Del 50 om Värnamo 100 år: Byggnadsföreningen Framtiden – del 2

Verksamheten

Folkets Hus skulle under de kommande åren fungera som den naturliga samlingspunkten för all politisk och facklig mötesverksamhet liksom för strejkmöten, sammanträden och föredrag. Andra föreningar och ideella organisationer använde också lokalerna. Lokalerna användes som övningslokal för Lyran, för filmvisning och föredrag. Uthyrningsverksamhet var viktig för ekonomin. Verdandilogen var en flitig användare och hade många möten här. De anordnade till exempel en julotta här 1917.

Med utgångspunkt från Folkets Hus anordnades den 29 juni 1909 en demonstration där tåget med musik, fanor och standar gick till Järnvägsparken för fortsatt fest. (Parken låg i kvarteret Järnet på nuvarande Bangårdsgatan).

Föreningens ekonomi var periodvis mycket ansträngd. Variationer i konjunkturerna påverkade uthyrningen. Amorteringar kunde inte alltid göras enligt planen.

Under krigsåren tycks inkomsterna ändå ha varit tillräckliga både för amortering av lånen och för reparation och underhåll av byggnaden. Under 1920 slutamorteras lånen från LO.

Trots allt bättre ekonomi och ökad användning började man ifrågasätta om byggnaden hade det rätta läget. Sedan huset byggdes 1908 hade samhället förändrats. Området runt Gästis hade inte längre samma centrala funktion. Centrum hade förflyttats västerut. Det märktes bland annat genom en minskad uthyrning. Det framfördes åsikter om att man borde försöka sälja byggnaden och börja leta efter en annan mer välbelägen lokal. Vid denna tidpunkt hade nykterhetslogen NTO, som ägde ordenshuset på Köpmansgatan, breddat sin verksamhet. Byggnaden användes nu för en mängd olika arrangemang som låg utanför logens egen verksamhet. Logen var också i stort behov av inkomster från en uthyrningsverksamhet.

I dess styrelse fanns nu ledamöter med stort engagemang också inom andra samhällsområden. I många fall sammanföll dessa intressen med den verksamheten som ägde rum i Folkets Hus. Man kan nog tänka sig att det inom Folkets Hus-föreningen fanns idéer om en framtida sammanslagning.

• Försäljning av Folkets Hus
I oktober 1925 behandlade styrelsen en förfrågan om försäljning till Pingstvännerna. Styrelsen var inte ointresserad. Den 12 oktober 1925 fick styrelsen i uppdrag att sälja fastigheten. Priset var satt till cirka 10 000 kronor. Samtidigt fattades beslut om att tillsvidare hyra ett rum i Konsumtionsföreningens fastighet på Brunnsgatan, den som kallades ”Jungfru Maria”

Kontraktet om försäljning skrevs under den 17 oktober. De sista inventarierna flyttades den 31 oktober.

Planerna på ett nytt Folkets Hus fortsatte att engagera. I mars 1926 startades en fond för att säkra nybyggnadsfrågan. I uppdraget ingick också att undersöka lämplig tomt för ett nytt Folkets Hus. Samtal med N.T.O. om lokalfrågan ägde rum i oktober 1927 och året därpå meddelade N.T. O.- logen att man var villig att diskutera en försäljning av sin fastighet.

Byggnadsföreningen Framtiden uppgick senare i Folkets Hus- och Parkföreningen. Föreningen köpte 1935 NTO-logens fastighet. Denna döptes därefter om och fick det hedervärda namnet Folkets Hus, ett namn som behölls ända tills huset revs.

• Wernamo Arbetarebibliotek
Bland medlemmar inom arbetarrörelsen väcktes i samband med byggandet av ett Folkets Hus förslag om ett lånebibliotek i Värnamo. Detta skulle kunna bli verklighet när man fått ett eget hus. C.O. Fredriksson, Erik Norrman, C. Bergström, Harald Jochnick, Wiktor Kleist och C. Franzén tillhörde dem som skulle räknas som ”stiftare”. 

I mitten av 1908 bildades Wernamo Arbetarebiblioteksförening, som fick hyra ett rum i det nya Folkets Hus. Förutom de nämnda ”stiftarna” stod samtliga föreningar som hade andelar i byggnadsföreningen samt dessutom IOGT-logen Lagans Ros bakom initiativet. Alla betalade en anslutningsavgift och en årlig avgift. Biblioteket var öppet för alla men icke medlemmar fick betala en lite högre avgift. Fram till 1922, då ett kommunalt bibliotek startade, var Arbetarebiblioteket det enda som var öppet för allmänheten. Några statliga eller kommunala bidrag fanns inte. Det drevs helt ideellt.

Enligt en annons 2 juni 1910: ”Värnamo Arbetarebibliotek utlånar böcker till allmänheten söndagar kl. 12-1 och onsdagar kl. 8-9 e.m. i Folkets Hus”

1920 inlämnades en motion till köpingens fullmäktige om att ett kommunalt folkbibliotek skulle inrättas. Detta bibliotek kom igång 1922. Här kunde man låna böcker gratis. Detta inverkade naturligtvis på Arbetarebibliotekets utlåning och dess framtid blev högst osäker.

1926 upphörde Arbetarebiblioteket. Dess böcker överlämnades till det bibliotek som sedan några år drivits av ABF. Under många år framöver skulle staden ha två bibliotek, dels det egna folkbiblioteket, dels ABF:s bibliotek.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.