En bred utbildning
Nyheter Nya maskiner, stor samverkan, högskoleförberedande och stor attraktionskraft. Johanna Arvidsson slår ett slag för det industritekniska gymnasieprogrammet.
Industritekniska programmet passar dig som gillar programmering, datorer och att utföra praktiska moment. [1/7]
Maskinparken är full av nya maskiner, som skolan får leasa genom förmånliga avtal. De byts ut frekvent, vilket gör att eleverna får gedigen erfarenhet av splitter nya maskiner. [2/7]
Från bultar till ringklockor. Här är exempel på saker som programeleverna har gjort genom åren. [3/7]
– Programmet utgår från vad näringslivet efterfrågar och studenterna är en del av landets och regionens framtid. För att regionens industrier ska växa både på den svenska och den internationella marknaden krävs kompetens, säger processledaren Johanna Arvidsson. [4/7]
Under det första året får eleverna lära sig grundläggande maskinlära, vilket sker på lite äldre maskintyper. [5/7]
Yasin, Ibrahim och Fawad läser yrkesintroduktionskursen. De älskar att arbeta vid maskinerna och att skapa saker. [6/7]
Färg och form sammanfattar utbildningslokalerna, där kreativiteten står i fokus. [7/7]
Vi har tidigare berättat om det ökade söktrycket bland de praktiska gymnasieutbildningarna. Ett av programmen med ett mindre antal sökande var industriteknik som har sex kandidater, varav två behöriga, inför hösten. Nu ger tidningen en unik inblick i utbildningen, där eleverna lär sig att skapa framtidens produkter inom tillverkningsindustrin.
– Jag tror mycket att det handlar om okunskap. Man vet vad en läkare, polis eller lärare gör. Men vad gör en CNC-operatör? Det handlar om att programmera en maskin för att bearbeta olika material, exempelvis metaller. Behovet är stort inom industrin och utbildningen är utformad utifrån vad näringslivet efterfrågar i regionen. Gillar du programmering och datorer samt att arbeta kreativt med praktiska moment, då gillar du den här utbildningen, säger Johanna Arvidsson, processledare på Teknikcollege i Värnamo.
Efter avslutad utbildning finns stora möjligheter till arbete direkt efter utbildningen.
– Programmet utgår från vad näringslivet efterfrågar och studenterna är en del av landets och regionens framtid. För att regionens industrier ska växa både på den svenska och den internationella marknaden krävs kompetens. Som ett exempel så brukar det på elevernas studentflak vara skrivet ”vi är skattebetalare från och med måndag”. Elevernas kompetens är mycket eftertraktad. Jag hade en elev som kom förbi mig häromdagen. Eleven har blivit erbjuden ett jobb och jag uppmärksammade det hela. Eleven gav mig ett jättestort leende. Han har skrivit på ett jobbkontrakt i mars månad och tar studenten i juni. Det är ett kvitto på utbildningens kvalitet, säger Johanna Arvidsson.
Som en av medfinansiärerna till utbildningen står ” Företag för kompetensförsörjning i Småland, en ekonomisk ideell förening som består av ett 40-tal medlemmar.
– De är delfinansiärer i skolans maskinpark och utrustning. Företagen ställer hit nya maskiner som skolan får leasa, med förbehåll att de kan säljas och då bytas ut mot en ny. I första årskurs får eleverna använda lite äldre maskiner för att lära sig grunderna, men den huvudsakliga maskinparken är max två år gammal. Häromdagen kom ett företag och bytte ut en svarv. Den var sex månader gammal, berättar Johanna Arvidsson.
Men utbildningen erbjuder även eleverna möjligheten att få läsa vidare på högskola och universitet.
– Några av eleverna i årskurs 3 har valt att läsa till kurser för högskolebehörighet, eftersom de vill läsa vidare sedan. Programmet ger eleverna högskoleförberedande kompetens samt grundläggande kunskaper om tillverkning. Genom att läsa vidare till exempel verktygsmakare eller konstruktör, får de även möjligheten att utforma framtidens produkter.
Under det första året får eleverna göra studiebesök, som sedan byggs på med praktik under årskurs två och tre med APL (arbetsplatsförlagt lärande). Att elevernas attraktionskraft är hög visar sig inte minst även under coronapandemin. Förra året tog elva elever studenten. Nio av dem hade jobb måndagen efter examen.
– Även när det var som värst och ingen visste vart pandemin var på väg fick eleverna kontrakt. I början pratades det mycket om varsel och korttidspermitteringar. Jag får en känsla att många ungdomar inte förstått att industrin snurrar på igen och att företagen är lika mycket behov av personal som tidigare. Trots pandemin så är det många av eleverna som har fått fortsätta på sina praktiker. Det är ett bra kvitto på samverkan mellan skola och näringsliv.
Förutom det industritekniska programmet, finns även möjlighet att läsa yrkesvux via vuxenutbildningen och yrkesintroduktion.
– Det blir en härlig mix mellan unga och vuxna i lokalerna.