Föreningen byggde första handikappleden

Lennarts fru Ulla har klippt ur alla tidningsurklipp där det skrivits om föreningen

Eldsjälarna Lennart Fritz, Egert Fransson och Dan Damberg hade ett första möte på Kittlakull 1996. En förening skulle bildas och interimstyrelse tillsattes med Dan Damberg som ordförande och Egert Fransson som sekreterare, vilket Egert fortfarande är.

– Jag jobbade på Store Mosse när vi startade upp föreningen så jag tog inte över ordförandeskapet förrän 1999. Och det skulle bli 19 år på ordförandeposten, börjar Lennart Fritz från Stjärnebo utanför Skillingaryd berätta.

Idag har föreningen ungefär 200 betalande medlemmar, men det kan lätt dubblas då nästan alla medlemmar är lösta familjekort. Under årsmötet 1999 släppte Lennart en idé om att det bör nog vara aktuellt med handikappled. En bra plats hade redan setts ut som styrelsen fattade tycke för. Det tog lite tid för man fick inte göra precis som man ville när det handlar om nationalpark, men på hösten 1999 började arbetet. Impregnerat virke fick inte användas utan det var svensk gran som gällde bland annat.

Arbetstimmarna dokumenterades

– Första handikappleden skulle kosta 1,2 miljoner men via frivilliga insatser sjönk det till 275 000 kronor. Det gjordes 3 104 arbetstimmar, jag har listan på arbetspassen här, och Monika Stridsman på Naturvårdsverket undrade hur många medlemmar som hade slitits ut då vi byggt handikappleden, men vi ökade medlemsantalet istället. Fantastiskt roligt, säger Lennart.

– Vi lagade soppa och körde ut med kärlen i skottkärror, minns Lennarts fru Ulla och berättar vidare att många grät när det var dags för invigningen den 9 juni för 18 år sedan.

– Bodil Elg från Packebo och Göran Gunnarsson från Gislaved var med och klippte invigningsbandet och leden döptes i ”mossavattnet”, berättar Lennart.

Klockan har hunnit bli halv elva i Stjärnebo och förmiddagskaffet dukas fram.

– När jag avgick som ordförande efter 19 år blev jag uppvaktad av Länsstyrelsen som värdesatte mitt arbete. Det kändes roligt. Men att vara ordförande är det bästa, då kan man bara delegera, säger Lennart med ett leende och nämner alla landshövdingar till namn som har passerat vy under hans ordförandeskap i föreningen.

När Naturum invigdes var Birgit Friggebod landshövding och året var 2003. Föreningen närvarade på en del byggmöten och många fler ideér gav föreningen till att förbättra nationalparken.

– Nästa projekt var att vi ville ha en led från Naturum så folk kunde gå direkt dit. Wibecksleden, som är ungefär 600 meter byggdes, och det var en lagom lång handikappled. I maj 2005 stod första delen klar. Vi har försökt att ha invigningar på ”Nationalparkens dag”, men just den här Wibecksleden har vi invigt tre gånger faktiskt. Första gången var den knappt färdig då var det bara att kunna rulla ut med rullstolen, andra gången för vi satte upp ett staket för de som har synproblem och tredje gången var när vi stöttat upp och satt upp nummerbrickor. Dessa brickor är till för att man ska kunna höra berättelser om Store Mosse i hörlurar inne i Naturum, berättar Lennart.

Gnosjötraktens idérikedom har underlättat för föreningen, minst sagt.

– Ja vi har verkligen varit på rätt ställe när vi skulle göra något. Folk ställer upp på ideér, de har uppfunnit grejer som har underlättat vårt arbete och de kom till våra arbetsmöten utan att vi bad om det. Verkligen eldsjälar som uppskattades varmt, menar Lennart.

Store Mosse är den enda nationalparken som har en föreningen bakom, eller framför, sig. Eva Karlsson från Tofteryd tog över ordförandeskapet efter Lennarts 19 år. Senaste stora jobbet har varit cykelleden från Kävsjö ner till Naturum och målsättningen för föreningen är fortfarande att allt kan bli bättre.

– Är det så här roligt är det inga problem att få folk till att jobba, ingen har tyckt det varit en påfrestning utan alla har trivts med sitt ideella arbete, avslutar Lennart och fyller på sin kaffekopp.

Fotnot; Handikappleden är ideellt byggd på lördagar under tiden september 1999 till juni 2000. Leden är 1 797 meter lång. Det har gått åt 150 kubikmeter sågat och hyvlat virke och 38 500 rostfria skruvar och närmare 20 000 spik och det har gått åt 70 kubikmeter bergkross.