Del 38 om Värnamo 100 år: Jochnick & Norrman del 1

Harald Jochnick och Erik Norrman var två verkliga profiler. Som mer än de flesta bidrog de till Värnamos utveckling till en betydande industriort. Samtidigt var deras engagemang inom den hårt utsatta fackföreningsrörelsen av största betydelse för en ljusnande arbetarrörelse.

1905 var Värnamo en köping på god väg att bli känd som en växande industriort. Det borde betyda ett antal möjliga arbetstillfällen. Möbelindustrin dominerade men det fanns också flera mekaniska industrier.

Detta år bestämde sig två arbetare med erfarenhet från den mekaniska branschen att flytta hit. De hade fått anställning på Malmstens Mekaniska Verkstad. Deras bakgrund var bland annat som reparatörer på bruket i Lilla Edet. Deras namn var Harald Jochnick och Erik Norrman. Harald var 23 år gammal och Erik var 19 år.

Malmstens verkstad var en av två nästan lika stora arbetsplatser inom verkstadsbranschen. Verkstadens produkter hade ett gott rykte. Stämningen på arbetsmarknaden i samhället var långt ifrån den bästa. Fleråriga konflikter, främst inom möbelindustrin, satte också verkstadsföretagen under press.

• Politisk och ideell verksamhet
Järnarbetarna i köpingen hade bildat en fackförening 1902, det var den första i Värnamo. Den fick när den anslöts till Svenska Järn- och Metallarbetareförbundet nummer 114.  Fackföreningen bildades under stort hemlighetsmakeri och möttes genast av motstånd främst från Värnamo Mekaniska Verkstad, som ägdes av Carl Lundberg. Alla organiserade arbetare där avskedades. Malmsten var en mer förstående arbetsgivare. Fackföreningen var 1905 nästan på väg att upphöra och fanns egentligen bara på Malmstens verkstad.

Relationen med Lundberg hade försämrats ytterligare sedan en arbetarekommun bildats 1903.

Ett brevkort från företaget poststämplat Värnamo 22/9 1950.

Båda Harald och Erik blev fackföreningsmedlemmar så snart de kommit hit och det dröjde inte länge förrän båda hade ledande poster i styrelsen. Erik var under flera år ordförande. Harald var under en tid kassör. De tog under de kommande åren ett stort ansvar och var mycket aktiva i de förhandlingar som fördes för att lösa de återkommande konflikterna. De skulle också se till att de som drabbats av striderna fick sin ersättning. Hos Lundberg pågick konflikter ständigt ända fram till 1910.

Även arbetarekommunen hade svårt att etablera sig och var under större delen av 1905 i det närmaste nerlagd. Under 1906 och 1907 började båda föreningarna att återhämta sig.

1907 var August Palm i Värnamo och talade vid 1-majdemonstrationen. Harald Jochnick var nu en av de mer aktiva medlemmarna. Han stod bakom en skrivelse till köpingsstyrelsen, där man begärde att få annonsera om arbetarekommunens möten på köpingens anslagstavla. Han stod också bakom en insamling som startats för att bygga ett Folkets Hus.

För både Harald och Erik blev Folkets Hus-projektet en hjärtefråga. De såg till att en tomt kunde köpas och var mycket aktiva under hela byggperioden. Harald ingick i byggnadskommittén. Båda köpte personliga andelar, Erik hade nr 1 och Harald nr 2. Dessa andelar, liksom övriga, som de köpt senare, skänkte de till fackföreningen 1913.

Folkets Hus invigdes i november 1907.

Folkrörelseidén var djupt rotad hos båda. De var initiativtagare till att ett arbetarebibliotek inrättades i Folkets Hus och de var engagerade i Värnamo Kooperativa handelsförening. Båda var medlemmar i nykterhetslogen NTO nr 357.

• Harald Jochnick och Erik Norrman blir kompanjoner
Malmsten hade periodvis svårt att betala ut lönerna och det ackumulerades en skuld till flera av arbetarna. Harald och Erik erbjöds att få ut en del av lönen i halvfärdiga maskiner. De hyrde då en ledig lokal i anslutning till en smedja som ägdes av Alfred Larsson. Lokalen låg på en tomt med nuvarande adressen Pilagagårdsgatan 6.

Det var en verksamhet som passade dem bra. De arbetade på kvällar och helger och kom fram till att de lika gärna kunde starta en tillverkning i egen regi.

Åren 1906 och 1907 var höjdpunkter på en konjunkturkurva. De närmaste åren var inte lika bra men kurvorna pekade uppåt.

Ett ganska exakt 70-årigt brevkort från företaget

1910 slutade de hos Malmsten och hyrde en större, ganska nybyggd verkstadslokal i samma kvarter som Larssons smedja. Huset hade byggts av Gustav Larsson. Firmanamnet Jochnick & Norrmans Mek Verkstad inregistrerades den 10 november 1910.

Närheten till Malmstens elektricitetsverk gjorde att man kunde få elektrisk drift på sina maskiner.

Den hyrda lokalen visade sig snart vara för liten. Dessutom hade de insett att det var nödvändigt med ett eget gjuteri. De köpte därför ett tomtområde på drygt 2 000 kvadratmeter i närheten. Det var mark som tidigare tillhört Pilagården och som ägts av Malmsten. 1912 byggde de här en verkstadslokal på cirka 200 kvadratmeter i tegel och året därefter byggdes också ett fristående gjuteri. Det totala antalet arbetare i nya verkstaden var efter några år 10–12 man. Bland de allra först anställda fanns bröderna Arvid och Hjalmar Larsson, söner till Gustav Larsson. Även John Källberg arbetade här. Dessa skulle senare starta Värnamo Maskin AB.

Första världskrigets utbrott på hösten 1914 blev inledningen till en period med mycket god sysselsättning och bra lönsamhet för industrierna. För arbetarna var det inte lika gynnsamt. Lönerna höjdes inte trots att matpriser och andra omkostnader ökade.

1914 var antalet anställda nästan 30 för att 1917 ha ökat till cirka 40 man. 1918 var däremot ett sämre år och antalet anställda hade nästan halverats.

De goda åren under denna tid gjorde dock att man vågade göra en första tillbyggnad.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.