Experten: Så gör du fynden i sommar

Antikexperten Li Pamp berättar om dyrgriparna du ska hålla utkik efter på sommarens loppisar och auktioner. Bild: David Alin

Med mer 30 års erfarenhet av antikviteter kan man snabbt konstatera att Li Pamp är en expert inom området. På torsdagskvällen fick intresserade åhörare möjligheten att via Studieförbundet Vuxenskolan Finnveden och Värnamo kommuns Agenda 2030-grupp möjligheten att under en timme få lära sig mer om unikt och antikt.

– Jag har fram tills nyligen varit chef för Stockholms Auktionsverk, som är världens äldsta auktionshus. Det byggdes 1674 och det roligaste är att det är inte bara en kommersiell plats. Det är en plats där saker får nytt liv. Det är det som är det roligaste med antikvitetsbranschen: precis som en gammal gubbe kan bli en härlig älskare i en ny famn så kan även gamla föremål få nya kärleksfulla hem. Det är det som har drivit mig i så många år, säger hon.

– Att köpa och sälja på andrahandsmarknaden är att bidra till en cirkulär ekonomi. Det är det viktigaste vi kan ägna oss åt i dag. Det finns så mycket fantastisk konst, möbler, konsthantverk och keramik som skapats av historiens stora. Köper man något föremål man kan njuta av så blir det lätt att föremålet får en historisk förankring. Det gör att du kan bli intresserad av tiden när föremålet gjordes. Det bästa av allt är att om du tröttnar så kan du skilja dig från föremålet och ha möjligheten att göra en vinst på din investering, säger hon.

En fråga som ofta diskuteras inom antikvitetsbranschen är kvalitet.

– ”Håller det här föremål god kvalitet?” Hur mäter man kvalitet? Lars Strannegård på handelshögskolan I Stockholm har i sina senaste böcker pratat om omätbar kvalitet. Han menar att det finns inga exakta mått på kvalitet. Inom antikvitetsbranschen brukar man prata om konstnärlig kvalitet och hantverksmässig kvalitet. När vi pratar om konstnärlig kvalitet är det ofta väldigt subjektivt, eftersom konst uppfattas olika av olika personer. Hantverksmässig kvalitet är däremot något mer greppbart, som går att öva upp sig på. Det handlar om att lära sig känna igen träslag, tillverkningsmetoder och så vidare. Det är något man kan träna sig i. Allt handlar om att titta och känna på föremål, säger Li Pamp.

Konstnären Bernard Buffet pratade om att allt här i världen är en framtida antikvitet. Men det är en åsikt som Li Pamp inte delar.

– Det handlar om hur en produkt är tillverkad och om vi har tagit till oss produkterna. Det är det jag menar är en avgörande faktor för om ett föremål kan vara en framtida antikvitet. Det måste finnas en giltighet i det, säger hon.

Sedan är det dags för de handgripliga tipsen inför sommarens auktioner och loppisar. Det första tipset handlar om kinesiska föremål.

– Det finns otroligt många kinesiska hantverksföremål på svensk mark. Hur kommer det sig? Jo, Svenska Ostindiska Companiets uppgång. Under 1700-talet bildades ett svenskt handelskompani som handlade med Östasien, framför allt med Kina. Under sina seglatser kom de hem inte bara hem med tyger, kanel och te, utan även porslin, närmare bestämt över sex miljoner föremål. I dag har föremålen blivit oerhört attraktiva eftersom kineserna börjar att köpa tillbaka sitt kulturarv. Speciellt är det föremål med kinesiska uttryck och mytologiska och kejserliga symboler som är synnerligen attraktiva.

Även svenska hantverkare är värda att hålla utkik efter.

– Det finns en fullständig skatt bland svenska keramiker. Såsom Lisa Larsson, Stig Lindberg, Wilhelm Kühnes Farsta-gods, Gunnar Nylund och Åke Holm. Något som har blivit galet eftertraktat är svenska serviser, speciellt från 1960- och 1970-talet med grälla mönster. Det roligaste är att de går utmärkt att köra i diskmaskin. För två år sedan hände något också. Helt plötsligt var det inte bara svenska serviser som blev eftertraktade utan även Arabia. På digitala auktioner säljs de till Kina, Korea och Japan. Vad är det som har hänt? Som av en slump hittade jag en bok på kinesiska skapad av en person som bor utanför Stockholm. I boken redogörs sida upp och sida ner för svenska serviser, deras formgivare, årtal de producerades och material de tillverkades i. Det kan vara så att den boken har gett upphov till det nyfunna intresset, säger Li Pamp.

Avslutningsvis tipsar Li Pamp om baltisk konst.

– Det är något som håller på att explodera just nu. De svenska auktionshusen och experterna behöver lära sig om estnisk, lettisk och litauisk konst. Precis som Kina håller på att köpa tillbaka sitt kulturarv har också de baltiska länderna börjat köpa tillbaka konst. Ett hett tips är att hålla utkik efter baltisk konst. Häromdagen såldes en tavla av den estniske konstnären Endel Köks. Den utropades för 20 000 och den klubbades för 860 000…helt sanslöst. Mitt slutliga råd till er är: orientera er i lopps- och auktionsvärlden. Köper ni nytt, gör det hos en riktig hantverkare. Jag brukar säga att det handlar om en njutbar investering som tål ögats och tidens slitage.