En givande insikt

Det är med anledning av Svenska kyrkans skogsutredning som partiföreträdare inom partiets Värnamokrets, Värnamo kommun, Växjö stift och Linköpings stift under ledning av Johan Hilding besökte Nydala Trävaru utanför Värnamo.

Studiebesöket inleddes med att Ingemar Lindman och Bengt Lindman gav sällskapet en gedigen tur på den 24 hektar stora anläggningen. Efter den närmare en timme långa visningen var det dags för information om bolaget. Säljaren Christian Gustafsson inledde.

– 1908 startade Gåeryds sågverk. Frans Johansson samt Emil och August Karlsson började med en ångmaskin och en sågbänk. Frans och Emil drev sågen. August arbetade med gården. Sågen utförde bland annat legosågning av till exempel stolpinnar till Nässjö. Krokigt timmer kolades i milan. Man hyvlade takspån, köpte skog själv och sålde virke. 1920 brann sågen upp och Frans sålde sin del. 1927 köpte Rättaregården och flyttade till Nydala. August, Bengts och Ingemars pappa, övertog Emils del i gården. 1945 flyttade Artur till Gåeryd och började året efter som hjälpsågare. 1948 gick ångmaskinen sönder och Emil och August sålde ångmaskinen. I samband med detta köpte Artur Emils del i sågen. 1949 köptes en råoljemotor in, 1952 installerades elström och en långbänk köptes in. Den verksamheten höll i sig fram till 1960, när man bytte namn till Gåeryds Såg AB. 1963 köptes en Ari Klyvsåg KT-3 kantverkstruck in och 1975 köptes mark i Nydala och verksamheten flyttade från Gåeryd. Ingemar, Bengt och Ann-Marie Lindman går in som delägare till det som 1976 kom att bli Nydala Trävaru. 2022 gick Artur och Ann-Marie ur tiden och Bengts döttrar Jennie, Martina och Elin går in som delägare från Ann-Maries del, säger Christian Gustafsson.

– Våra värderingar bygger på respekt för mänskliga rättigheter, goda arbetsförhållanden, minskad miljöpåverkan, od affärsetik, ansvarsfulla inköp och produktansvar, fortsätter Christian Gustafsson.

– Det måste vara det första sågverket jag besöker som värnar så tydligt om sin verksamhet, säger kommunfullmäktiges ordförande Stefan Widerberg.

Inköparen Joakim Karlsson berättar om det svenska skogsbruket.

– 50 procent av skogen ägs av privata skogsägare, cirka 350 000 stycken. Övrig areal tillhör bolag, staten och Svenska kyrkan. Skogsvårdslagen instiftas 1905 som vägledning i skogsbruket, där skogen anses vara en viktig resurs för Sverige. Från 2006 har Skogsstyrelsen ansvaret, säger han och berättar om historiska händelser inom det svenska skogsbruket.

–Den 22 mars 1647 utges den skogsordning som anses vara Sveriges första skogslagstiftning, ”om skogarna uti riket hur de skola nyttjas och vårdas”, samt ”om allehanda bärande skogsträn i riket och deras plantering”. Där stadgas exempelvis förbud mot svedjning av skog för annat ändamål än att åstadkomma åker eller äng. Syftet är att skogarna i första hand skall nyttjas for att trygga en långsiktig produktion av träkol, tjära och pottaska. På dessa marker stadgas också att två av tre träd skulle planteras i stället för det avverkade Lagstiftningen kan anses såsom sträng, eftersom inte ens adeln och ridderskapet undantogs från planteringskyldigheten. 1668 stadgas att alla masteträd på skatteskogar ofördröjligen skall förtecknas, samt att hembudsskyldighet gäller för den som på egen skog vill avverka ett träd som kan utnyttjas till en fartygsmast. Ett masteträd skall vara en fura, 70 fot långt och 24 tum grovt, tolv fot från roten samt sexton tum i lilländan, rakt och utan röta.

— I början av 1900-talet startas flertalet skogsskolor upp för att trygga kunskapen. Motorsågen uppfanns i slutet av 1950-talet och tvågreppsskördaren utvecklades under slutet av 1970-talet. Sedan slutet av 1990-talet har den ersatts helt av engreppsskördare. 1981 startas Viol (Virke on line),det branschgemensamma systemet för affärer och aktuell information om genomförda leveranser i hela kedjan mellan skog och industri. Här samlas alla mätningar in och bearbetas. Inom ramen för Viol finns ett tjänsteutbud som underlättar redovisning och administration för alla inom skogsnäringen. Det är lite spännande för under året inför den tredje generation Viol, kallad Viol 3, säger Joakim Karlsson.

Företaget har ett fångstområde på sju mils radie från sågen och har i dag cirka 1 200 leverantörer. Bland samarbetspartners finns flera som varit med under många år. Bland annat Kurtssons Entreprenad, Stoarps Skogstjänst, Axelssons Åkeri och Claesssons Åkeri.

– Vi är ett fullservicebolag som arbetar med markberedning, plantering, röjning, gallring, slutavverkning, Grot (grenar och toppar), skogsbilvägar, skogsbruksplaner och certifiering, säger Joakim Karlsson.

Christian Gustafsson tar över talarrollen på nytt.

— I sågen sågar vi cirka 90 000 till 95 000 kubikmeter färdigt virke. Vårt hyvleri består av tre stycken hyvellinjer. Vi klarar av att klyva, bunta, exaktkapa, samt stämpla C24 (en hållfasthetsklass där egenskaper, som påverkar konstruktionsvirkets hållfasthet och deformation, är tillåtna i liten omfattning). Vi hyvlar cirka 100 000 till 105 000m kubikmeter per år och har utrymme för legohyvling. Vi producerar produkter till bygghandel, husfabriker, takstolstillverkare och möbel- och emballageindustrin runt om i världen.

– Årligen producerar vi cirka 145 000 kubikmeter inmätt timmer, vi har ett 24 hektar stort sågverksområde, vi gör åt 5 000 stockar per dag och cirka 25 stycken lastbilar med släp är här och lämnar timmer dagligen. Vi har 41 anställda, vi förbrukar nästan sex megawatt ström per år. 2023 installerade vi en pelletsanläggning med 40 tons kapacitet där vi producerar cirka fyra ton i timmen. Den här investeringen leder till att vi minskar våra transportutsläpp med cirka 400 transporter per år. 2023 installerade vi en solcellsanläggning. Den består av cirka 2 000 paneler och täcker cirka elva procent av vårt elbehov.

– Vår marknad 2024 såg ut på följande sätt. 39 procent av vårt material såldes i Sverige, 17 procent i England, 14 procent i Holland, tolv procent i Tyskland, sju procent i Danmark och resten i Polen, USA, Rumänien, Spanien, Island och Litauen. En marknad som vi är oroliga över är den amerikanska, säger Christian Gustafsson.

Margareta Andersson (C) som sitter i stiftsstyrelsen och stiftsfullmäktige i Växjö stift ser positivt på satsningen.

– Vilken fantastisk verksamhet ni har, säger hon.

Kolla in Davids bildspel från träffen nedan!