Elpriserna sjunker i Värnamo
Nyheter Lägre priser än förra månaden – men dyrare än för ett år sedan, större export än import hela tiden och återigen en månad då vindkraften stod för en större del av produktionen än kärnkraften.
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 4 som Värnamo till största delen tillhör. Månadspriset i mars var 85 öre per kilowattimme, vilket är 28 öre billigare än i februari. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i augusti 2022, då en kilowattimme kostade 305 öre. För ett år sedan – i mars 2025 – kostade en kilowattimme 60 öre.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Jämfört med grannkommunerna Sävsjö, Vaggeryd och Gislaved, som ligger i elområde 3, var elpriset 26 öre högre i Värnamo.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna mer över tid. Sedan oktober sätts priserna varje kvart. Dyraste timmen i mars i Värnamo inträffade mellan klockan 17 och 18 den 23 mars, då kostade en kilowattimme i snitt 279 öre. Som lägst var snittpriset per timme i området −3 öre. Under mars var timpriset negativt under 7 timmar i elområde 4 och 2 timmar i elområde 3. Negativa priser har noterats under elva av de senaste tolv månaderna.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
Under mars förbrukades det ungefär 12 100 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär sex procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste elva åren. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet, och enligt SMHI blev mars 2026 den varmaste mars-månaden i Sveriges sedan mätningarna startade på 1850-talet.
Den 2 mars konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden. Högsta timvärde uppmättes mellan 8.00 och 9.00 den 28 mars.
Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 37 procent av elproduktionen under mars från vattenkraft, medan omkring 33 procent kom från vind och 24 procent kom från kärnkraft. Det är sjunde månaden hittills då vindkraften totalt sett, över hela månaden, står för en större ande
Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med januari 2026 – har solkraften stått för ungefär 2,6 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).
När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 1 procent av den totala elproduktionen under samma period.
Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 72 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Oskarshamn 3 och Forsmark 3 är båda bortkopplade, på grund av årlig revision.
Vindkraften stod alltså för cirka 33 procent av elproduktionen i mars. Det motsvarar ungefär 4 800 gigawattimmar, vilket är den största totalproduktionen för någon mars-månad och är knappt 600 gigawattimmar mer än samma månad i fjol. Men tittar man på hela året har vindkraften producerat färre gigawattimmar än året innan (−8,5 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 50 procent.
Källa: Newsworthy