Del 49 om Värnamo 100 år: Byggnadsföreningen Framtiden – del 1

Arbetarrörelsen i Värnamo hade försiktigt börjat organisera sig under år 1901. Sedan flera år fanns det nu industrier med många arbetare inom olika branscher. Villkoren för de anställda dikterades oftast helt av fabrikernas ägare. På olika platser i landet hade arbetarna bildat fackföreningar för att försöka få något litet inflytande över sina anställningsvillkor.

Den 15 december 1901 hölls ett föredrag i Värnamo av en socialistisk agitator. Det resulterade i att ett antal metallarbetare i mars 1902 beslutade sig för att bilda en fackförening. Det var ett beslut som redan från början mötte stort motstånd från inte bara arbetsgivarna, utan också från många andra grupper i samhället. Fackföreningsrörelsen var vid denna tid ingen partipolitisk gruppering.

Under de följande åren växte fackföreningsrörelsen och flera andra yrkesgrupper organiserade sig. Alla fackföreningar var nu också anslutna till den socialdemokratiska arbetarekommunen.

• Förslag om att bygga ett Folkets Hus
Under de tidiga åren var det järn- och metallarbetarfackföreningens medlemmar som var de mest aktiva i de olika organisationer och föreningar, som engagerade sig i arbetarnas villkor. Det var till exempel deras medlemmar som kom med förslaget att bilda en arbetarekommun. Det var också från denna fackförening förslaget kom om att bygga ett eget hus för att kunna ha möten och sammankomster. I deras protokollsbok för den 2 november 1906 kan man läsa:

”§ 8 En fråga af Jochnick framlades om bildandet af en Folketshusförening men bordlades till nästa möte”.

Nästa möte var den 6 december 1906

”§ 4 Folketshusfrågan som var bordlagd från föregående möte upptogs till behandling och beslutades efter en stunds diskussion enhälligt att afdelningen skulle teckna så många andelar i föreningen som den möjligen kom att ha råd till.”

Samtidigt aktualiserades frågan i Arbetarekommunen och vid ett möte med Socialdemokratiska Ungdomsklubben den 16 november fanns det ett förslag om att alla medlemmar skulle lämna en dagsinkomst som grundplåt till ett Folkets Hus. Andelsteckning kom sedan att pågå under flera år.

Det fanns all anledning att försöka skaffa sig en egen lokal. Arbetarrörelsens organisationer kände sig ständigt motarbetade och många försök hade gjorts att hitta en lokal för sina möten.

För att genomföra ett sådant projekt beslöt man att bilda Byggnadsföreningen Framtiden. Det var en andelsförening, där Arbetarekommunen och de olika fackföreningarna var andelsägare tillsammans med nykterhetslogen 624 Fram av Verdandi. Också enskilda medlemmar kunde teckna sig för andelar.

En byggnadsförening bildades i början på 1907. En tillfällig styrelse hade sitt första sammanträde den 10 mars 1907. I denna första styrelse ingick Harald Jochnick.

Andelsbevis N:r 1 tecknades av Erik Norrman den 1 april 1907. Andelsbevis N:r 2 tecknades samma dag av Harald Jochnick. Bevisen var på 5 kronor per styck. Båda skulle senare teckna ytterligare andelar.

Det mesta av byggnadskostnaderna finansierades dock med lån från bland andra Landsorganisationen.

• Beslut om nybygge
Beslut om nybyggnad fattades under våren. En tomt köptes av Otto Bengtsson, som ägde fastigheten Pildalen. (Pildalen skulle senare få adresserna Storgatan 68 och 70). Pildalen hade en gång avstyckats från Pilagården.

Enligt köpebrev med Otto Bengtsson, som utfärdades den 14 augusti 1907, köptes tomten Pildalen No 3 för 700 kronor. Tomten var på 907 kvadratmeter. Avstyckningen låg inne i kvarteret.

Den 10 september skrevs ett byggnadskontrakt med byggmästare Oskar Johansson, Värnamo. Enligt kontraktet skulle huset ha måtten 12 x 8,5 meter, ett uthus på 6 x 3 meter tillkom.

Ritningarna till byggnaden godkändes den 29 augusti.

Arbetet påbörjades omedelbart. ”P g a ekonomiska skäl kan byggnaden för tillfället inte uppföras i den utsträckning som ritningarna visar. Blir blott en samlingslokal”.

Redan den 27 november var huset så mycket färdigt att det kunde användas för ett första föredrag. En enkel invigning ägde rum den 6 december. Först 1908 kunde det på allvar börja användas.

Den utvändiga målningen var inte det viktigaste. Av kostnadsskäl dröjde det innan det blev färdigmålat. Huset skulle så småningom målas med röd linoljefärg.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.