Fler invånare – men hur får man unga att stanna?
Nyheter Den senaste tiden har det varit stort fokus på att få fler invånare till Värnamo kommun – en utmaning som många småstäder runt om i Sverige brottas med. Enligt nya siffror från SCB föddes förra året färre personer än vad som avled i kommunen. Samtidigt visar statistiken att fler flyttade in än ut, men hur ska man få fler unga att vilja stanna i kommunen?
Lale, 18 år Värnamo.
På Mötesplats ung på Gummifabriken bedrivs varje vecka verksamhet för ungdomar. Här finns personal på plats, möjlighet att umgås, spela spel, plugga eller bara hänga i en trygg miljö, men denna måndagskväll är det glest mellan besökarna. Fritidsledarna håller utkik efter ungdomar som kanske vill titta in. En av dem är Lale, 18 år.
– Det finns inte så mycket att göra för de i min ålder att göra här i Värnamo, säger hon.
Kommunen har, förutom Mötesplats ung, två fritidsgårdar. Men enligt Lale saknas något som är tydligt riktat till hennes åldersgrupp.
– Det skulle locka fler av oss i min ålder om man hade aktiviteter för just ungdomar mellan 17 och 19 år.
Samtidigt är det inte bara utbudet som påverkar. Lale beskriver hur skolan i dag ställer höga krav, med tätt mellan prov och pressen för att få höga betyg. Många är trötta på fredagar och orkar inte engagera sig i nya sammanhang. Fritiden prioriteras ofta till den närmaste vänkretsen.
För många ungdomar är planen att flytta efter gymnasiet. Att resa och upptäcka världen eller att plugga i en större stad.
– Jag tror att många vill flytta och testa något nytt när man fyller 19, säger Lale.
Enligt en undersökning gjord av den ideella organisationen YOUTH 2030 så saknas samma villkor för unga på landsbygden som för de som växer upp i städerna. Utbudet av fritidsaktiviteter och möjlighet till att engagera sig ideellt är få, kollektivtrafiken är sällan tillräcklig och breda utbildnings- och arbetsmöjligheter saknas. Matilda Kauppinen sitter i kommunfullmäktige i Värnamo kommun.
– Det görs en hel del bra saker i dag, men vi kan alltid göra mer. För mig är det viktigt att politiken aldrig lutar sig tillbaka och säger att vi är färdiga, säger hon.
Frågan om hur kommunen ska få fler unga att stanna är komplex. Det handlar inte enbart om fler aktiviteter, utan också om utbildningsmöjligheter, arbetsmarknad och framtidstro.
– Vi behöver investera mer i det förebyggande arbetet för våra yngre ungdomar inom exempelvis fritidsverksamhet, föreningsliv och närvarande fältarbetare. Trygghet och meningsfull fritid är avgörande för att unga ska känna framtidstro och tillhörighet. Känner man sig trygg och sedd under uppväxten ökar också sannolikheten att man vill stanna kvar eller i alla fall återvända senare i livet, säger Matilda Kauppinen.
Alla orter kan inte erbjuda samma utbud som en storstad. Samtidigt behövs levande småstäder för att Sverige ska fungera som helhet. Kanske handlar det mindre om att hindra unga från att flytta och mer om att få dem att återvända. För Lale är det tydligt vad som skulle göra skillnad här och nu: En plats där hon och hennes jämnåriga känner att de hör hemma.
Kushtrim Brahimi, Emelie Fransson, Emelie Plantin, Rasmus och Lale.
Enligt en undersökning gjord av den ideella organisationen YOUTH 2030 så saknas samma villkor för unga på landsbygden som för de som växer upp i städerna. Utbudet av fritidsaktiviteter och möjlighet till att engagera sig ideellt är få, kollektivtrafiken är sällan tillräcklig och breda utbildnings- och arbetsmöjligheter saknas. Matilda Kauppinen sitter i kommunfullmäktige i Värnamo kommun.
– Det görs en hel del bra saker i dag, men vi kan alltid göra mer. För mig är det viktigt att politiken aldrig lutar sig tillbaka och säger att vi är färdiga, säger hon.
Frågan om hur kommunen ska få fler unga att stanna är komplex. Det handlar inte enbart om fler aktiviteter, utan också om utbildningsmöjligheter, arbetsmarknad och framtidstro.
– Vi behöver investera mer i det förebyggande arbetet för våra yngre ungdomar inom exempelvis fritidsverksamhet, föreningsliv och närvarande fältarbetare. Trygghet och meningsfull fritid är avgörande för att unga ska känna framtidstro och tillhörighet. Känner man sig trygg och sedd under uppväxten ökar också sannolikheten att man vill stanna kvar eller i alla fall återvända senare i livet, säger Matilda Kauppinen.
Alla orter kan inte erbjuda samma utbud som en storstad. Samtidigt behövs levande småstäder för att Sverige ska fungera som helhet. Kanske handlar det mindre om att hindra unga från att flytta och mer om att få dem att återvända. För Lale är det tydligt vad som skulle göra skillnad här och nu: En plats där hon och hennes jämnåriga känner att de hör hemma.