Elever skapade luncher ur svinnlåda

Eleverna har under några veckor fått arbeta med privat ekonomi. Vad händer när man flyttar hemifrån? Hur får man sin budget att gå ihop och kan man koka soppa på en spik?

Eleverna blir tilldelade en svinnlåda från Ica där de på en och en halv timme ska leta recept och laga något de ska äta själva samt bjuda minst tre hemliga gäster på.

– Syftet är att lära eleverna i årskurs 9 att ta till vara på matsvinnet som är viktigt av flera anledningar. Slänger mat en paprika som är lite mjuk eller kan man göra något med den? Vad kan man göra på det som finns hemma i skafferiet eller frysen? Hur blir det när pengarna tryter i månadens slut? Detta har eleverna fått arbeta med i några veckor, säger Ida Fransson, lärare på Forsheda skola.

– För att skapa och göra en lektion för att få eleverna att förstå att pengar och mat inte ”växer på trä” behöver vi öka deras nyfikenhet. Lektionen med en svinnlåda som annars slängts bidrar till en ökad medvetenhet om hållbarhet och miljöpåverkan. Genom att förstå hur mycket mat som slängs och de resurser som går förlorade, kan eleverna utveckla en större respekt för maten och de insatser som krävs för att producera den. Livsmedelsverket nämner att av fast livsmedelsavfall från hushåll uppskattades cirka 26 procent, 15 kilo per person och år, vara onödigt livsmedelsavfall som hade kunnat ätas så kallat matsvinn. Genom lektionens andra syfte så främjar det praktiska färdigheter och kreativitet i köket. Genom att laga mat av svinn kan eleverna lära sig att använda sina resurser effektivt, vilket kan öka deras medvetenhet samtidigt som det ger möjlighet att experimentera med olika recept och smaker, vilket kan göra matlagning mer intressant och roligt, säger Ida Fransson.

Slutligen kan man se på hur denna uppgift kan bidra till att utveckla elevernas kritiska tänkande och problemlösningsförmåga, menar Ida Fransson.

– Genom att analysera orsaker till matsvinn och hitta kreativa lösningar, exempelvis genom matlagning med svinn, får eleverna möjlighet att träna dessa viktiga färdigheter, vilket är i linje med LGR 22:s mål för att förbereda eleverna för framtiden. Uppgiften bidrar även till en känsla av gemenskap och ansvar. När eleverna samarbetar för att minska matsvinnet, stärker det deras sociala färdigheter och engagemang för samhället. Det är en värdefull lärdom som kan påverka deras livsstil och val även i framtiden. Ur ett perspektiv utifrån LGR 22 kan man tänka på flera sätt när det gäller uppgiften att lära eleverna att ta till vara på matsvinnet. För det första handlar det om att främja elevernas förmåga att reflektera över och förstå samband. Genom att koppla matsvinn till hållbar utveckling och miljöfrågor får eleverna en bredare förståelse för hur deras val påverkar både hälsa, ekonomi och miljö både lokalt och globalt, säger Ida Fransson.

Först ut var klass 9 A som lagade en förrätt med smörstekta grönsaker och tomatfocaccia samt tillhörande vitlökscreme.

Huvudrätt: Grönsakswok med äggnudlar och kyckling med en lime och koriandersås

Efterrätt: Morotskaka med frosting

Klassernas bidrag har även lämnats in till tävlingen Resterkocken. Tävlingen riktar sig till barn och unga i grundskolan och har som mål att minska matsvinnet samt öka kunskapen om livsmedlens hållbarhet och användningsområden. Tävlingen är ett initiativ från Sysav, VIVAB, LSR, Uppsala Vatten och SSAM samt Svenljunga, Partille och Kristianstad kommuner.

Kollagebild på elevernas tävlingsbidrag.