En upplysande tanke

Representanterna på dagens pressträff. Från vänster: Pär Svensson, förvaltningschef på serviceförvaltningen, Charlotta Nielsen Nylander, verksamhetschef på måltidsservice, Michael Andersson (M), ordförande i servicenämnden, kommunstyrelsens ordförande Tobias Petterson (M), Mikael Karlsson, (C), ordförande i näringsutskottet och Haris Sibonjic (C), vice ordförande i servicenämnden. Bild: David Alin

När Charlotta Nielsen Rylander, verksamhetschefen på kommunens måltidsservice, gick en utbildning inom krisberedskap och livsmedelsförsörjning väcktes en tanke: hur ser Värnamo kommuns försörjningsförmåga ut? Hon tog med sig frågan till förvaltningschefen Pär Svensson på serviceförvaltningen och tillsammans började de skissa på en utredning av hur försörjningsförmågan ser ut i Värnamo kommun. Idén förankrades hos politiken och resulterade i rapporten ”Värnamo kommuns försörjningsförmåga”, utförd av Beras International och som presenterades i fullmäktigesalen i Värnamo stadshus i dag.

– Värnamo kommun har en ambition att utveckla sitt lokala matsystem i linje med moderna hållbarhets- och beredskapsmål för att skapa ett robust och hållbart matsystem i kommunen. Ett robust matsystem har många fördelar som minskad klimatpåverkan, minskad övergödning. vård av biologisk mångfald, levande landsbygd och byar samt företagsutveckling på landsbygden men även människors fysiska, psykiska och sociala hälsa. Ett robust lokalt matsystem ger vinst på alla dessa områden. Initiativet till analysen togs av tjänstepersoner på serviceförvaltningen och förankrades hos politiken som var väldigt positivt inställda till initiativet och analysen bygger på ett 40-tal intervjuer med politiker, tjänstepersoner, producenter. intresseorganisationer och myndigheter, säger servicenämndens ordförande Mikael Andersson (M).

– Syftet med analysen är att ge ett underlag för beslut gällande matsystemets utveckling i Värnamo kommun. Den ska ge en helhetsbild av dels hur det lokala matsystemet ser ut i dag, dels visa vilken försörjningsförmåga kommunen skulle kunna ha i framtiden. Att öka den lokala livsmedelsproduktionen bidrar till kommunens prioriteringsordning vid inköp av livsmedel, där prioriteringsordningen är närproducerat, svenskt och ekologiskt samt att säkerställa livsmedelstillgång i händelse av kris eller krig, säger servicenämndens förste vice ordförande Haris Sibonjic (C) och fortsätter:

–  Målet är att analysen ska vara ett gemensamt underlag för beslut så att matsystemet kan klara flera olika slags kriser, inklusive krig. Analysen är även avsedd att ge en förståelse för det egna matsystemets styrkor, svagheter och framtida möjligheter, samt peka på praktiska ingångar till förändring på kort och lång sikt.

Mikael Andersson (M) tar över mikrofonen:

– Det handlar inte bara om lantbruksproduktionen utan även om insatsmedlen i själva lantbruket – foder, gödning, drivmedel och mycket annat. Sedan handlar mycket om vidareförädlingen av av de produkter som produceras i vår kommun. Där visar utredningen på avsaknad av mejerier, slakterier och kvarnar. Det handlar också om distribution, logistik, lagring, tillagning, servering och befolkningens matvanor, säger han.

Pär Svensson berätta om de geologiska förutsättningarna i Värnamo kommun.

– Värnamo kommun har en total area på mellan 1 300 till 1 400 kvadratkilometer som fördelas på olika sätt: sex procent (81 kvadratkilometer) är åkermark, 61 procent (cirka 850 kvadratkilometer) är skog och tolv procent (150 kvadratkilometer) är vatten. Resterande area är övrig mark. Den låga mängden åkermark (sex procent) är något vi behöver jobba med framöver. Vi tror också att fördelningen som vi ser framför oss behöver förändras för att vi ska bli mer närproducerande, säger Svensson och fortsätter:

–  Hur använder vi då vår åkermark och hur ser det ut i dag? Det som inte många känner till är att 1981 då var vi neutrala. Sedan dess har det skett en gradvis minskning av åkermarken samtidigt som invånarantalet har ökat. Det man kan se att de här trenden fortsätter att ska, så vi har gått från en balans 1981 till ett större gap mellan befolkningens behov och kommunens produktionsförmåga. Vi har bara 42 hektar som tillverkar matpotatis och en hektar trädgårdsrovor. Vi har en negativ handelsbalans i kommunen. Jordbruket domineras av 28 mjölkproducerande gårdar och de har i snitt cirka 80 mjölkkor som det ser ut i nuläget. Därutöver finns det ett 30-tal köttproducerande gårdar. Värnamo kommun säljer livsmedel för 177 miljoner kronor, men vi köper in för cirka en miljard till kommunen, så vi säljer alltså ut en hel del ur kommunen. Kommunen hade givetvis sett att det som produceras här stannar kvar här i kommunen och att det inte exporteras utanför kommunen, säger Pär Svensson.

– Sedan har vi jakt och fiske. 848 kvadratkilometer, eller 84 800 hektar, är betecknat som skog i Värnamo kommun. Denna kan ge ett bidrag till livsmedelsförsörjningen i form av jakt, bär, svamp och ätliga vilda växter och kan vara en viktig reserv i kristider. 166 kvadratkilometer, 16 600 hektar, av Värnamo kommuns yta består av sjöar och i dessa sjöar finns en fantastisk mycket outnyttjad fisk och en i hög outnyttjad reserv av fisk, så som braxen, mört, abborre, gädda, gös och flera andra arter som vi skulle kunna ta tillvara på bättre sett än vad vi gör i dag, säger Pär Svensson.

Charlotta Nielsen Rylander tar över mikrofonen:

– Sammanfattningsvis kan man säga att den lokala försörjningsförmågan i Värnamo kommun är låg, under fem procent och här önskar att vi sätter en målsättning för en ökad självförsörjningsgrad. Det är också en väldigt ensidig produktion. De är duktiga på kött- och animalieproduktion men vi saknar nästan helt produktion av vegetabilier. Vi är också väldigt beroende av insatsmedel och det vi behöver göra där är att minska det behovet. Mejeri, slakteri och kvarn saknar vi i dag i kommunen och här behöver vi hitta ett sätt för att öka andelen lokala företag som satsar på det här. Gårdar som producerar för den lokala marknaden är ganska frustrerade och upplever regelkrångel och brist på lönsamhet. Det här behöver vi på ett eller annat sätt lösa för att stärka förutsättningarna för de lokala företagen det här. Med andra ord så finns det en stor potential att kunna öka den lokala livsmedelsproduktionen, av flera olika anledningar.

Mot utredningens bakgrund har alliansen i Värnamo tagit fram ett förslag på olika åtgärder som ska diskuteras i kommunstyrelsens. Förslagslistan presenterades av kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M) och näringsutskottets ordförande Mikael Karlsson (C) och lyder på följande sätt:

* Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att upprätta en riktlinje för kommunal jordbruksmark 

*  Servicenämnden får i uppdrag att ta fram förslag på långsiktiga målnivåer för den lokala livsmedelsproduktionen

* Servicenämnden får i uppdrag att i samverkan med kommunledningsförvaltningen organisera hur arbetet utifrån målsättningen om en ökad lokal livsmedelsproduktion ska fortsätta i den kommunala organisationen och i samverkan med andra

* Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med Värnamo näringsliv genomföra dialoger kring ökad livsmedelsproduktion med medborgare och lokala företag i branschen. I det arbetet ingår även att inkludera alternativa finansieringskällor

* Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av kraven vid upphandlingar med ökat fokus på lokalproducerade livsmedel, i enlighet med lagen om offentlig upphandling