Del 34 om Värnamo 100 år: Malmstens Mek. Verkstad – del 2
Nyheter Vi presenterar vår serie om stadens 100 år. Inge Bergström berättar om Malmstens, Maskinbolaget och Jochnick & Norrman. Han presenterar andra avsnittet om Malmstens med Värnamo Maskin AB.
Bilden visar fabrikens fasad mot söder omkring 1936. Byggnadsdelen till vänster är den första tillbyggnaden efter det att fabriken fått nya ägare och blivit Värnamo Maskin AB. [1/4]
Den första verkstadslokalen låg i denna byggnad. Den smala gatan hade fått namnet Verkstadsgatan. Byggnaden skulle snart få ett nytt användningssätt, nämligen som möbelfabrik. Strax efter att VMA lämnat lokalerna startade här Möbelfabriken Solid. Foto Carl Fredricsson 1929 [2/4]
Ett aktiebrev från 1917 [3/4]
Verkstadens plats och storlek vid denna tidpunkt är inlagd på en karta, som visar VMA när bolagets lokaler var som störst. [4/4]
Malmsten koncentrerade sig på sin mekaniska verkstad och elektricitetsverket. Jordbruket intresserade honom inte och han sålde gärna större eller mindre tomter av Pilagårdens jordbruksmark. En sådan större tomt köptes av Gustav Larsson redan år 1900. Området på cirka 3 000 kvadratmeter låg vid Växjövägen och den gata som senare fick namnet Verkstadsgatan. Gustav Larsson byggde snart ett bostadshus och efter ytterligare några år ett större gårdshus.
Han var åkare och drev dessutom själv ett mindre jordbruk. Gårdshuset inrättades till en verkstadsbyggnad, som 1910 hyrdes ut till de båda kompanjonerna Harald Jochnick och Erik Norrman. Jochnick och Norrman var här i ungefär två år. 1912 flyttade de till egna nybyggda lokaler.
• Nytt bolag
1916–17 togs verkstadslokalerna åter i bruk, då det nybildade Värnamo Maskin AB började sin verksamhet. Bakom det nya bolaget stod John Källberg (f. 1894), som kom från Rydaholm, bröderna Arvid (f. 1886) och Hjalmar (f. 1889) Larsson, Värnamo, söner till Gustav Larsson, samt E. Skärfve och B.A. Jönsson. De båda senare lämnade företaget efter ett par år.
Under det första året gjorde man huvudsakligen legoarbeten åt Malmsten. Det gällde hopsättning av kipphyvlar. Grundarna var erfarna yrkesmän. De flesta hade varit anställda hos Malmsten längre eller kortare tid. Den egna produktionen kom igång omkring 1918. Den bestod den första tiden av spikmaskiner och smärgelmaskiner. 1918 var antalet arbetare sju man.
Början på 1920-talet var en kärv tid och några av delägarna fick söka sig andra jobb. Konjunkturerna förbättrades dock år för år och 1926 gjordes en tillbyggnad av verkstaden och ett antal nya arbetsmaskiner inköptes. Nya exportmarknader tillkom också.
• Sålde till England
Från mitten av 1920-talet utgjordes den största delen av tillverkningen av träbearbetningsmaskiner. Försäljningen av dessa till främst England ökade under flera år.
1930 hade antalet arbetare ökat till tolv man. Omsättningen ökade stadigt samtidigt som nya maskinmodeller infördes. Konjunkturerna varierade liksom vinsterna. 1931 gav ingen vinst och under några perioder tvingades man till inskränkningar.
När banken erbjöd ägarna att köpa Malmstens fabrik var det inte självklart att man skulle tacka ja. Villkoren ansågs ändå så förmånliga att man valde att anta erbjudandet.
Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.