild: David Alin

Inför kommunfullmäktige hade Emina Dautovic (V) och partikollegan Fjodor Eklund (V) ställt en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M). Interpellationen berörde kortare arbetstid i Värnamo kommun.

– På kommunfullmäktige den 30 september 2021 lade vi i Vänsterpartiet en motion om att införa 30-timmars arbetsvecka på prov i form av en försöksverksamhet med 30-timmars arbetsvecka på två arbetsplatser, en mansdominerad och en kvinnodominerad. Efter ett år (den 24 november 2o22) beslöt kommunfullmäktigh att avslå motionen. Samtliga partier i fullmäktige förutom Vänsterpartiet yrkade på avslag. Motionen handlade om en försöksverksamhet för att se hur en arbetstidsförkortning skulle fungera i Värnamo. Någon kompromissvilja fanns inte. Om den föreslagna förkortningen var för stor, så fanns det ju utrymme för kompromisslösningar.

– Nåväl, alla kommuner och regioner är inte lika räddhågsna som Värnamo. I vår grannkommun Vaggeryd pågår sedan hösten 2022 ett projekt inom hemtjänsten i Skillingaryd med arbetstids-förkortning från 37 till 34 timmar. Berörd personal uppskattar detta försök. Projektet har fortsatt under 2024 med stöd av statsbidrag.

– Sedan vecka 35 år 2022 testar även operationsverksamheten i Östergötlandsregionen omfattande 200 personer på Linköpings Universitetssjukhus och Vrinnevisjukhuset i Norrköping arbetstidsförkortning. Arbetstiden har sänkts från 100 procent till 89 procent med bibehållen lön – från 38 timmars till 34 timmars arbetsvecka. De första projektrapporterna visar på en produktionsökning med tolv procent, ökad effektivitet, minskad sjukfrånvaro, minskad övertidskostnad, att fler arbetar heltid (mer arbetstid för medarbetarna), ökad återhämtning hos medarbetarna. Allt detta till en kostnad på 0,67 procent av av total lönekostnad per år. Med andra ord går det inte att tillämpa enkel aritmetik när det handlar om människor. Kostnaden kan bli ganska blygsam, även om det inte blir kostnadsneutralt. Däremot finns det andra plusvärden.

– Varför tjatar Vänsterpartiet om arbetstidsförkortning? Står vi inte inför en framtida bristsituation när flera sektorer inom samhället skall ”slåss” om en minskande arbetskraft? Vi har den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning.

– Visst har vi utmaningar. En utmaning är svårigheten att behålla personal. År 1998 var den genomsnittliga anställningstiden i Sverige tolv år, enligt en utredning från Näringsdepartementet. 2004 stannade vi i snitt elva år på en arbetsplats, 2010 i sju år och nu har anställningstiden sjunkit till omkring fem år. Att rekrytera och lära upp ny personal är allt annat än en obetydlig kostnad.

– Vi har även utmaningen med den höjda pensionsåldern. För att upprätthålla och höja pensionsnivåerna har regeringen fastställt riktåldern för pension för 2029 till 67 år3. Orkar våra äldre medarbetare med det förlängda arbetslivet?

– Kan vi rekrytera kompetens utifrån? För arbetstillstånd krävs numera en garanterad inkomst på 28 840 kronor i månaden. Flera av de yrkesgrupper som jobbar inom kommunen har medellöner nära eller under detta försörjningskrav, exempelvis elevassistent (28 140), lärarassistent (30 947), barnskötare (27 915) och måltidspersonal (25 820). En nyanställd immigrant torde knappast kunna räkna med att bli lönesatt i någon högre percentil (på vanlig svenska: får räkna med en lägre lön).

– Vi bör nog satsa på att behålla våra anställda en längre tid och se till att de orkar arbeta. Utöver detta måste arbetet med nyrekrytering ges goda förutsättningar i form av generösa anställningsvillkor. Med andra ord kan vi inte bara slänga ur oss fraser om att vi skall vara en attraktiv arbetsgivare. Det måste till handlingar och beslut, säger Fjodor Eklund (V).

– Våra frågor är till kommunstyrelsens ordförande är:

1) Är Värnamo kommun nu villig att pröva ett lokalt projekt med förkortad arbetstid?

2) Följer kommunledningen de projekt som pågår med arbetstidsförkortningar och drar lärdom av dessa? I synnerhet de projekt som pågår i våra grannkommuner bör uppmärksammas.

3) Hur tänker kommunledningen jobba med ett hållbart arbetsliv framöver? Finns det tankar kring hur våra äldre kolleger skall orka jobba heltid fram till pensioneringen?

Tobias Pettersson (M) besvarar interpellationen. Bild: David Alin

Tobias Pettersson (M) tog plats i talarstolen och inledde med att tacka för interpellationen.

– En arbetstidsförkortning skulle innebära omfattande utmaningar för kommunsektorn och i synnerhet för välfärden. Trots påståenden om att Sverige skulle ha bland de längsta arbetstiderna i Europa visar mätningar att svenska anställda faktiskt har den femte kortaste årsarbetstiden i OECD, då vi i snitt arbetar 27 timmar per vecka efter semester och röda dagar.

– För kommuner, där många sektorer redan lider av personalbrist, skulle en förkortning av arbetstiden leda till ännu större svårigheter att bemanna verksamheter inom vård, omsorg och skola. Forskningen stödjer inte heller idén att färre arbetade timmar skulle leda till minskad arbetslöshet, genom att fler delar på jobben. I stället visar studier att en arbetstidsförkortning antingen inte påverkar sysselsättningen alls eller kan minska den, eftersom ökade kostnader och högre ingångslöner riskerar att förvärra utmaningarna för de som redan står utanför arbetsmarknaden.

– Det finns även en risk för att välfärdens kvalitet påverkas. En kortare arbetstid innebär färre timmar för personal att möta brukares behov, vilket särskilt inom äldreomsorgen skulle bli problematiskt när antalet äldre ökar kraftigt. Att införa detta på bred front skulle innebära att vi som kommun tvingas hantera en betydligt svårare bemanningssituation utan garantier för ökade produktivitetsvinster men med stora ekonomiska konsekvenser. För kommunen skulle detta innebära behov av ökade resurser för att hantera kostnaderna, vilket i sin tur skulle kräva högre skatter och riskera att belasta kommuninvånarna ytterligare.

– Sammantaget är risken hög att en arbetstidsförkortning försvagar välfärden, särskilt när de demografiska förändringarna kräver fler snarare än färre arbetade timmar för att kunna möta invånarnas behov, säger Tobias Pettersson (M).

– Och nu över till svaren på era frågor:

1) Värnamo kommun följer de centrala avtalen. Trots att vi är medvetna om att några kommuner valt en annan väg, anser vi det viktigt att hålla oss till avtalen och de rekommendationer vi får från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I kommunen finns redan i dag flera olika typer av arbetstidsförkortningar genom de centrala kollektivavtalen, exempelvis för personal som jobbar kväll, natt och helg. Det handlar om heltidsarbete på 38, 37, 36 eller till och med 34 timmar i veckan. Alla medarbetare arbetar alltså inte 40-timmarsvecka.

Frågan om arbetstidsförkortning togs upp i årets avtalsrörelse och så sent som förra veckan kunde vi ta del av att LO nu ska analysera konsekvenserna av kortare arbetstid. Det behövs djupgående konsekvensanalyser av både konkurrenskraft, kostnader och effekter på kompetensförsörjningen innan ytterligare steg tas i frågan.

2) Värnamo kommuns personalchef och förhandlingschef har kontinuerlig dialog med sina motsvarigheter i GGVV-regionen och följer därigenom de initiativ som kommer i våra grannkommuner. Vi har kännedom om projektet i Vaggeryds kommun och kommer ta del av uppföljningen och deras beslut inför år 2025.

3) Att ha ett hållbart arbetsliv genom hela arbetslivet är en grundförutsättning för att orka jobba fram till pension. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är viktigt där organisatorisk och social arbetsmiljö är en viktig del. Vi behöver fortsätta stötta cheferna kring att ha dialog kring arbetsbelastning med sina medarbetare för att kunna göra åtgärder på varje arbetsplats och för varje medarbetare.

Exempel på insatser som pågår är bland annat det strategiska uppdraget kring kompetensförsörjning med fokus på arbetsmiljö, vilket kommer redovisas under första kvartalet nästa år. Vi ser redan nu ett ökat fokus på arbetsmiljö där arbetsmiljöveckan som genomfördes under föregående vecka var en viktig del. I alliansens budget för 2025 har vi också avsatt ytterligare en miljon kronor för att stärka vår roll som en attraktiv arbetsgivare och minska sjukfrånvaron och personalutskottet har gett personalavdelningen i uppdrag kring att påbörja förhandling med de fackliga organisationerna om att erbjuda semesterväxling från och med år 2026. Andra exempel på insatser är fokus på att minska sjukfrånvaron, vilket är en del i arbetsmiljöarbetet, att stötta omsorgsförvaltningen i deras arbete med att se över bemanning och schemaläggning samt att ta fram en handlingsplan för chefers förutsättningar.

– Jag tackar för svaren. Jag har läst i dagens handlingar att omsorgsförvaltningen fått i uppdrag 2019 att presentera den demografiska utmaningen och det handlar bara inte om den, utan man måste kunna börja bemanna verksamheten. Att vara en attraktiv arbetsgivare, nu måste man slåss med andra städer om arbetskraften och det kräver att man har något att bjuda som gör det attraktivt. Visst, i dag stannar folk en kort tid på en arbetsplats men att det handlar om lojalitet och att det ska vara ett kall, det kan ni glömma. Det ska vara ett intressant jobb där man får betalt och uppskattning, där man kan påverka sina arbetstider bland annat, säger Fjodor Eklund (V).

– Bemanningen i verksamheterna är såklart jätteviktig och det var delvis det vi berörde i delårsrapporten. Det är viktigt att vi följer hur kvaliteten i verksamheterna ser ut och hur kopplingen till våra medarbetare ser ut, så klart. Vi jobbar också med att se över förmånerna och vilka förmåner vi erbjuder våra medarbetare, men jag tror att den största vikten i detta är ett nära ledarskap, där man känner att man också kan vara med och påverka på sin arbetsplats. Därför gör vi insatser kopplat till detta, så vi försöker se helheten i detta och försöker skapa förutsättningar för att personal ska kunna och vilja stanna hos oss länge, säger Tobias Pettersson (M).

– Jag säger inte emot dig, det finns forskning som visar på att förtroendet för sin arbetsledning är oerhört viktig. Det är väl den viktigaste faktorn egentligen, men vi fick nyss höra att sjukskrivningstalen inte går ner av någon outgrundlig anledning. Eller den kanske inte är outrundlig, säger Fjodor Eklund (V).

– Så är det ju och vi vill ju verkligen pressa tillbaka de här sjukskrivningstalen. Där tror vi att vi kan göra det genom en nära samverkan mellan chefer och medarbetare, där man snabbt följer upp hur medarbetarna mår. När vi jämför oss med till exempel våra grannkommuner så är det tydligt att vi gör betydligt fler insatser än vad många andra gör, men vi ser inte heller fullt ut att det ger den effekten, så det får vi analysera också: vad kan vi göra mer av och vad ska vi sluta göra för att komma tillrätta med det? Men jag tror att närhet mellan chef och medarbetare och att möjligheten att kunna påverka är jätteviktig, säger Tobias Pettersson (M).

– Jag säger inte emot, men som sagt: nu har vi minskat bemanningen i skolan med 66 personer och det kanske inte bara är dem som är anknutna till de minskade barnkullarna. Det blir svårt för skolan att rekrytera specialkompetens, ni vet specialpedagoger och annat som påverkar nätverkandet i högsta grad. Det är klart att man ska se till organisationen kunna och att ha rätt personal, men då måste man rekrytera medvetet och vara attraktiv, säger Fjodor Eklund (V).

Anetté Myrvold (S) tog ord i debatten.

– Tack så mycket Fjodor för en jättebra interpellation. Jag tror att vi får ta till oss mycket utav det som sägs här. Jag tror att vi framåt behöver tänka på detta. Precis som Tobias sa här innan så har vi en åldrande befolkning, men vi är väldigt få som ska betala för ungdomarna och betala för de äldre. I yrkesverksam ålder är vi för få, vilket gör att vi borde ha ännu fler äldre som tar hand om äldre framåt och då tror jag att det här kan vara en av lösningarna vi behöver titta på redan nu och inte vänta tills att det är för sent. Vi behöver bli progressiva, inte reaktiva.