Det kanske är det dags att vi slutar att “tänka”?

Är det inte bättre att vi går rakt på sak? Den frågan ställer Niklas Lindkvist i en krönika. Bilder: Privat/Pressbild

Jag vet inte varför men jag är så fruktansvärt trött på att höra politiker, ledare och fan och hans moster och ja, egentligen alla möjliga människor säga ”jag tänker nu att vi…” eller ”så mina vänner, då tänker jag att vi…”. Ni förstår säkert vad jag menar och ”tänker” på.

Är det inte bättre att vi går rakt på sak? Är det dags för en fikapaus under den där föreläsningen man sitter och lyssnar på så snälla säg då inte från scenen ”så, då är klockan nio och då tänker jag att det är dags för lite kaffe och en fralla”. Du behöver inte “tänka” därifrån scenkanten eller i TV-rutan eller var du nu än befinner dig. Jag tror att om du säger något i stil med ”så där mina vänner, nu är klockan nio och då bryter vi för fika”. Klart och tydligt och inget “tänkande”.

Det där ”tänkandet” en del håller på med inger både en slags osäkerhet men kan även uppfattas som lite översitteri. Man vill ha något sagt men det får inte låta för hårt och tydligt för då kanske man skrämmer bort människorna man har framför sig?

Jag har slutat att räkna alla gånger jag suttit och lyssnat på någon som “tänker” och “tänker” och “tänker” och lika många gånger har jag säkert hört det sägas i mindre sammanhang. Jag är som sagt var ganska trött på allt “tänkande”. Kom till saken. Vid något/några enstaka tillfällen har jag själv fått bita mig i läppen för att inte “tänka” högt inför de människor som finns runt omkring mig. Jag har varit nära att springa i fällan många gånger men i sista stund har jag på något vis lyckats att inte säga den där meningen “jag tänker att…”. Men visst, det har hänt att jag råkat att “tänka” högt men jag blir bättre och bättre på att inte göra det.

Jag vet att många av er kommer fortsätta att “tänka” högt inför andra men jag jobbar i alla fall stenhårt för att sluta att göra det. Jag kanske låter som en gnällig och tjurig treåring nu och en del av er som läser detta “tänker” säkert att jag “tänker” och beter mig som en tjurig och barnslig treåring men då “tänker” jag att ni får “tänka” det om ni vill men jag ska i alla fall försöka att sluta att “tänka” inför andra.

De tankar som flyger igenom min lilla hjärna “tänker” jag att jag ska behålla för mig själv för jag “tänker” att ni inte behöver veta vad jag “tänker” på och hur jag “tänker” göra framöver. Hur “tänker” ni som läser detta? Är det dags att sluta att “tänka” högt inför människorna vi har framför oss eller ska vi fortsätta att “tänka” och låta lite så där mjäkiga? Jag “tänker” i alla fall att jag helt ska sluta att “tänka” eftersom jag är trött på allt “tänkande”.

Nu “tänker” jag att jag skrivit färdigt detta och hur ni “tänker” om denna krönika vill jag inte ens “tänka” på.

Niklas Lindkvist