En givande inblick

Det var ett fullspäckat schema som Bredarydspolitikern hade planerat dagen till ära för Mathias Bengtsson, Cecilia Engström, Magnus Jacobsson och Magnus Oscarsson. Det började på Ewes och National i Bredaryd och fortsatte med lunch på restaurang Diligensen på High Chaparral tillsammans med vd:n Emil Erlandsson.

– Jag har haft tre år i riksdagen nu. Och inför min första tid och inför hela den här mandatperioden så har min farhåga varit att komma för långt från verkligheten, det får vi aldrig göra, och jag tycker att vi i den här bygden och den här regionen är väldigt levande i verkligheten. Vi har ett starkt näringsliv, men vi har också mycket andra drivkrafter, så därför har jag ju vid några tillfällen försökt bjuda in mina kollegor och den här gången har jag lyckats få med mig fyra stycken med bra spridning. Varför gör jag det här då? Dels för att jag verkligen vill att man ska möta verkligheten, men det vet jag att de här, de som är med i dag, är definitivt duktiga på, men här finns också en drivkraft och den vill vi ju ta tillvara på. Då handlar det ju om att politiskt skapa förutsättningar att kunna driva den verksamhet man vill göra. Att ta bort hinder som gör att man inte kan utvecklas. Därför kände jag att vi ska sy ihop ett paket på den här dagen där vi kan få en hel del av de här bitarna. Denna gången ville jag absolut visa Gummifabriken som ändå är en stolthet, säger Camilla Rinaldo Miller och fortsätter:

– Pandemin hade egentligen inte något positivt med sig, fast här hade det en sak: alla som var emot Gummifabriken och satsningen här tvingades att gå hit för att ta vaccination. De fick då se att det här är en modern mötesplats, där man kan mötas för att gå på biblioteket eller gå på konsert, plugga, utbilda sig, satsa på ett företag i våra hubbar på näringslivshotellet, äta en god mat eller gå på bio.

Magnus Jacobsson från Uddevalla sitter i riksdagens trafikutskott. Han var väldigt glad över dagen.

– Det är alltid roligt att göra studiebesök. Jag måste nog erkänna att det sista mötet på High Chaparral var en intressant upplevelse. Den här unga gentlemannen (Emil Erlandsson), han verkar vara kreativ och lösningsorienterad. Jag misstänker att han nog är väldigt lik sin farfar som man har läst en del om. Det var riktigt spännande faktiskt.

Cecilia Engström sitter i riksdagens skatteutskott.

–  Jag är ekonom från början och har jobbat med småföretagare och entreprenörer. Men har väldigt mycket driv och det är väldigt härligt att se den här lösningsorienteringen: man vill något, man löser problemen, man ser att vi har en framtid, men man möter också problem som man då vill lyfta. Det är väldigt bra att de faktiskt vågar berätta vad är problemen, vad finns det för utmaningar med kompetensförsörjning och alla de här frågorna som vi har med oss när vännerna är här. Jag ser fram emot en spännande dag. I Helsingborg har vi också ett campus, en avknoppning från Lund, så att man har den kopplingen och veta hur det är att jobbas i en liten del av en större högskola tycker jag är stort och spännande.

Mathias Bengtsson är riksdagslemot från Gagnef och sitter i utbildningsutskottet, där frågor om grundskolan, vuxenutbildning, högre utbildning och kompetensförsörjning avhandlas.

– Det är ganska kul att få vara här i både Värnamo och Jönköpings län. Camilla och jag kom in ungefär samtidigt i riksdagen och hon är en av de riksdagsledamöter som driver väldigt mycket sin valkretsfråga i Jönköpings län. Hon pratar om Värnamo och Jönköping, är väldigt aktiv i infrastruktur och att hela landet ska leva och det är kul att få komma hit och se det på plats så man vet vad det är det som det pratas om hela tiden.

Magnus Oscarsson från Ödeshög har suttit i riksdagen sedan 2014 och sitter som suppleant i miljö- och jordbruksutskottet, civilutskottet och trafikutskottet.

– Mina frågor är framförallt jordbruk och landsbygd. Jag tyckte besöket på National var givande. De lyfte frågan med försörjningen av egna material och hur vi tänker som land. Vi pratar mycket nu om livsmedel, tack och lov, att vi ska kunna klara oss i en kris, en krigssituation. Det har vi inte tänkt på på många, många år, så vi är ju nere på bottennivåer och ska bygga upp där igen, men faktum är ju att det de tillverkar, bland annat sjukvårdsprodukter och andra produkter, är otroligt viktigt att fundera på hur vi ska kunna ha här i vårt land. Jag har också varit glad för att få komma till Camillas område och få väldigt mycket goda inlägg kan jag säga, säger han.

Så var det dags för besöket på Campus Värnamo. Besöket inleddes i Norhedssalen, där riksdagsledamöterna under kompetensakademiansvarige Lars-Uno Åkessons ledning fick lära sig mer om skolans satsning på digitala salar.

–  2018 satt vi ett gäng här på Campus Värnamo och funderade på hur framtidens lärande se ut. Alltså observera detta bara före pandemin. Då tänkte vi att det kommer att bli en framtid när inte alla vill vara på plats utan det vill sitta hemma och ibland vill man växla lite fram och tillbaka. Många sa att det inte går, man måste ha en plats. ”Det går inte att sitta hemma”, då sa vi ”att det måste kunna gå”. Sedan kom pandemin, plötsligt kunde alla sitta hemma, många började bygga studios och vi byggde en här också för att vi var snabba. Vi sa att vi kan inte bara ställa in, vi måste kunna leverera. Efter pandemin byggdes allt fler studios. Då sa vi att ”vi tror på att folk fortfarande vill träffas, men tror också att vi får se ett nytt beteende”. Det vill säga: ”kan jag vara med, skickar du en länk”? Sedan får man en länk, man ser inget, man hör inget, det är värdelös uppkoppling, så då kopplar man i ställer ner och kan inte vara med. Då ansåg vi att vi måste kunna bygga en sal som klarar av detta och det är det vi sitter i nu. Ni upplever en sal där man faktiskt kan ha ett hybridmöte på plats, där folk både är på plats men även på distans.

– Vi har en lokal stiftelse, Norhedsstiftelsen, som vi sökte bidrag från. Vi fick 1,3 miljoner av dem, så de har byggt den här salen och som vi har valt att döpa den efter. Sedan har även Skolverket varit med och bidragit till satsningen för att hybridisera våra salar. Vi är jätteglada varje gång Skolverket är här och har utbildning och så säger de ”vilka häftiga salar”. ”Ja, det är era salar”, brukar jag säga, ”det är ni som har bekostnad av dem”. Så vi är jättestolta över det. Det vi alltid har tryckt på är att teknikpedagogin ska vara i fokus. Allt för många lärcenter har byggt svåra salar som inte folk fattat att använda, men det är det vi har gjort allt vad vi kan för att bygga bort. Vi har tryckt jättemycket på att det ska vara i synk med oss, det tror vi är viktigt. Det finns ett citat jag använder väldigt mycket: ” Fokus från tekniken till lärandet om individen, människan i centrum”. Thomas Wiemann på Jönköping University brukar säga så och det passar bra med ihop med kommunens egen värdegrund om att människan ska vara i fokus.

Verksamhetschefen Enikö Olsson tar vid och berättar om skolans historia.

– Vi drog i gång den första utbildningen här, 3D-teknik, 2007. Uppdraget från kommunpolitikerna här var att främja bidrag till regionens kompetensförsörjning. Vi fick i grunduppdraget att jobba med högskola och yrkeshögskoleutbildningar, men när vi började att bygga verksamheten så fanns det även resurser att bygga även mot andra aktiviteter, så då kom vi inpå att bygga lite närmare både privat och offentlig sektor. Hela tiden har fokus legat på nära samverkan, så samverkan mellan akademi och näringsliv är vår bas och grund. Vi har kompletterat med projektverksamhet allt eftersom och en del av det har gjort att vi har fått möjlighet att bygga de här fina teknikrummen. Målet är att varje krona som politiken satsar ska växlas upp och ge ännu mer effekt tillbaka, så därför jobbar vi med projektverksamhet, säger Enikö Olsson.

Utbildningschefen Ingrid Johansson tar vid.

– Campus Värnamo ansvarar vi för både yrkeshögskolutbildningar och högskolutbildningar, så tillsammans med mina kollegor så har vi hand om ungefär 400 studerande här på Campus Värnamo. Vi har tre högskoleutbildningar, 3D-teknik, förskolelärare och sjuksköterska som vi gör i samarbete med Jönköping University och tio yrkeshögskoleutbildningar. Vi har studier både på plats men även distansutbildningar. Då har vi studiegrupper på plats här, så sänds sändningen från Jönköping och vice versa. Det är ju det som är den stora fördelen med den digitala tekniken: man är en del av gruppen. Genom att också kunna ha studiegrupper på plats här på Campus så ges eleverna möjlighet att lära känna varandra så att man också ska kunna jobba tillsammans.

– Vi har utbildningar inom tre olika områden (teknik, IT och inom vård och omsorg). Vi har också många samarbetspartners som vi joibbar väldigt framgångsrikt med. Bland annat Jönköping University men också andra campus där man kan hjälpas åt så att vi tillsammans utbildar behovet som finns. Som exempelvis vårt studiesamarbete med Nova i Oskarshamn om stödpedagogsutbildningen och utbildning till offentlig inköpare tillsammans med YRGO i Göteborg. Då har vi utbildningsledare som kommer hit, kopplar upp sändningen och ser till så att allting fungerar som det ska.

Händer det någon gång att man föreläser här och så sitter de på annan ort uppkopplade i stället?

– Ja, på produktionsutvecklingsutbildningen som är en av våra yrkeshögskoleutbildningar har vi en studiegrupp som sitter i Jönköping och en i Värnamo. Då är läraren på plats varannan gång i Jönköping och Värnamo. Det är samma sak med stödpedagogsutbildningen som vi gör med Nova i Oskarshamn.  Då är läraren på plats här ibland och så sitter eleverna i Oskarshamn på länk i stället. Det är verkligen en möjlighet att få ut utbildningarna och att ha det på hemmaplan och att lära dem där behoven är ett väldigt bra sätt, säger Ingrid Johansson.

Två andra stora områden för Campus Värnamo är näringslivssamverkan och kompetensakademin. Ungefär 2 000 deltagare per år från privatsektor deltar genom Campus Värnamo i kompetensutvecklingsaktiviteter. Dessutom har man på ett kommunalt initiativ börjat med partnerskap.

– Vi har 45 upprättade partnerskap med olika företag i bygden. Vi har en person anställd som fungerar som en slags företagscoach, som står nära företagen och pratar med dem och stöttar dem i alla funderingar, frågeställningar som har med kompetensutveckling och kompetensförsörjning att göra. Med hjälp av detta så står vi företagen nära och hjälp av detta så vet vi precis vad de behöver, vi vet hur deras utmaningar ser ut och vi kan lätt få med dem på olika funderingar, diskussioner och projektansökningar. Det här har bland annat resulterat i ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt som omfattar ungefär hundra företag där vi genomför aktiviteter för ungefär 1 800 unika deltagare, varav 25 procent är kvinnor, säger Enikö Olsson och fortsätter:

– Genom kompetensakademin genomför vi även kompetensutveckling inom offentlig sektor. Målgruppen är anställda inom framförallt vår egen kommun men offentlig sektor och där har det varit cirka 3 000 deltagare per år. Värnamo kommun har ungefär 2 700 medarbetare så det är ju en bra siffra

Caroline Grahn, teknikcenterchef, tar över ordet.

–  4 000 barn och ungdomar varje år passerar genom Teknikcenters lokaler på olika sätt. Det kan vara genom skolprogram eller genom att de anmäler sig till en kvällskurs. Vi bedriver skolprogram, framförallt mot Värnamo kommun, och elever från förskola upp till skolelever i årskurs nio och då finns det en progression utifrån läroplanen att eleverna som har varit här ska ha grundläggande kunskaper i teknik och IT. Vi har ungefär kapaciteten att ta emot våra skolor en gång per läsår och vi gör allt från att de yngre barnen bygger med lego och programmerar till programmering i Aurdino för de äldre barnen. Till hjälp har vi två pedagoger som arbetar med detta och det är så roligt att jobba med detta: i det ena klassrummet kan det vara fyraåringar som bygger med lego och på andra sidan glasväggen kan det vara ett gäng äldre ungdomar som programmerar.

– Vårt mål är att eleverna ska komma till oss oftare, men då behöver vi hitta en bättre samverkan mellan grundskolorna och oss. I det projektet vi har nu så har vi anställt en till lärare. Vårt mål är att vi ska kunna följa någon klass mer kontinuerligt och se vad som händer med kunskapen om vi får följa fyrorna som sen går i femman och sexan.

Campus Värnamo arbetar också med NTA. NTA står för Naturvetenskap och Teknik för Alla och är ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap, teknik och matematik, från förskola upp till grundskolans årskurs 9. NTA vänder sig till skolans huvudmän (kommuner och fristående skolor/förskolor) och erbjuder teman som utgår från kursplanerna i ett eller fler av ämnena biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Varje tema omfattar en utbildning, en lärarhandledning och material för ett frågebaserat, laborativt arbetssätt. Utbildningen, och arbetet med teman tillsammans med förskolebarn och grundskoleelever, är kvalitativ kompetensutveckling och ett stöd i barnens och elevernas lärande.

– Vi har två samordnare som arbetar med kompetensutveckling för lärare inom grundskola och förskola. Vi jobbar med 21 olika teman i klassrummet, där lärarna håller i de olika teman och genomför dessa tillsammans med eleverna.  Våran tanke är att får man till både NTA-delen i klassrummet och sedan får komma till oss så har de en bra grund och så får de den praktiska delen i tekniken. I dag ser vi att vi tyvärr har många obehöriga lärare eller behöriga lärare som inte är behöriga i ämnet och då vågar man sig inte riktigt ut i den praktiska sfären utan håller sig till läromedlet.

– Vi har också kvällskurser för barn och unga. Vi har legoteknik från årskurs ett, men annars är de andra från årskurs tre. Det är mest populärt i årskurs tre till sex. Vi har en liten större utmaning att få hit årskurs sex till nio, där vi konkurrerar men andra aktiviteter, men vi jobbar på det. I år har vi startat spelprogrammering och så har vi en ny kurs också som heter ”Designa ditt drömhus”. Där får deltagarna lära sig design och de får bygga små möbler. Sedan har vi också fritidskurser, där våra lovaktiviteter ingår. Vi försöker verkligen att hitta på och lyssna på vad tycker är kul just nu.

– Det jag är extra stolt över är att våra kvällskurser drivs enbart av gymnasieungdomar. Vi anställer ungdomar som i samarbete med oss planerar och genomför kvällskurser för barn och unga. Det är riktigt kul att se ungdomarna fixa det, för det är ju så här att ska vi trygga kompetensen så måste vi göra det gemensamt, säger Caroline Grahn.

Teknikcenter arbetar efter mottot: ”Ett gemensamt engagemang mellan näringslivet, skolan och Teknikcenter bidrar till ett ökat teknikintresse hos barn och ungdomar i regionen”. Sedan i våras har verksamheten därför börjat med ett nytt koncept: ”Månadens kändis”. Ett initiativ där Teknikcenter tillsammans med lokala företag lyfter fram en produkt som tillverkas i bygden.

– Det är otroligt mycket saker som byggs i vår region, men många barn vet inte om det. Därför är det jättekul att lokala företag vill vara med och visa upp sina produkter hos oss. Jag tror väldigt mycket på det här konceptet, avrundar Caroline Grahn.

Efter en guidad tur i Teknikcentrets lokaler och i Gummifabriken fick riksdagsledamöterna lära sig mer om Värnamoföretaget Mindact och projektet On Track som drivs av Internationella Vänner.