Nyheter

Del 37 om Värnamo 100 år: Elhistoria – Wernamo Elektricitetsverk – del 2

Nyheter Vi presenterar vår serie om stadens 100 år.  Inge Bergström berättar om elhistoria del två av två.

I denna byggnad fanns elektricitetsverket med sin varierande utrustning ända från Malmstens tid i början på 1900-talet till år 1964. Det ursprungliga huset var något mindre eftersom det senare byggts till vid några tillfällen

Elektriciteten håller på att bli en oumbärlig del i samhället – nya aktörer

Högspänningsledningarna kom redan från början 1916 in till stationen österifrån. På denna baksida fanns transformatorer och ställverk. Bilden är från juni 1964.

Utvecklingen hade på kort tid visat att samhället blivit ytterst beroende av trygga elleveranser. Samtidigt hade teknikutvecklingen skapat det trefasiga växelströmssystemet och det var nu möjligt att föra över stora energimängder över långa avstånd.

Samma år som Malmstens nya gasmaskin hade tagits i drift fick kommunalnämnden en skrivelse från intressenter, som påstod sig vara på väg att bilda ett kraftbolag, vilket skulle kunna leverera elektrisk energi med hög leveranssäkerhet från en vattenkraftstation i Berga socken. Kommunalnämnden var inte ointresserad men ville inte ge några garantier om ensamrätt.

Framstöten var ett hot mot Malmstens monopolställning. Han var säkert medveten om att det krävdes stora kapitalinsatser för att kunna garantera säkra energileveranser i framtiden.

• Planerat bolag
Elektricitetsfrågan hade nu också blivit en köpingens angelägenhet. På våren 1909 kom en skrivelse till kommunalnämnden, där köpingen erbjöds att teckna aktier i ett planerat bolag, Wernamo Kraft AB. Bolaget var under bildande och hade för avsikt att köpa Malmstens anläggningar samt att från ett vattenfall i Åby bygga ut en kraftledning till Värnamo. Skrivelsen var undertecknad av häradshövding Wiktor Ekenman (med Värnmoanknytning) men bland undertecknarna fanns också framträdande Värnamobor och även ledamöter i kommunalnämnden. Kommunalstämman beslöt visserligen att inte teckna några aktier men frågan hade nu fått en annan dignitet.

Inbjudan till aktieteckning skickades ut på våren 1909. Bland de ursprungliga stiftarna fanns följande välkända personer: färgare Anton Sundin, 1 aktie, virkeshandlare C.G. Pettersson, 2 aktier, häradsskrivare C.O. Åkerman, 2 aktier, handlande W Westring, 1 aktie, handlande Claes Johansson, 2 aktier.

• Bilades 1909
1910 bildades Wernamo Kraft AB som samtidigt övertog alla Malmstens elektriska anläggningar. Bolaget övertog också ansvaret för den framtida elförsörjningen i köpingen. Den planerade vattenkraftstationen och ledningen därifrån skulle inte bli verklighet förrän 1916. Åren fram till dess skulle utmärkas av stora problem, både tekniska och ekonomiska. ”Kraftstationens” maskiner kompletterades men det var först efter 1916 som man kan tala om en verklig förnyelse. Man var nu på väg in i en annan teknisk epok.

• Ekenman blev chef
Till chef och driftsledare för ”Kraftbolaget” utsågs ingenjören Frans Ekenman. Han var nu 28  år gammal. Efter ingenjörsexamen på Chalmers hade han bland annat arbetat på Stocholms Energi. Maskineriet bestod av ångmaskiner och gasgeneratorn. 1912 anskaffades också en dieselmotor med generator. Maskinerna krävde ständig passning.

Ekenman hade vid sidan av denna tjänst även en privat elinstallationsfirma. Med hjälp av några elmontörer utförde han åtskilliga elinstallationer i bostäder och andra lokaler. Maskinisterna i ”kraftstationen” anlitades också.  Flera av maskinisterna fick senare anställning på den nya vattenkraftstationen i Åby.

Wernamo Kraft AB köpte fastigheten Storgatan 55 och hade sedan sitt kontor här ända tills bolaget upphörde.

Likströmssystemet skulle komma att leva kvar som distributionsform i Värnamo under lång tid. En ny roterande omformare installerades 1916 i den tidigare ”kraftstationen”. Ett växelströmsnät hade börjat byggas ut men det dröjde till fram på 1930-talet innan likströmmen försvann helt och hållet.

Det visade sig snart att den ursprungliga enda högspänningsledningen från Åby inte var så driftsäker som man hade önskat. Ledningen var sårbar vid blåst och åska och därför fick de tidigare maskinerna leva kvar under lång tid.

Den växande staden krävde ökade elleveranser. Först 1937 byggdes en linje från Värmeshult. Det var närmast en reservledning. Ytterligare en högspänningsledning från Åby byggdes 1951 och därmed säkrades den närmaste framtiden.

• Verket…
”Kraftstationen” som ursprungligen var en ren anläggning för framställning av elektrisk energi gjordes 1936 om till ställverksbyggnad. Inne i denna hade Wernamo Kraft AB sina ställverk för 20 och 6 kilowatt och härifrån utgick alla kablar som försörjde stora delar av staden och hela den östra landsbygden. Bland de anställda gick anläggningen under namnet ”Verket”.

1958 övertogs Värnamo Kraftbolags anläggningar av Värnamo Elverk. Under Elverkets tid byggdes provisoriska utomhusställverk på tomten. Elverket började lämna området 1964 och flyttade successivt därifrån till sin nya mottagningsstation några hundra meter längre norrut.

Därmed upphörde en mer än 60-årig period präglad av produktion och distribution av elektrisk energi.

Hela tomten såldes därefter till VMA. Byggnaden revs år 2000.

Redan på 1920-talet fick området kvartersnamnet Ljuset. Det var ett lämpligt sätt att låta en del av områdets historia leva vidare.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.

Taggar

Dela


Lämna ett svar