Förr latrintömning och sopstation – nu populär pulkabacke 

Fastigheten Nylund 1:1 i Värnamo har genom åren haft en blandad användning. Från 1930-talet fram till 1951 var den en kommunal avfallsdeponi i Värnamo kallad Nylunds avfallsupplag, som även fungerade som plats för tömning av latriner. Efter 1951 användes upplaget till att tippa snö på samt till mottagning av schaktmassor och enligt uppgifter deponerades hushållsavfall och industriavfall på platsen fram till cirka 1971. I dag är platsen iordningställd och används flitigt som pulkabacke av de boende i närområdet men även av barnen på närliggande Nylunds förskola. 

Med anledning av detaljplanearbetet för närliggande fastigheten Aftonfalken 1 har det påbörjats undersökningar för MIFO fas 2 (Metod för Inventering av Förorenade Områden) på fastigheten. Undersökningen syftar till att utreda föroreningar och risker med deponin. 

2017 gjorde Västerviksföretaget Structor Miljö Öst AB på uppdrag av Värnamo kommun MIFO fas 1, inventering och riskklassning, av platsen. Där konstaterades att volymen på de förorenade massorna uppgår till 15 000 kvadratmeter på platsen samt föroreningens utbredning till en yta på 6 000 kvadratmeter: de är lokaliserade till upplaget och till upplaget påverkansområde väster om upplaget mot Krycklebäöcken. Föroreningarna, såväl fullt synliga som icke synliga, härstammar från det som har lagts på tippen: hushållssopor, affärssopor, gatusopor, aska och slagg, trädgårdsavfall, kloaksmörja, köksavfall, svinmat, papper och kartong, industrisopor såsom hyvelspån och järnskrot, gummi, gamla batterier från Värnamo sjukhus med mera. 

”Upplaget är övertäckt med massor. Det finns inga områden (bostadsområden eller fritidsanläggningar) i närheten av upplaget som medför att människor vistas där naturligt för rekreation. För människor som ändå vistas inom området, kan exponering ske genom inandning, hudkontakt och oralt intag (såväl vatten, växter och jord). Föroreningarnas farlighet har bedömts som måttlig då upplaget i huvudsak var i drift före 1950 och kemikaliehanteringen vid denna tid var mindre omfattande. Föroreningsnivå har bedömts vara måttlig. Bedömningen är gjord dels utifrån volym förorenade massor som enligt Naturvårdsverkets rapport 4918, tabell 6 är stor, dels utifrån resonemanget ovan, att tippen var i drift före 1950. Den sammanvägda föroreningsnivån har därför antagits vara måttlig. Spridningsförutsättningar i västlig riktning för föroreningar i grundvatten har bedömts vara måttlig enligt Naturvårdsverkets Rapport, tabell 7. Området består av jord med hög genomsläpplighet som till viss del har en fastläggande förmåga för bland annat metaller. Förutsättningarna för lakvattenbildning är begränsad då upplaget är övertäckt och bevuxet. Känslighet för mark har bedömts som mycket stor enligt NV Rapport 4918, tabell 8. Upplaget ligger i närheten av ett bostadsområde och en förskola. Området utgör en naturlig plats för människor, även små barn, att vistas på. Känslighet i grundvatten är däremot måttlig. Inget dricksvattenuttag sker inom området.  Skyddsvärdet har bedömt stor med utgångspunkt från markanvändning, stadsnära parkmark. Ett vattenskyddsområde ligger cirka 400 meter väster om objektet, men detta bedöms inte påverkas”, skriver bolaget i rapporten. 

Structor gjorde bedömningen att platsen skulle fick riskklass 3 (måttlig) utifrån ”områdets lokalisering i direkt anslutning till Krycklebäcken samt pågående markanvändning och utnyttjande för lek och rekreation är styrande för vald riskklass”. Samhällsbyggnadsförvaltningen gjorde bedömningen att fastigheten i stället ska ha riskklass 2 (hög/stor). 

Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete. I dag finns det cirka 5 200 regisserade potentiellt förorenade områden i Jönköpings län. Länsstyrelsen har tillsammans med länets kommuner i uppgift att kartlägga de förorenade och potentiellt förorenade områdena i en databas med ambitionen att nå största möjliga effekt vid efterbehandlingsarbete. Prioriterade områden i Jönköpings län är förorenade områden som enligt MIFO (metodik för inventering av förorenade områden) tillhör riskklasserna 1 och 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen gjorde bedömningen att Nylund 1:1 tillhör riskklass 2 och för närvarande pågår en huvudstudie på fastigheten. Vi tog kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen för att höra mer om huvudstudien. Miljöinspektör Marina Thelin svarar på våra frågor: 

— På fastigheten Nylund 1:1 ligger en före detta deponi där det påbörjats undersökningar i samband med arbete med detaljplan för Aftonfalken 1 och MIFO fas 2 för fastigheten Nylund 1:1. MIFO står för Metod för Inventering av Förorenade Områden. I samband med MIFO fas 2 utreds föroreningar och risker med deponin.

Den tidigare deponin är numera en pulkabacke. Där har genom slängts hushållssopor, affärssopor, gatusopor, aska/slagg, trädgårdsavfall, kloaksmörja, köksavfall, svinmat men även industriavfall. Där har även funnit en latrin i anslutning till platsen och Värnamos gamla sjukhus har slängt termometrar och batterier, på platsen. Hur ser ni på risken till föroreningar?

– Riskerna med de föroreningar som finns i deponin utreds i samband med arbetet med MIFO fas 2.

”Områdets lokalisering i direkt anslutning till Krycklebäcken samt pågående markanvändning och utnyttjande för lek och rekreation är styrande för vald riskklass”, skriver Structor i rapporten från 2018. Hur ser ni på att området används som pulkabacke i dag? Behöver barnen vara orolig för att inte kunna använda pulkabacken?

– Vi bedömer inte att det finns risker med att använda området som pulkabacke.

Rapporten visar på fullt synliga föroreningar på platsen. Har ni vidtagit åtgärder? Varför, varför inte? 

– De synliga föroreningarna som finns på platsen utgörs av avfall som antingen hör till deponin eller nedskräpning som kommer från att området används. Det synliga avfallet som tillhör deponin kommer att tas omhand som en åtgärd för deponin. Nedskräpningen får tas omhand i samband med att det uppkommer.

Det kan rinna ut lakvatten i en bäck bakom kullen. Hur ser ni på lakvattnet? Är det aktuellt med åtgärder?

– Vilka eventuella risker som finns för bäcken och vilka eventuella åtgärder som kommer vidtas kommer att framgå i arbetet med MIFO fas 2.