”En festival ur 24 vinklar”: En mac-aber sångerska

Bild på Moonica Mac under Alive Festival 2023. Bild: David Alin

Som jag har berättat om tidigare i den här julkalendern så har Alive Festival och ”Så Mycket Bättre” väldigt mycket gemensamt. Jag har berättat om flera av artisterna, Molly Hammar, Miss Li och Thomas Stenström, och kommer att berätta om fler, men i dag är det en skönsjungande dalkulla som det ska berättas om: Lisa Brolander, mer känd som Moonica Mac.

Jag hade inte hört mycket om Moonica Mac innan hon tog plats i tv-programmet, men väl där kunde man inte sluta titta på henne och förföras av hennes röst…denna ljuvliga stämma. Många ser en liknelse mellan henne och allas vår Monica Zetterlund och det är lätt att förstå varför. Så här beskriver hon musikens betydelse för henne:

Av känslor blir det toner och av tankar blir det ord.

Jag är inte säker på hur väl jag passar in i en värld kallad musikvärld. Jag kanske inte ens skulle kalla mig själv för musiker. Men jag vet att jag har känslor och tankar inom mig. Känslor som blir till toner och tankar som blir till ord. Och vem vet vad det skulle bli av allt som finns inom mig om det inte fick komma ut i melodier och i sång.

Den största anledningen till att jag skapar är för att jag på så sätt får lätta på hjärta och tanke. Lätta på allt det som inte är så lätt med att vara människa. Det är framför allt när mitt hjärta känns tungt som jag skapar vilket antagligen är anledningen till att de flesta av mina låtar vaggas utav en känsla av vemod. Ett vemod som egentligen innehåller mycket vackert. När jag med varsam hand vågar röra vid det som gör ont blir det till något fint i stället. På något nästan magiskt sätt blir det till en låt, en slags tröst, som gör att det tunga blir mindre tungt och det mörka mindre mörkt.

Nog är det lite typiskt mig att vilja ta någonting som gör ont och omvandla det till något fint. Något fint som jag kan sedan kan ge vidare. Jag har kommit att gilla känslan av att få skapa något för egen skull och sedan släppa det fritt att hamna där det vill, eller är menat, att hamna. Jag styr inte över hur det ska tas emot. Det enda jag vet är att jag har släppt i väg det med goda intentioner och förhoppningen om att det ska landa någonstans där det landar rätt. Att det landar hos någon där det gör gott. Och det är väl därför som jag ändå hamnat i musikvärlden. Även om det finns bitar som jag inte alltid känner igen mig i vet jag att det är här jag ska vara. Det kanske är så enkelt att en måste gå genom musikvärlden för att komma till Moonicavärlden. Min värld. Där det är starkt att vara sårbar. En värld som låter värme och självrespekt lysa klart. Världen där man får vara både skör och oslagbar, på samma gång.

Precis som när det stod klart att Miss Li skulle komma hem till Borlänge så blev jag minst lika glad när meddelandet kom om att Moonica skulle komma hem till Borlänge den 7 juli för Alive Festival 2023. Hon strålade ikapp med kvällssolen när hon klev ut på scenen för att underhålla publiken. Jag njöt till fullo i fotodiket när den sammetslena rösten spred sig över festivalområdet, samtidigt som Moonica själv glittrade mer än scenens strålkastare. Kolla in bildresultatet ovan så förstår ni varför.

Moonica Mac lockar, som så många andra artister från Borlänge, en bred publik. Äldre kvinnor med rullatorer, en dansande man med ett glatt barnbarn på axlarna, unga tjejer som jazzar loss ordentligt i de fartigare låtarna och många, många som sjunger och gungar med. Blandningen av glädje och vemod i musiken är oerhört passande en sådan fin kväll som den där julifredagen gav.