Fråga om arbetsskor till omsorgspersonal skapade debatt
Nyheter Arbetsskor till omsorgspersonal diskuterades under gårdagens kommunfullmäktige.
Arbetsskor till omsorgspersonal diskuterades under gårdagens kommunfullmäktige. Bilder: Press
Inför kommunfullmäktige hade Fjodor Eklund (V) inkommit med en interpellation till omsorgsnämndens ordförande Filip Wihrén Andersson (M) rörande arbetsskor till personal som arbetar inom omsorgen:
– Värnamo kommun vill gärna framstå som en attraktiv arbetsgivare, men hur går denna ambition ihop med oviljan att bekosta arbetsskor och arbetskläder för personalen inom omsorgen?
I normala fall förväntas arbetsgivaren bekosta verktygen och inom omsorgen utsätts personalens kläder och skor för extra slitage, som personalen själva får stå för.
Hemtjänstpersonal bekostar själva såväl de ytter- som innerskor som de använder under arbetsdagen. Att personalen har separata innerskor, som de bara använder på jobbet tas för givet. Det finns flera skäl till att dessa skor inte används i andra sammanhang, ex.vis hygieniska.
Behovet av innerskor har förmodligen ökat då en hel del brukare av sparskäl sänkt inomhustemperaturen. Jag är medveten om att i fallet ytterskor kan det vara svårt att dra gränsen mellan privat bruk och användning i tjänsten. Har omsorgsnämnden funderat på att istället införa ett årligt skobidrag, vilket i så fall skulle vara en ersättning för slitage?
Frågorna är:
På vad sätt ingår inte skor i omsorgspersonalens arbetsverktyg?
Är förvaltningen beredda att diskutera och förhoppningsvis bekosta omsorgspersonalens merkostnader för arbetsskor, trots att dessa inte betraktas som skyddsskor och inte omfattas av arbetsmiljölagens föreskrifter?
Filip Wihrén Andersson (M) svarade på interpellationen:
Värnamo kommun vill gärna framstå som en attraktiv arbetsgivare, men hur går denna ambition ihop med oviljan att bekosta arbetsskor och arbetskläder för personalen inom omsorgen?
– Det är helt riktigt att Värnamo kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare men det är på intet sätt ovilja som ligger bakom vårt ställningstagande att skor inte ingår som en naturlig del i omsorgspersonalens uppsättning av arbetskläder. Skor av den typ som efterfrågas i interpellationen är helt vanliga skor för inomhus- och utomhusbruk, och det kan enligt Skatteverkets riktlinjer inte betraktas som annat än personliga tillhörigheter. Det får till följd att om kommunen skulle bekosta detta så skulle det dels inte vara avdragsgillt som arbetskläder/redskap/verktyg och dels skulle det uppstå ett förmånsvärde som den enskilde skulle behöva skatta för. I normala fall förväntas arbetsgivaren bekosta verktygen och inom omsorgen utsätts personalens kläder och skor för extra slitage, som personalen själva får stå för.
Hemtjänstpersonal bekostar själva såväl de ytter- som innerskor som de använder under arbetsdagen. Att personalen har separata innerskor, som de bara använder på jobbet tas för givet. Det finns flera skäl till att dessa skor inte används i andra sammanhang, ex.vis hygieniska. Behovet av innerskor har förmodligen ökat då en hel del brukare av sparskäl sänkt inomhustemperaturen.
– Det finns ingen uttalad förväntan ifrån omsorgsförvaltningen att medarbetaren ska ha skor, både för utomhus- och inomhusbruk. Det är upp till varje enskild medarbetare att bestämma vad man ska ha på fötterna. Enligt förvaltningens hygiensamordnare är dessutom hygienvinsterna obefintliga eller åtminstone ytterst begränsade och det beror framförallt på att det inte finns några hygienkrav som svarar mot användning av separata inneskor. När det gäller aspekten att det skulle vara kallt på golvet så kan man ju också fundera kring för vem det i sådana fall är värst för. Den enskilde brukaren som jämt och ständigt har kallt på sitt golv eller för medarbetaren som för en begränsad tid vistas på samma kalla golv?
Jag är medveten om att i fallet ytterskor kan det vara svårt att dra gränsen mellan privat bruk och användning i tjänsten. Har omsorgsnämnden funderat på att istället införa ett årligt skobidrag, vilket i så fall skulle vara en ersättning för slitage?
– När det gäller skobidrag så uppstår precis samma problematik som om arbetsgivaren skulle bekosta skorna i sin helhet. Om arbetsgivaren bekostar något som inte är särskilt avpassat till tjänsten så uppstår ett förmånsvärde som den enskilde medarbetaren får betala.
Frågorna är:
På vad sätt ingår inte skor i omsorgspersonalens arbetsverktyg?
– På så sätt att skor som inte är särskilt avpassade till arbetet inte är avdragsgilla och dessutom betraktas som en skattepliktig förmån för den enskilde medarbetaren.
Är förvaltningen beredda att diskutera och förhoppningsvis bekosta omsorgspersonalens merkostnader för arbetsskor, trots att dessa inte betraktas som skyddsskor och inte omfattas av arbetsmiljölagens föreskrifter?
– Inte utifrån det förutsättningar som för närvarande gäller, då kopplade till skattelagstiftningen. Skulle dessa ändras så kommer vi ta upp diskussionen på nytt.
Fjodor Eklund (V) menade på att det borde finnas en möjlighet att utreda frågan djupare.
– Jag tror säkert att man kan få skattemyndigheterna att tänka om också i den här frågan. De är inte helt fyrkantiga om man nu driver frågan men lägger man sig platt så kommer det inte att hända någonting.
Filip Wihrén Andersson replikerade:
– Det finns ett fåtal kommuner och regioner som har infört det. Exakt bevekelsegrund vet jag inte men antar att det är en kombination av att man chansar och utmanar systemet. Samma sak för kommuner som har infört det för länge sedan, så tror jag att man gjorde det mot bättre vetande för vilka konsekvenser det faktiskt kan få. Sedan vet jag också att det pågår utredningar i ett par kommuner. För egen del så ser jag inte riktigt…du ställer frågan, Fjodor, om att diskutera/utreda det hela så ser inte jag riktigt poängen med det i dagsläget eftersom det är många som utreder samma sak. Jag är ganska besluten om att vad en utredning kan visa redan är känt. Tack.
Fjodor Eklund (V): Att skylla på att det är många utredningar…det skulle säkert gå att samordna utredningar och skaffa gemensam kunskap, och så har man ett gemensamt organ i SKR. Det är väl där som man skulle kunna lägga såna här frågor? Det handlar om ergonomi och om personalens arbetsmiljö. Det borde vara en viktig fråga.
Fjodor Eklund (V) fick medhåll från Anetté Myrvold (S).
– Jag tänker att här är nog inte det sista ordet sagt. Från Socialdemokraternas del så kan vi tänka oss att vara med i det arbetet och få fram en. utredning eller vad det är som ska krävas för att det här ska komma till stånd. Om vi nu pratar om arbetsskor, skyddsskor eller yrkesskor så är det ändå vår personal som använder sina privata skor som det kan komma blod på, kräks på, kiss på, bajs på eller andra vätskor som man får ta med hem då. Om man tänker att man använder de här privat så är det här är något vi behöver titta på och det är något som ligger i linje med att vi vill vara en attraktiv arbetsgivare. Så jag tänker att vi hakar gärna på och ser till att vi får upp den frågan på dagordningen någon gång framöver. Tack.-
för att få fram en utredning eller vad det hela ska landa i. Det handlar om att personal får ha sina privata skor i arbetet, som de kan få kräks på, som de kan få kiss på, som de kan få bajs på. Det här ligger helt i linje med frågan om att vara en attraktiv arbetsgivare och vi hakar gärna på för att få den här frågan på dagordningen framöver.
Arbetsskor till omsorgspersonal mm.
Det skrivs att medarbetare eventuellt använder sina skor privat och i arbetet. Har inte träffat på någon som går hem med arbetsskor. Vi har extraskor i skåpet och privata skor att gå i. Våra skor utsätts för diverse vätskor. Inte attraktivt att gå hem med dem. Varför inte ta kontakt med kommuner som äntligen tänker på sina medarbetares arbetsmiljö och hälsa. Ta kontakt med Skatteverket. De finns ju på andra sidan gatan. Vi går många timmar om dagen. Skorna har kostat oss många kronor.
Sist men inte minst:
medarbetare inom tekniska?
Hur är det med deras skor. Vem betalar?
Om kommunen betalar? Hur har ni löst det?
De kan ju använda sina skor i det privata?