Ett givande besök på familjeföretaget

När man nämner orten ”Kärda” så är en av de första tankarna som kommer till en Ericssons Bildemontering AB, i folkmun kallad ”Kärdaskroten”. Belägen vid Kärdakrysset längs riksväg 27 har verksamheten blivit ett av ortens kännetecken med över 70 år på nacken.

– Redan från början var tanken att man skulle kunna återanvända bilar, helt enkelt. Här är vi inne på 1960-yalet och då ser man att det har blivit väldigt mycket bilar på tomten, säger Lars Ericsson, son till grundaren Gunnar Ericsson och pekar på ett tidningsutklipp från 1961 där fadern poserar bland bilvraken.

I början av 1960-talet blomstrade affärerna för bolaget. Då fanns över 300 bilar på utspridda på den 15 000 kvadratmeter stora tomten.

– Vad gjorde man med bilarna då? Jo, pappa gjorde först en press som gjorde balar tidigt, men sedan kom han på den här pressen vi ser på bilden här. Man hissade upp en tung platta på åtta ton som han släppte rakt ned på bilarna. Han fick lite påbackning på säkerheten, men när han monterade dit två lampor som blinkade under tiden som pressen hissades upp så blev den godkänd, berättar Lars Ericsson.

Under 1970-talet sjönk efterfrågan men en insamling i GGVV-regionen vid årtiondets slut fick ny fart på affärerna.

–  Man hade sett att det fanns en massa bilar ståendes i skogarna runtom i kommunerna. Då fick man lämna anbud på att hämta in dem. Vi körde ihop 3 000 bilar i de här områdena under den här tiden, så när jag kom hem från skolan var det bara att sätta sig i lastbilen och åka, berättar Lars Ericsson.

Insamlingen banade väg för en ny storhetstid för företaget. I början av 1990-talet var Ericssons Bildemontering en av landets modernaste bildemonteringar. Anledningen till det var satsningen på en datoriserad verksamhet.

– Det var inte många som hade det datoriserat på den tiden och då var vi en av de modernaste bilskrotarna i Sverige. Sedan gick vi ihop med ett par andra bildemonteringar och började sälja nya bildelar i grossistfirman Galwin, som finns i Jönköping, berättar Lars Ericsson.

I takt med nya ökade miljökrav gjorde hybridbilarna entré på marknaden i början av 2000-talet. Med detta kom en ny typ av brott: katalysatorstölder.

– Tre gånger har vi blivit utsatta för katalysatorstölder, sådant som vi har sparat i lager som ska skickas vidare sedan, som man kanske under en längre tid har samlat på. Den största stölden var på ungefär en halv miljon kronor, berättar Lars Ericsson.

Ericssons Bildemontering hade länge ett kontrakt med Länsförsäkringar Jönköping. Kontraktet innebar att bolaget köpte alla skadade och krockade bilar som reglerades hos försäkringsbolaget. Avtalet löpte ut 2018 och fick effekter på bolaget.

–  Jag visste inte hur vi skulle kunna få in bilar, för vi kan inte leva på skrotbilar som bara är för gamla utan man måste få tag i nya bilar. Sedan dess har vi köpt bilar på en auktionssajt som heter Clayton och mot vad jag trodde faktiskt så har vi klarat oss.  2018 omsatte vi runt 16 miljoner kronor, året efter gick det ned till tre-fyra miljoner men nu omsätter vi nästan 19 miljoner. Det har varit ett rejält slit de senaste åren, måste jag säga.

– Extrajobbet är att vi måste köpa varenda bil, så vi sitter och bjuder på auktioner. Det mesta är faktiskt från Stockholms- och storstadsregionerna, för det finns inte mycket bilar att köpa härnere, vilket heller inte är bra hållbarhetsmässigt men vi är tvungna för att överleva, berättar Lars Ericsson.

Ericssons Bildemonterings affärsidé handlar om att i första hand återanvända och i andra hand återvinna fordonsdelar på ett ekonomiskt sätt. Bolaget tar emot alla modeller av personbilar, mopedbilar, fyrhjulingar samt lätta lastbilar och skåpbilar för dränering och demontering. Efter dränering/demontering går delar och vätskor till återanvändning och återvinning.

– Vi säljer delar bland annat via Bildelsbasen. Vi säljer ungefär 12 000 delar om året och har bokfört 100 000 delar på vårt lager. Vi har tre personer som monterar ner bilarna och en person som registrerar delarna i vårt system. Vi skickar ungefär 5 000 kolli om året. Som mest har vi skickat 92 sändningar med DHL på en dag, berättar Lars Ericsson.

Tar ni in elbilar? Undrar Stefan Widerberg.

– Nej vi väljer inte att köpa det. Vi har köpt några stycken för att vissa vet att vi har kunder på det, men det finns inga speciella krav från myndigheter att ta emot elbilar. Mycket av det handlar om osäkerheten. På en firma uppåt landet började en elbil att brinna när de pressade ihop bilen, för bilen pressades med batterierna, så de satte ned bilen i en vattenfylld container. Kort sagt så är hanteringen av elbilar inte helt okontroversiell, berättar Lars Ericsson.