Efter omröstning – ja till utmaningsrätt
Nyheter Kommunfullmäktige beslutade på torsdagskvällen att bifalla förslaget om att införa utmaningsrätt i Värnamo kommun. Efter en lång och stundtals skarp debatt röstade en majoritet ja till kommunstyrelsens förslag.
Kommunfullmäktige beslutade på torsdagskvällen att bifalla förslaget om att införa utmaningsrätt i Värnamo kommun. Bild: Pressbild
Utmaningsrätten innebär att externa aktörer ges möjlighet att ta över driften av kommunala verksamheter. Om en sådan utmaning godkänns går verksamheten vidare till upphandling, där även den som lämnat utmaningen får delta på samma villkor som övriga anbudsgivare.
Allianspolitikerna beskrev utmaningsrätten som ett verktyg för utveckling, innovation och ökad kostnadsmedvetenhet, samt en möjlighet att pröva om verksamheter kan bedrivas med samma eller bättre kvalitet till lägre kostnad. De betonade att kommunen fortsatt skulle ha full kontroll över vilka utmaningar som godkänns och att beslutet alltid kan omprövas.
Socialdemokraterna var däremot kritiska och menade att förslaget främst var symbolpolitik, då kommunen redan i dag har möjlighet att konkurrensutsätta verksamheter genom upphandling enligt LOU. Flera talare lyfte risken för ökad administration, högre kostnader och minskad demokratisk insyn, samt oro för hur personalens trygghet och arbetsmiljö skulle påverkas.
Även frågor om kvalitetsmätning, tillsynsansvar och risken för oseriösa aktörer togs upp under debatten. Socialdemokraterna efterfrågade tydligare riskanalyser och kostnadsberäkningar innan ett så pass omfattande system införs.
Efter omröstning stod det klart att fullmäktige gick på bifallslinjen. Därmed blir det utmaningsrätt i Värnamo kommun. Socialdemokraterna reserverade sig mot beslutet med följande skriftliga reservation:
”Vi menar att förslaget är både överflödigt och riskerar att skapa mer administration än faktisk utveckling. Kommunen har redan idag fullgoda verktyg för att pröva alternativa driftsformer och utveckla verksamheter. Vi kan konkurrensutsätta verksamheter, genomföra upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), bilda eller anlita kommunala bolag samt ingå idéburna offentliga partnerskap. Det finns således inga juridiska eller praktiska hinder för att pröva nya lösningar när det bedöms lämpligt.
Att införa ett särskilt system för utmaningsrätt skapar därför inga nya möjligheter – utan innebär i praktiken en administrativ omväg för beslut som redan kan fattas inom ramen för befintlig lagstiftning och styrning.
Vi ser en tydlig risk att förslaget leder till ökad byråkrati. Varje inkommet förslag måste beredas och utredas, även i de fall de är orealistiska, ofullständiga eller saknar tillräcklig kvalitet. Detta innebär att resurser tas från kärnverksamheter såsom skola, omsorg och socialtjänst för att hantera processer som inte nödvändigtvis leder till förbättringar. I en tid då förvaltningarna redan är hårt belastade är det inte ansvarsfullt att införa ytterligare administrativa uppgifter utan tydlig nytta.
Vi ser också risker för verksamheternas långsiktighet. Om olika enheter kontinuerligt kan ”utmanas” riskerar det att skapa kortsiktighet i planeringen och försvåra långsiktiga investeringar i personal, kvalitet och innovation. Trygga anställningsvillkor och stabila organisationer är en förutsättning för hög kvalitet i välfärden. Ökad osäkerhet för våra medarbetare riskerar att påverka arbetsmiljön negativt och försvåra kompetensförsörjningen.
Erfarenheter från kommuner som redan infört utmaningsrätt visar dessutom att antalet inkomna utmaningar ofta rört verksamheter eller tjänster som redan idag kunnat initieras och prövas inom ramen för ordinarie upphandling enligt LOU eller politiska beslut i nämnd.
Utmaningsrätten innebär i praktiken att privata aktörer ges möjlighet att påverka och trycka sig in i kommunens interna prioriteringar och utvecklingsprocesser. Det förskjuter initiativet från den demokratiskt valda politiken till externa aktörer med egna affärsintressen.
Detta minskar utrymmet för kommunen att självständigt avgöra vilka behov som är mest angelägna, vilka metoder som är bäst lämpliga och vilka investeringar som krävs för att långsiktigt möta invånarnas behov. Kommunens utvecklingsarbete ska utgå ifrån invånares behov och politiskt fastställda mål och inte från vilka verksamheter som bedöms vara kommersiellt attraktiva att utmana.
Alliansen argumenterar för att utmaningsrätten möjliggör ”samma eller bättre kvalitet till samma eller lägre kostnad”. Men när kvalitet enbart definieras i relation till kostnad, utan att samtidigt tala om investeringar i personalens utbildning, arbetsvillkor och löner
reduceras kvalitet till en budgetpost i stället för att ses som en kompetens- och arbetsmiljöfråga.
I välfärdens verksamheter är kvalitet nära sammanlänkad med personalens kompetens, kontinuitet och arbetsvillkor. Lärare, undersköterskor, Socialsekreterare och andra yrkesgrupper bär kvalitén i sitt dagliga arbete. Att tala om förbättrad kvalitet utan att tala om långsiktiga investeringar för vår personal riskerar att bli ett retoriskt grepp snarare än en hållbar strategi.
För Socialdemokraterna är kvalitet inte det som återstår när kostnader pressats ner utan kvalitet är resultatet av medvetna satsningar på människor, kompetensutveckling och långsiktighet.
Om kvalitén ska vara den samma men kostnaden samtidigt lägre uppstår en självklar fråga hos oss: Vart ska besparingarna göras? I välfärdens verksamheter utgör personalkostnader den absolut största delen av budgeten. Det innebär att lägre kostnader i praktiken ofta handlar om färre anställda, lägre bemanning, sämre villkor eller minskad satsning på kompetensutveckling.
Det är inte en hållbar väg framåt. Välfärdens kvalitet skapas av människor genom deras kompetens, erfarenhet och engagemang. När kostnadsjakt sätts före långsiktiga investeringar i personal och verksamhetsutveckling urholkar det kvaliteten snarare än stärker den.
Vi menar därför att Alliansen politik i grunden riskerar att skada våra verksamheter då den bygger på en förenklad bild av effektivitet där kvalitet ställs mot kostnad istället för att förstå att hållbar kvalitet kräver stabila resurser, trygga anställningar och långsiktighet.
Mot bakgrund av detta reserverar vi oss mot beslutet att införa utmaningsrätt i Värnamo kommun.”
Då kan vi börja med tjänstemännen på förvaltningarna.