Dotter till Värnamo: ”En dröm”

– Det känns superkul. Sist jag var där var innan ”Bulletproof”-genombrottet, så jag tror inte att det var så många som visste vem jag var då. Därför hoppas jag nu att fler vågar komma dit så att jag får möjlighet att fylla Auditoriet. Det är en liten dröm jag har så jag ser fram emot det jättemycket, säger Dotter inför hennes spelning i Värnamo. Bild: Lukas Meijer

I vår ger sig Dotter ut på sin egen Sverigeturné ”I Hear The Sirens Tour”. Turnén inleds på en Silja Line-färja och går via spelningar i Piteå, Boden, Göteborg och hemstaden Arvika innan den avslutas i slutet på mars på Gummifabriken i Värnamo. I samband med offentliggörandet av turnén fick Värnamo.nu en exklusiv intervju med artisten.

– Jag är så laddad och taggad inför det hela. Det är också kul att släppa lite ny musik i samband med detta och att få komma ut och spela de här nya låtarna live ser jag fram emot jättemycket. Det ska bli kul att komma ut och möta publiken igen och det är en spännande bredd av platser vi besöker, nästan hela Sverige från norr till söder, vilket gör det hela ännu roligare, säger hon.

– Sedan är det också roligt att få fokusera mycket på live-tänket. Jag och bandet har försökt tänka om med lite nytt fokus på musiken och framförandet. Vi jobbar mycket med det visuella nu: vad jag gör på scenen, vad bandet gör på scenen, hur vi jobbar med ljussättning och så vidare. Jag försöker verkligen maxa allt så mycket jag bara kan för att det ska vara så genomtänkt som möjligt.

Hur känns det att få komma till Värnamo?

– Det känns superkul. Sist jag var där var innan ”Bulletproof”-genombrottet, så jag tror inte att det var så många som visste vem jag var då. Därför hoppas jag nu att fler vågar komma dit så att jag får möjlighet att fylla Auditoriet. Det är en liten dröm jag har så jag ser fram emot det jättemycket.

Sedan debuten år 2014 har Dotter etablerat sig som en av Skandinaviens spännande akter, där musiken alltid har haft en stark koppling till hennes personliga värderingar och livsåskådningar. Hon växte upp i Arvika, som precis som bland annat Borlänge, har en väldigt stark musiktradition där bland annat Arvikafestivalen genomfördes under en längre period.

– Det finns även en hel del musikalitet inom familjen på något vis. Min farmor och min bror spelade piano och min mamma sjöng i kör, men jag hade ingen som gick in helhjärtat för det. Jag hade fått små, små pusselbitar vilket gjorde att jag blev väldigt intresserad av musik och började älska det. Från fyra-fem års ålder visste jag att jag ville hålla på med musik och bli artist. Jag gillade redan från den åldern att hitta på egna låtar och brukade spela in min själv på kassettspelare.

– Jag ville också lära mig mycket om musik, så jag gick igenom mina föräldrars famla vinylsamlingar. De har väldigt bra musiksmak med en repertoar från 1960- och 70-talet, så det finns mycket härlig musik som man har växt upp med i deras samlingar. När jag var fyra-fem år gammal lyssnade jag mycket på Elvis och ABBA. Jag växte upp på 90-talet och då var det mycket Spice Girls och Robyn och i tonåren började jag lyssna på Ulf Lundell, Led Zeppelin och Jefferson Airplane. Jag ville själv skriva retroinfluerad musik och det har nog stannat kvar hos mig alltid. Det finns en organisk vibe i mycket av mitt musikaliska uttryck.

Melodifestivalen har betytt mycket för Dotters karriär. Hennes intåg i den populära tävlingen kom som låtskrivare när veteranen Thomas G:son gav henne erbjudandet att skriva texten till låten ”A Million Years”, en upptempoballad som sjöngs av Mariette 2017.

– Det var väldigt fint av Thomas att ge mig den chansen, för då kom jag in i Mellosvängen och fick se vad det egentligen var. Jag var lite smårädd för det hela faktiskt: jag hade fått en förfrågan om jag själv ville vara med som artist och var lite tveksamt, men jag tyckte att det var väldigt kul och sedan dröjde det inte länge innan jag själv stod där. Jag fick glida in på ett bananskal och jag har mycket att tacka Thomas för det.

2018 gjorde hon Mellodebut med låten ”Cry”, men det som fångade folks uppmärksamhet var mellanaktsduetten ”Walk With Me” som Dotter gjorde tillsammans med Måns Zelmerlöw. Låten tog sig upp på topplistorna och resultatet blev en gemensam höstturné. 2020 var det åter dags för Arvikaartisten att ta plats på Melloscenen med låten ”Bulletproof”. Den gav henne andraplatsen i tävlingen och blev det stora definitiva genombrottet.

– Jag kände att något låg och pyrde redan under 2019 när Måns och min låt redan efter ett par veckor hade konkurrerat ut John Lundviks vinnarlåt, men det som verkligen lyfte var ju just ”Bulletproof”. Det som var mest oturligt var att jag slog igenom på lördagen och på söndagen stängdes allt ner på grund av covid, så det var lite antiklimax över det hela.

Därefter har det blivit ytterligare framträdanden i tävlingen. 2021 med ”Little Tot” och 2024 med låten ”It´s Not Easy To Write A Love Song”.

Vad är det som är så spännande med just Melodifestivalen?

– Det är svårt i dag att släppa musik som når ut ordentligt. När man sitter på en riktigt bra låt så känner man att det kanske kan vara värt att släppa låten i Mello så att den får ett bra skyltfönster att synas och höras i, så att det nästan blir en slags garanti att den här låten blir lite större än om jag släpper den och bara får några streams, just för att det är så tuff konkurrens i övrigt? Jag använder Mello som ett skyltfönster och för att boosta min musik. Sedan tycker jag inte om själva tävlingsmomentet men det är kul som åskådare att titta på det, men man får bara acceptera det och samtidigt vara glad för att det finns ett forum där man vet att ens musik når ut.

Vid Dotters sida finns låtskrivaren och fästmannen Dino Medanhodzic som har skrivit en större del av hennes musik.

– Han är otroligt duktig och är den som har varit viktigast för mig, eftersom att det är vi två som har skapat mitt sound. Han har varit med på nästan all musik jag släppt och det finns ingen annan person jag kan skriva musik på det viset med än med honom. Det beror mycket på hans sätt att producera, men också att vårt melodispråk möts på ett bra sätt. Även om vi kanske får slåss för våra tankar så blir det bra till slut. Jag är väldigt tacksam för detta.

Dotter går ett spännande 2025 till mötes. Två veckor efter avslutningen på Gummifabriken är det dags för en arenaturné med succémusikalen ”We Will Rock You” som baseras på låtar av Queen. Arvikaartisten gör musikaldebut i rollen som Scaramouche och hon har sällskap på scenen av Viktor Norén, Sarah Dawn Finer och Anton Ewald.

– Det känns helt sinnessjukt att man direkt efter den här turnén ska in och köra en arenaturné och stå på Avicii Arena och utöva skådespeleri och att sjunga Queen-låtar, men vi har gjort det här under en helg på Dalhalla i somras så man är uppvärmd. Man vet man har gett sig in i, man vet vad man har tackat ja till men det är också väldigt läskigt att man utsätter sig för det här. Jag är ingen skådespelare egentligen erfarenhetsmässigt men jag har alltid velat hålla på med det och jag är jätteglad över att ha fått den här möjligheten.

Vad betyder den här möjligheten för dig?

– Enormt mycket skulle jag säga. Det känns också som en pusselbit som jag alltid har saknat. När jag sökte mig till Stockholm från lilla Arvika så tänkte jag ”ska jag plugga sång eller är musikal kanske min grej?” Jag har alltid haft förhoppningar om att hålla på med teater, nu får jag chansen att leva ut det och det har varit jättelärorikt. Innan vi började repetera inför premiären i Dalhalla fick jag gå till en skådespelarlärare och lära mig skådespeleri. Bland det viktigaste jag fick lära mig var att släppa lite spärrar, för det har varit det svåraste: att bara våga släppa loss och gå in i en roll, men det är kul och är bland det roligaste jag har gjort i hela mitt liv.