Eklund (V): Viktigt att värna om det öppna och respektfulla samtalet
Nyheter I vår artikelserie "Kvartalskollen" tar vi pulsen på kommunfullmäktiges ledamöter och ersättare i globala, nationella och lokala frågor. I dag möter vi Fjodor Eklund (V).
Fjodor Eklund (V). Bild: David Alin
Globalt
– Vi är inte förespråkare för förbud. Tyvärr har det förekommit oegentligheter och sådana är oacceptabla. De som adopterar måste vara säkra på att verksamheten är seriös och inte utnyttjar fattiga människors trångmål. För att garantera ett seriös handläggning måste processen få ta tid.
Europa
– Sverige sade inte ja till förslaget utan lade ned sin röst. Ett handelskrig i protektionistisk anda visar på EU:s dubbelhet: en inre marknad och tullar utåt. Diplomati och raka besked till Kina om att omvärlden inte kan acceptera statssubventioner av exportvaror vore bättre. Även inom EU borde en diskussion om medlemsstaternas gynnande av sina exportindustrier diskuteras.
Nationellt
– Klimatet har hårdnat. Därför är det viktigt att värna om det öppna och respektfulla samtalet. Självfallet kan känslor ta över när oseriösa motståndare förnekar fakta och bagatelliserar stora utmaningar, men det gäller att skilja på sak och person. Jag är inte motståndare till civil olydnad. Tvärtom. Civil olydnad innebär bland annat icke-våld, offentlighet och legitimitet (även om handlingen kan bryta mot gällande lag)
Kommunen
– Med minskande barngrupper så kan det vara svårt att kräva att alla landsbygdsskolor skall vara kvar. Självfallet vill vi att barnen i de tidiga skolåren skall ha korta avstånd till sina skolor, gärna gångavstånd. Trots detta bussas redan i dag barn till landsbygdsskolorna, så argumentet med närhet håller inte fullt ut. Skolskjutsverksamheten är redan i dag en stor kostnad i BUN:s budget. Vi måste också kunna garantera kvaliteten i skolan, det vill säga att det finns kvalificerad personal och tillgång till funktionella lokaler för såväl teoretisk som praktisk undervisning.
Tack för ditt svar Edvin. Ett klargörande bara, Centern har aldrig benämnt BUN:s ordförande som Partilös utan Politisk vilde. Hon valdes mot Centerns vilja (Maria var inte Centerstämmans kandidat) av fullmäktiges övriga partier….. Hon har självmant intagit rollen som politisk vilde då hon inte ville följa Centerstämmans beslut om att utveckla landsbygdsskolorna. Titta snarare in i era egna partier och fråga er själva varför ni låter henne hållas! Summa summarum, Centern driver sina medlemmars vilja enligt den motion som vill utveckla landsbygdsskolorna.
Allan, är ju bra om ni verkligen står uppför landsbygden. Då kanske ni ska utnyttja era kontakter och avsätta ordförande i bun som är partilös under falsk flagg. Tror nog alla har förstått att hon fortfarande jobbar för Centerns frågor. Så det blir ju väldigt svårt att veta vad ni står i frågan med landsbygden skolor då hon vill lägga ner skolorna. Men ser ni till att stoppa utredningar en gång för alla , då har ni mitt fulla förtroende…
Edvin du har rätt i ditt resonemang om restiderna. Centerpartiet är dock det enda partiet som står upp och aktivt vill satsa på landsbygdsskolorna. Övriga partier verkar tycka att en flytt av 4-6 från landsbygden är en utveckling. Centern anser att det är detsamma som nedläggning! Ställ frågor och krav på att landsbygdsskolorna inte nedmonteras med elevflyttar till era politiker, oavsett vilket parti ni förordar.
Om man ska se till barn med särskilda behov så bör man prioritera skolorna på landsbygden. Dessa elever behöver en lugn och trygg plats för lärande och utveckling. Det är precis vad landsbygdsskolorna erbjuder, inte tvångsbussas in till gängkriminaliteten i centrum och utsättas för en rent skadlig skolmiljö och omgivning. Fundera över detta Fjodor om du står på de utsattas sida. ’Förvaring” i stora elevgrupper i centrum är inte lösningen för dessa barn.
Små skolor mot stora skolor
Har gått igenom en hel del forskning kring det här området. Nedan en sammanfattning av vad jag hittat och ansett mest relevant, därefter mera detaljer kring diverse forskning samt slutligen konklusioner och reflektioner.
Sammanfattning
– Omfattande studie gjord i USA visar att det inte finns hållbara kvalitetsargument (till exempel bättre valmöjligheter eller resurser) för större skolor, tvärtom klarar sig elever från små skolor bättre i fortsatta studier, fostrar bättre samhällsmedborgare (tolerans, respekt, jämnlikhet, ansvar för självstyrning) samt har mindre våld och beteendeproblem.
Föräldrarnas engagemang i mindre skolor är större, vilket har ett direkt positivt
samband till prestationen, därtill är tryggheten avsevärt större i små skolor (vilket
påverkar självförtroendet och självkänslan, vilket i sin tur har långtgående följder).
Motargumenten här kan ju vara att Finland är inte USA (där definitionen av en liten skola avviker från vår), men det påverkar de facto inte slutsatserna, eftersom dessa är relativa (större – mindre).
– En omfattande forskningsöversikt gjord på Linnéuniversitetet i Sverige (bra studie, kritisk och objektiv) påvisar att fastän undersökningen om sambandet mellan skolstorlek och prestation inte är entydig, visar forskningen att specifikt vid de lägre årskurserna är inverkan av mindre skola positiv på studieframgången.
Förhållandet skolstorlek och social situation undersöktes i ett svenskt kontext, vilket påvisade att mindre skolor upplevs som tryggare medan möjligheten till anonymitet är sämre än i stora (men detta är ett behov för främst äldre elever, enligt undersökningen).
Det går att statistiskt säkerställa att elever på större skolor har högre grad av frånvaro och en större frekvens av avhopp. I 7 fall av 10 (resterande 3 hade inget statistiskt signifikant samband) påvisas en mera positiv attityd bland lärare i mindre skolor (forskningen koncentrerad mot lägre årskurser), vilket indirekt påverkar såväl elevernas trivsel som skolresultat.
Vad gäller kostnaderna av små skolor mot stora skolor, är forskningsresultaten inte entydiga, det vill säga det är fel att säga att större skolor per automatik är kostnadseffektivare än små. Av fem studier som ingick i en forskning visade två att stora skolor är mera kostnadseffektiva, medan två påvisade det motsatta och den sista att den medelstora skolan har de bästa förutsättningarna att vara kostnadseffektiv.
– En studie av småskolor i Sverige påvisar att när beslut fattas om skolan tas sällan barnperspektivet eller långtgående konsekvenser med i beräkningarna, argumenten för sammanslagning med större skolor är ofta bristfälliga + forskningen påvisar det motsatta, därtill beläggs ofta småskolor med kostnader enligt schabolnsiffror, men i riktiga pengar räknat är kostnaderna de facto rätt så små.
– Forskarnas slutsatser från ett projekt där sammanslagning eller nedläggning av mindre skolor skulle utvärderas och undersökas vid hot av nedläggning: när pedagogiska, samhälleliga och ekonomiska aspekter beaktades, var forskarnas tydliga rekommendationer för de två kommunerna att bibehålla den decentraliserade skolmodellen (det vill säga flera mindre skolor).
Elever från små skolor tenderar att klara sig bättre i fortsatta studier, jämlikheten gynnas oftast bättre i små skolor än i stora, den pedagogiska flexibiliteten i den lilla skolan är oftast viktigare än den stora skolans större utbud av valmöjligheter (det finns inget samband mellan storleken på kursutbudet och färdighetsnivåer i till exempel läsning och matematik.
Eleverna klarar sig bättre i skolor där både rektorn och lärarna känner dem), små skolor fostrar bättre samhällsmedborgare än stora, mera engagemang och respekt (eleverna lär sig att samarbeta med varandra oavsett ålder, kön och intressen), föräldrar och närsamhälle engagerar sig oftast mera i den lilla skolan med positiva följder (en metaanalys av 25 studier visar att elever i skolor där föräldrarna engagerar sig över medeltalet får 30 procent bättre resultat i sina studier).
Tryggheten i en liten skola är avsevärt större; elever i mindre skolor känner mindre utanförskap, som påverkar självförtroende, självkänslan och ansvaret för självstyrning.
Forskningen visar att våld och beteendeproblem förekommer i mindre utsträckning i små skolor. Strukturella eller undervisningsmässiga reformer tenderar att fungera bättre när skolorna är små. Undersökningen visar att det inte finns hållbara kvalitetsargument för att lägga ner en liten skola..
När beslut fattas om skolan tas sällan barnperspektivet eller långtgående konsekvenser med i beräkningarna. De som vill se större skolenheter använder argument som att det är svårt att få behöriga lärare till små skolor, den lilla skolan kostar mer och att elever i små skolor inte utvecklar sina sociala förmågor.
Från forskningen kan man läsa det motsatta. Väldigt ofta beläggs småskolor med
kostnader enligt schabolnsiffror. I riktiga pengar kostar de här byggnaderna
väldigt lite för kommunen och skattebetalarna, tjänstemännen missar att ta i
beaktande bland andra kostnader för skolskjuts, ombyggnation, överblivna lokaler samt intäkter om föräldrar och barn lämnar kommunen.
En bra och tydlig genomgång. Vi ifrågasätter inte trygghetsaspekten och dess betydelse för god inlärning. Samma argument kan användas för att alla skolor skall arbeta med små grupper och aktivt elevstöd. Då måste vi också vara beredda att betala för detta.
Värnamo kommun har medvetet underfinansierat skolan i så måtto att budgeten är för snävt tilltagen. Låg kommunalskatt tillåts gå före god omsorg.
Statsanslagen har urholkats. De partier som går ut och lovar att befintlig skolstruktur skall vara kvar och inte samtidigt anger hur det skall finansieras alternativt vilka delar av utbildningsverksamheten som skall krympas är inte seriösa. Redan i dag är resurserna för stöd till barn med särskilda behov otillräckliga och kommunen ”tvingas” återkommande bryta mot skollagen.
Därför vill vi inte idag låsa oss för någon specifik lösning utan uppmanar till en bred dialog och inventering av goda förslag och nytänkande.
Lägg ner Enehagsskolan och flytta de få kvarvarande eleverna till Rörstorpsskolan och Exposkolan.
Centrum är ingen bra skolmiljö med trafiken intill och gängkriminella som langar droger och rekryterar barn till gängkriminalitet.
Satsa på landsbygdsskolorna. Det är vår fina landsbygd som bidrar till inflyttning i kommunen. Då bör man rimligtvis inte ta bort skolan som är ett så viktigt nav för att leva och verka på landsbygden.
Bra att vi nu vet vad Vänsterpartiet står i frågan.
Tycker Socialdemokraterna likadant med samma fientlighet mot landsbygdsutveckling?
Så du ör öppen för att förslagsvis bussa elever från förslagsvis Mossle och Enehagens skolor till Hångers skola?
Det är skillnad på att åka buss tio minuter eller en-två timmar enkel bussresa innan skolan börjar. Med V:s argument ska en sexåring sitta på en buss en-två timmar innan skolan börjar. Sedan ska ungarna tvingas vänta in andra, så slutar de skolan klockan 13.15 så är de ibland inte hemma förens klockan 16.00. Som vanligt finns det bara ett parti som tänker på landsbygden, och det är definitivt inte V och C….
Plumpa påståenden! Vi säger att diskussionen måste vara öppen, vilken sedan lösningen blir är något annat. Skolorna kan kanske kombineras med annan verksamhet. Kanske kan två skolor samarbeta bättre, då det skulle kunna innebära att personalen växlar mellan skolorna och visst kan det leda till att barnen bussas lite mer. Långa skoldagar är redan idag en realitet för vissa av barnen på landsbygdsskolorna, om de inte har föräldrar som kan ta emot dem på de tider som skolbussen kommer. Med andra ord så måste det vara tillåtet med en diskussion och inte låsa sig vid åtaganden som ni inte kommer att leverera framöver.
Ja, barnantalet minskar ju i staden så således ska diskussioner handla om vilken skola inne i Värnamo som är aktuell för nedläggning..
Bussen kan även rulla från staden .