Del 35 om Värnamo 100 år: Malmstens Mek. Verkstad – del 3
Nyheter Vi presenterar vår serie om stadens 100 år. Inge Bergström berättar om Malmstens, Maskinbolaget och Jochnick & Norrman. Han presenterar tredje och sista avsnittet om Malmstens med Värnamo Maskin AB.
Flygfoto från 1990, som visar den slutliga storleken på fabriken. Företaget var nu ägare till större delen av kvarteret Ljuset. Foto Jerry Johnsson [1/4]
Den välkända skylten på taket som var vänd mot söder togs ner 9 september 2000 [2/4]
Kontrasten mellan då och nu kan inte vara större. En unik lokal industrimiljö håller på att ersättas med en själlös byggnad, utan någon som helst egen identitet [3/4]
I denna eleganta 20-sidiga broschyr från 1966 presenterades Värnamo Maskin Aktiebolag, VMA, i samband med 50-årsjubileet. [4/4]
1 december 1932 övertogs Malmstens fabrikslokaler på fastigheten Duvegärde nummr 1. Nu hade också Gunnar Larsson, yngste son till Gustav Larsson, inträtt som ägare.
Malmstens tillverkning bestod vid denna tid främst av kipphyvlar. Värnamo Maskin AB tillverkade i huvudsak snickerimaskiner, rikt- och planhyvlar samt bandsågar. Alla dessa maskintyper kom nu att tillverkas i de nya lokalerna. Samtidigt inköptes ny maskinutrustning från både svenska och utländska leverantörer.
Genom sammanslagningen ökades arbetspersonalen från 12 till 23 personer.
De befintliga lokalerna visade sig snart vara för små och man förberedde en tillbyggnad. Den första egna tillbyggnaden gjordes 1936. Utbyggnaden skedde västerut, vilket förändrade fasaden. I slutet av 1936 var antalet anställda 41 personer.
Det ursprungliga gjuteriet som levererade gjutgodset hade under lång tid arrenderats av Jarl & Svensson. Detta gjuteri hade också tidigare levererat gjutgods till Maskinbolaget. Arrendet fortsatte även efter övertagandet.
• John Källberg var vd
John Källberg var verkställande direktör och mycket aktiv på flera olika områden. Han hade bland annat uppgiften att bearbeta myndigheterna under en tid då byggnadskvoter och materialleveranser var begränsade och ransonerade. I en skrivelse till Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen hösten 1948 meddelar han att mer än 35 procent av omsättningen utgörs av export. Det finns vid tillfället order från 16 olika länder.
Hjalmar, Arvid och Gunnar Larsson hade olika ansvarsområden på verkstaden.
• Stora tillbyggnader
Under 1940-talet gjordes flera stora tillbyggnader. Fasaderna både mot söder och väster fick sin slutliga utformning under denna tid. 1941 började man tillverka fräsmaskiner. VMA utvecklades under 1950- och 1960-talet till en av landets ledande företag inom sitt specialområde. 1962 konstruerades den första prototypen till en numeriskt styrd fräsmaskin. Tillverkningen av snickerimaskiner hade upphört redan i slutet av 1950-talet.
Antalet anställda under 1940-talet varierade. Medeltalet per år var cirka 80 personer.
• Firade 50 år
1966 vid 50-årsjubileet gick ungefär hälften av tillverkningen på export. Företaget hade cirka 140 anställda. Det var ett av de mer välkända och ledande industriföretagen i staden
De båda ägarfamiljerna sålde sina andelar 1982. Köpare var bland andra några av de anställda.
1991–92 upphörde VMA varefter byggnaderna fick förfalla. De började rivas under år 2000. På mindre än en månad raserades hela fabriken.
Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.