Färjansö

Färjansö är en av de två största öarna i sjön Vidöstern och ligger på gränsen mellan Jönköpings län och Kronobergs län. Ön är ett populärt utflyktsmål och här finns goda möjligheter till friluftsliv med bad, båtsport och naturupplevelser. På ön finns också ett rikt fågelliv och flera gamla ängslador med högt kulturvärde.

Naturreservatet Färjansö består av i stort sett hela den norra delen av ön, som ligger i Jönköpings län. Den södra delen av Färjansö, som ligger i Kronobergs län, ingår i naturreservatet Färjansö-Långö.

Syfte

• bevara och utveckla de natur- och kulturvärden som är knutna till de hävdade madmarkerna och ängsladorna,
• bevara och utveckla lövträdsmiljöerna med grova träd och död ved,
• bevara och utveckla ett rikt fågelliv på Färjansö
• bevara de listade habitaten enligt EU:s art- och habitatdirektiv i gynnsamt tillstånd,
• inom ramen för bevarandet av natur- och kultur­värdena ska reservatet dessutom ge möjligheter till naturupplevelser för besökare.

Ängslador

På Färjansö har maderna (våtmarkerna) använts till slåtter åtminstone sedan 1700-talet. Slåtter innebär att man skördar till exempel gräs och starr som sedan torkas och blir hö till djuren. Våtmarksslåttern upphörde nästan helt under första hälften av 1900-talet. Det torra höet förvarades sedan i ängslador, som byggdes i närheten av slåttermaderna. På Färjansö har det funnits många ängslador och detta är unikt i södra Sverige. Idag finns nio ängslador kvar på ön, men gamla kartor visar att det funnits så många som 20 lador.

Två öar blev en

I mitten av 1800-talet sänktes Vidöstern och delar av sjöns grunda botten torrlades. Efter sjösänkningen blev Färjansö, som tidigare var två öar, en ö. Den torrlagda sjöbotten användes till odlingsmark. Under 1950-talet upphörde mycket av odlingen och en sumpskog började breda ut sig. I sumpskogen finns gamla grävda diken som markerar var de små åkertegarna låg. Dikena är nu mer eller mindre igenväxta. På öns norra del finns områden med åkermark där det fortfarande bedrivs ett aktivt jordbruk med slåtter och bete.

Växt- och djurliv

Färjansö är en värdefull plats för rastande och häckande fåglar. På vissa ställen har maderna varit kraftigt igenvuxna. Nu bedrivs åter igen slåtter och bete för att skapa öppna våtmarker och antalet fåglar som rastar på ön har ökat. Här trivs framförallt vadarfåglar, till exempel tofsvipa, enkelbeckasin och brushane. På och omkring Färjansö finns även brunand, mindre strandpipare, svartsnäppa, årta, gröngöling, brun kärrhök och lärkfalk.

I sjön Vidöstern finns ovanligt mycket fisk och här lever så många som 14 arter, bland annat gädda, abborre, mört, lake, sik och gös.

Sumpskogen som växer på den gamla sjöbotten består mest av klibbal, videsnår och glasbjörk. I den norra delen av sumpskogen finns mindre områden där det växer bok och ek. I de här områdena finns också storrams och hässlebrodd. I mitten av reservatet finns en bokskog med gläntor och gott om död ved.

Friluftsliv

Färjansö är ett populärt utflyktsmål. Sjön Vidöstern ger goda möjligheter till båtsport och bad. På Färjansö kan man studera det rika fågellivet och uppleva den vackra naturen. I omgivningen finns flera båtklubbar och en kanotled passerar förbi området. Turister som besöker turistanläggningar på fastlandet kan ta en tur till ön. Sjön Vidöstern används också för sport- och fritidsfiske.

På norra delen av ön finns en rastplats med bänkbord samt en markerad led. På sydöstra delen av ön, i Kronobergs län, finns en iordningställd rastplats med bryggor, bord, sittplatser, grillplats, soptunna och torrklosett.

Källa: lansstyrelsen.se/jonkoping/besoksmal/naturreservat