Elpriserna ökade i Värnamo i juli
Nyheter Dyrare el än förra månaden – och dyrare än för ett år sedan, minsta vindkraftsproduktionen på länge och större export än import hela tiden.
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i juli i elområde 4 som Värnamo till största delen tillhör. Månadspriset var 46 öre per kilowattimme, vilket är 5 öre dyrare än i juni. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i augusti 2022, då en kilowattimme kostade 305 öre. För ett år sedan – i juli 2024 – kostade en kilowattimme 43 öre.
Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Jämfört med grannkommunerna Sävsjö, Vaggeryd och Gislaved, som ligger i elområde 3, var elpriset 9 öre högre i Värnamo.
Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i juli i Värnamo inträffade mellan klockan 20 och 21 den 24 juli, då kostade en kilowattimme 168 öre. Som lägst var priset i området −2 öre. Under juli var timpriset negativt under 6 timmar i elområde 4 och 4 timmar i elområde 3. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.
Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.
Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 52 procent av elproduktionen under juli från vattenkraft, knappt 30 procent från kärnkraft och runt 13 procent från vindkraft.
Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Den 20–21 juli stoppades produktionen i Forsmark 3 för att reparation av en ventil. Oskarshamn 3 står stilla efter att man hittat ett defekt rör under den årliga revisionen, planen är nu att försöka vara åter i produktion den 15 augusti.
Vindkraften stod för cirka 13 procent av elproduktionen i juli. Det motsvarar ungefär 1 500 gigawattimmar, vilket är drygt 500 gigawattimmar mindre än samma månad i fjol. Det är den minsta vindkraftproduktionen under en julimånad sedan 2021. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+22 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med runt 70 procent.
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste elva åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. I juli exporterade Sverige också mer el än man importerade under samtliga timmar. Under juli exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.
Källa: Newsworthy