Del 51 om Värnamo 100 år: Byggnadsföreningen Framtiden – del 3
Nyheter Vi presenterar vår serie om stadens 100 år. Inge Bergström presenterar sista delen om Byggnadsföreningen Framtiden
Folkets Hus-byggnaden blir Betel-kapell
• Folkets Hus blir möteslokal för Betelförsamlingen
I Karlsfors hade en mindre grupp människor från trakten omkring år 1920 börjat samlas till gemensamma bönemöten. Efter något år, då gruppen hade utökats, bildade de 1923–24 en frikyrkoförsamling, som kallade sig Betelförsamlingen. De samlades i en före detta torpstuga som inretts till enkel möteslokal. Allt fler människor kom att delta och snart utvidgades verksamheten till Värnamo, där de började hålla regelbundna möten.
Någon egen samlingslokal fanns inte, utan man fick hyra in sig från gång till gång. Det vanliga var att man hyrde IOGT-logens Lagans Ros. Denna lokal hyrdes regelbundet flera dagar i veckan. Vid ett sådant tillfälle, i mars 1925, medverkade Pingströrelsens ledare Lewi Pethrus. Beroendet av hyrda lokaler var ingen bra lösning och man började se sig om efter en egen mötesplats.
Interiör från Betelkapellet med estraden längst fram. Fondmålningen upptog en stor del av väggen. Foto via Willy Lindbergh
1925 kom ett sådant tillfälle när Byggnadsföreningen Framtidens Folkets Hus-byggnad blev till salu. Efter förhandlingar kom man överens om ett köpekontrakt, där byggnad och tomt förvärvades för ett pris av 10 000 kronor. Byggnadsföreningen hade nog räknat med ett högre pris men accepterade detta bud.
Köpekontraktet skrevs inte med Betelförsamlingen utan med Georg Gustafsson, Värnamo, Emil Hultgren, Ljusseveka och Gunnar Ljungberg, Karlsfors. Kontraktet undertecknades den 17 oktober 1925
Köpesumman måste lånas upp men liksom många andra organisationer mötte de motstånd. Bankerna vägrade till en början att låna ut beloppet trots att det fanns både handpenning och borgen. Till slut fann de en bank som var villig att ställa upp.
• Georg Gustafsson
Betelförsamlingens starke man vid denna tid var Georg Gustafsson. Han var född i Karlsfors men kom vid tiden för första världskriget till Värnamo. Här fick han snart anställning som industriarbetare först inom järnindustrin men blev senare möbelsnickare.
Arbetarrörelsen hade vid denna tid etablerat sig i Värnamo men hade svårt att få fotfäste. Dess sympatisörer motarbetades på alla vis och konflikter var inte ovanliga. Georg Gustafsson (född 1899) tog tidigt ställning mot de orättvisor som gällde på arbetsplatserna och engagerade sig i de strider som arbetarna tvingades föra. Han tillhörde dem som ansåg att revolutionen var den enda lösningen på samhällsproblemen och blev en av de mest radikala agitatorerna i köpingen. Om man vid denna tid kan tala om falanger inom den socialistiska rörelsen i köpingen tillhörde han en vänsterfalang. I vissa kretsar var han känd som ”Röde Georg”.
1918 genomgick han en religiös kris. Han sökte sig först till Frälsningsarmén men övergick efter något år till Betelförsamlingen.
Georg Gustafsson blev församlingens förste föreståndare, dock endast på fritid. Han fortsatte att arbeta inom träindustrin. 1929 flyttade han till Jönköping. Där blev han föreståndare. Så småningom blev han en av Pingströrelsens mest kända namn med tjänster på flera olika platser i landet.
Betelkapellet efter ombyggnaden 1928. Foto Carl Fredricsson 1929
• Egen möteslokal. Om- och nybyggnader
Byggnaden togs över i början på november 1925. Utvändigt gjordes nog inga större förändringar. Invändigt skedde säkert vissa omdisponeringar men redan den 14 november kunde den nya möteslokalen invigas. Sedan Folkets Hus-tiden fanns en låg estrad på den östra gaveln. Huvudingången fanns på motsatta gaveln. På den norra långsidan fanns en veranda och ytterligare en ingång.
Församlingens medlemsantal ökade starkt under 1926 och 1927 och planer på en om- och tillbyggnad växte fram. 1928 gjordes en större förändring av byggnaden. Genom en ny vinkelbyggnad med gavel mot norr gjordes möteslokalen något större. På övervåningen inreddes ett par lägenheter.
I samlingssalen fanns längst i öster en mindre estrad. Den gjordes troligen om. Här utfördes också en dopgrop. Samlingssalen rymde kanske ett par hundra personer. Bänkarna var länge ganska enkla träbänkar. De ursprungliga bänkarna byttes så småningom till en något bekvämare modell men bättre än så blev det inte under de kommande åren.
Betelkapellet enligt en teckning av David Jägerskog
Konstnären Brocke Blückert, som vid denna tid hade olika uppdrag i staden, anlitades för målningen. Han hade ansvaret för all invändig målning och gjorde bland annat en större fondmålning i samlingssalen. Det var en flera kvadratmeter stor altartavla på gavelväggen. Tavlan övergick i en takmålning. En vit duva var en del av takmotivet. Motiven skulle symbolisera en dopförrättning. Vid försäljningen av fastigheten på 1950-talet togs väggmålningen ner medan takmålningen länge fanns kvar.
Blückert är kanske mest för de målningar på olika hantverksyrken, som han ungefär samtidigt arbetade med i Hantverksgillet.
Betelförsamlingen bytte längre fram i tiden namn till Filadelfia.
I början på 1950-talet, när den nya Filadelfiakyrkan på Storgatan byggts, såldes den gamla fastigheten. Den gjordes om till lokaler för Grafiska Reklam- och Kliché AB.
Byggnadens utseende år 2004. Foto Inge Bergström
Det var välfyllt i Betel i början av 40-talet, bilden tagen från estraden ner mot ingången till lokalen.
Denna bild är tagen i början av 1950 och där syns (delvis) den annorlunda fasaden på estraden. Målningen i taket är densamma som tidigare. Ny belysning har tillkommit. Det är dåvarande strängmusiken som hat tagit plats framför fotografen.
Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.