Föräldern: ”Minns politikerna vad de lovade om landsbygdens skolor?”

Gällaryds skola. Arkivbild: David Alin

Landsbygdsskolorna är avgörande för en levande landsbygd. Ändå hotas deras framtid av kommunens nya förslag om att flytta mellanstadiet till större skolor. Med tanke på barn- och utbildningsförvaltningens nya förslag kring ändring av skolstrukturen i Värnamo kommun, vill jag lyfta frågan om landsbygdsskolornas vara eller icke vara. Förslaget handlar om en successiv förflyttning av mellanstadieelever i mindre skolor till närmaste större skola och att de mindre skolorna endast ska bestå av årskurserna F-klass till 3:an.

Förslaget kan antas bottna i den utredning som extern utredare gjort på uppdrag av barn- och utbildningsnämnden (BUN). Problemet är att utredningen går BUN:s ärenden och utredarna ger en sammanställd information och förslag på plan för skolstruktur utifrån synpunkter från chefer och ”nyckelpersoner” från barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) gällande framtida skolstruktur. Utredningen har gjorts utifrån vad BUF har som riktning gällande skolorganisationen, då den bygger på deras egna analyser. Detta blir tydligt då det inte finns något underlag i utredningen som handlar om det aktuella kunskapsläget gällande landsbygdsskolor eller skolans inverkan på landsbygden. Jag saknar nyansering i debatten som politikerna för om mindre skolenheter. Exempelvis att lyfta fram de fördelar som tagits upp i utredningen vad gäller mindre skolor.

Det finns en gnagande oro igen att landsbygdens skolstruktur skall förändras till det sämre. Att halvera skolans storlek till hälften genom att flytta mellanstadiet skulle göra en liten skola mycket sårbar och en stor risk att den helt kommer behöva stängas. Barnen på en mindre skola är trygga med varandra och mindre barngrupper gör att alla får möjlighet att synas och få den hjälp de behöver. Gerd Pettersson, lektor och forskare vid Umeå Universitet, beskriver att vetenskapliga studier visar att landsbygdens lärmiljö är minst lika bra som i andra skolor. Kvalitén och den åldersblandade undervisningen uppfyller målen i de nationella läroplanerna. Dessutom förmedlar Pettersson även ”…att skolorna har en otroligt viktig roll för landsbygdsutvecklingen och att de många gånger kännetecknas av en social samvaro, trivsel och ett starkt engagemang hos lokalbefolkningen.” Hennes beskrivning stämmer så bra överens med hur vi föräldrar och bybor känner för skolan i Gällaryd. Det är fint att se hur skolbarnen leker över åldersgränserna samt leker högre upp i åldrarna än vad som brukar ses vid större skolor i städer.

I en forskningsöversikt från Linnéuniversitetet beskrivs att det i mindre skolor ofta etableras ett personligt förhållande mellan elever och skolpersonal, där alla är igenkända både till namn och utseende, något som skapar trygghet för många. Möjligheterna att bygga stark social sammanhållning, både mellan elever och mellan lärare och elever, är dessutom större i en liten skola. Flera studier visar att små skolor generellt gynnar elevernas närvaro, känsla av delaktighet och samhörighet, samt engagemang för skolarbetet. Samma fördelar märks också hos föräldrar, som i högre grad upplever att de har inflytande över sina barns skolgång och har ett större engagemang. Även om en mindre skolas nedläggning kan förbättra kommunens budget på kort sikt, innebär det inte alltid en långsiktig ekonomisk vinst. Kostnader för skolbyggnader kan kvarstå, skoltransporter kan bli dyrare, och barnfamiljer kan välja att flytta från kommunen eller undvika att flytta dit.
   Skolan utgör ett nav i landsbygden som bidrar till att familjer som är spridda över en stor radie, förenas och skapar gemenskap och samhörighet. Skolan och undervisningen i Gällaryd är mycket väl fungerande och den likvärdighet som kommunens politiker vill uppnå inom skolan behöver inte handla om att alla skolor ska se likadana ut.

Politikerna har ett stort ansvar för att hålla landsbygden levande och de små skolorna är en avgörande del av detta. Jag hoppas att beskrivningen av kommunen inte bara är floskler utan att landsbygden ska vara attraktiv och att kommunen ska vara för alla, även oss på landsbygden.

Slutligen vill jag påminna alla politiker om vad som sades vid presskonferensen i kommunhuset i maj av kommunstyrelsens ordförande, Tobias Pettersson: ”Alliansen anser att landsbygdsskolorna är viktiga för att hela kommunen ska leva och kommer att beakta detta i sitt kommande budgetförslag…” och BUN:s ordförande Maria Johansson sa uttryckligen att ingen vill lägga ned några skolor eller genomföra förflyttning av årskurs 4–6.
   Nu ser vi hur förslag om skolstrukturen kan komma att påverka landsbygdens skolor på ett sätt som inte lever upp till löftena som gavs. Stå för det ni lovat! Som min dotter sa efter beskedet i maj: ”Hoppas de kommer ihåg vad de sagt”!

/Förälder i Gällaryd