Experter på mosse-restaureringar möts i Värnamo
Nyheter Under tre dagar denna vecka träffas 70 personer från tio olika länder för att lära mer av varandra om hur man kan göra för att återskapa mossar, myrar, kärr och andra våtmarker, som har torrlagts genom dikning eller torvtäkt.
Det är det EU-finansierade projektet Life to ad(d)mire som bjudit in myndigheter, branschorganisationer och andra restaureringsprojekt till Värnamo för att dela med sig av de erfarenheter man dragit under de omfattande restaureringar som har gjorts de senaste åren i bland annat Store Mosse nationalpark, Anderstorps Stormosse utanför Gislaved och Taglamyren söder om Alvesta. Seminariet hålls i Värnamoden 3-5 november 2015.
Projektets mål har varit att skapa större ytor där vadarfåglar, som ljungpipare och grönbena, vill häcka.
– Ett bekymmer med mossar som utsatts för dikning eller torvtäkt är att de torkar upp och invaderas av träd, och då vill inte myrens fåglar bygga bo där längre, säger Johan Rova, som är förvaltare av naturreservat på Länsstyrelen i Jönköpings län och en av de personer som arbetat i projektet.
– Många vadarfåglar har inprogrammerat i sina hjärnor att om det finns träd för nära, så kan kråkor och andra rovfåglar sitta där och spana efter ägg och ungar, fortsätter han.
I sju län, från Jämtland i norr till Skåne i söder, har därför länsstyrelserna täppt igen diken och röjt bort träd på närmare 3600 hektar myrar i 35 olika naturreservat och Natura 2000-områden. Man har också röjt fram gamla orkidékärr som vuxit igen eftersom det inte slåttrats i dem på länge.
– För oss som bor i ett land med ”myrar överallt” kan det verka konstigt att det är något speciellt med dem. Men ur ett europeiskt perspektiv är det sällsynt med så mycket myrmarker nuförtiden. Nere på kontinenten har nästan alla myrar dikats ut och försvunnit, så vi har ett särskilt ansvar att bevara myrmarker hos oss, säger Johan Rova, och fortsätter:
– Det har varit roligt att arbeta med ett projekt som gett så mycket direkt nytta för naturen, och extra roligt har det varit att mycket av arbetet utförts av lokala grävmaskinister och skogsentreprenörer. Det här är naturvård som gynnat både naturen och landsbygden.