Nyheter

Del 33 om Värnamo 100 år: Malmstens Mek. Verkstad – del 1

Nyheter Vi presenterar vår serie om stadens 100 år.  Inge Bergström berättar om Malmstens, Maskinbolaget och Jochnick & Norrman. Han inleder med Malmstens,

De ursprungliga lokalerna så som de redovisades i ett brandförsäkringsbrev år 1905. På kartan kan man se byggnadernas plats i den slutliga VMA-anläggningen.  [1/3]

Utdrag ur boken ”Smålands näringsliv i ord och bild” tryckt 1920.  [2/3]

Utdrag ur boken ”Smålands näringsliv i ord och bild” tryckt 1920.  [3/3]

Utdrag ur boken ”Smålands näringsliv i ord och bild” tryckt 1920.

Under många år var den mekaniska verkstadsindustrin och dess anställda ett tydligt och märkbart inslag i Värnamos östra stadsdelar. Där fanns också flera möbelindustrier men de stora mekaniska fabrikerna präglade området. Den äldsta av dessa var ”Maskinbolaget” eller rättare sagt dess föregångare Malmstens Mek. Verkstad.  Den andra välkända maskintillverkaren var Jochnick & Norrmans verkstad.

Dessa verkstäder tillverkade produkter av högsta kvalitet. Deras maskiner såldes till kunder över hela världen. Antalet anställda under åren kan räknas i 1000-tal.

• Malmstens Mek. Verkstad
Johan Magnus Malmsten hade kommit till Värnamo 1892. Han var då 36 år. Själv kallade han sig smed men snart fick han också benämningen mekaniker. Han var i stort sett självlärd men inte okunnig om modern teknik som till exempel ångmaskinen. Han hade insett att Värnamo, sedan järnvägarna börjat byggas ut, kunde vara en lämplig plats för att starta en verkstad för tillverkning och reparationer av maskiner och redskap.

Malmsten flyttade hit från Tannåker och köpte en då oanvänd fastighet i kvarteret Rosen. Denna tomt är idag parkeringsplats bakom polishuset.

Utdrag ur boken ”Smålands näringsliv i ord och bild” tryckt 1920.

 Malmsten hade gjort en riktig bedömning av framtidsutsikterna. Hans verksamhet gick mycket bra och han hade stora planer. När fastigheten Värnamo Pilagård, som låg strax utanför den östra köpingsgränsen, blev till salu köpte han 1899 denna gård. Pilagårdens marker låg  mellan nuvarande Storgatan och Växjövägen samt österut. På den del av marken där Lidl numera har sin affär vid Plombohusplan började han omedelbart att bygga en modern fabriksanläggning. Denna bestod inte bara av verkstadslokaler, han lät också bygga ett elektricitetsverk, bland annat för att kunna driva sina maskiner med elektrisk energi. Detta var ett minst sagt djärvt initiativ.

lär år 1900 Den nya verkstaden, som var byggd i tegel, togs i bruk år 1900. Den innehöll också ett gjuteri. Strax intill byggde han dessutom ett sågverk. Själva produktionsdelen var cirka 20 x 40 meter. Elektricitetsverket hade måtten 11 x 24 meter.

• Tillverkade kipphyvlar
Malmsten var en av de första i Sverige att börja tillverka kipphyvlar. Förmodligen hade han köpt en sådan från England. Den kopierades och förbättrades. Kipphyvlar blev sedan en av de stora artiklarna. Svarvar och olika slags snickerimaskiner var andra produkter som tillverkades tidigt. En inte obetydlig del av maskinerna såldes till utlandet.

De ursprungliga lokalerna så som de redovisades i ett brandförsäkringsbrev år 1905. På kartan kan man se byggnadernas plats i den slutliga VMA-anläggningen.

• Som en plantskola
Malmstens verkstad blev en plantskola för blivande företagare inom branschen. Här lades grunden till en storhetstid för verkstadsindustrin i Värnamo. Genom denna skulle namnet Värnamo snart bli känt över hela världen. Hos Malmsten arbetade bland andra de blivande frontfigurerna Harald Jochnick, Erik Norrman, John Källberg, bröderna Larsson och Oskar Sandén.

Under Malmstens tid byggdes verkstadslokalerna till i flera omgångar, den första omkring år 1910 och senare omkring 1930.

Pilagården hade ursprungligen ett stort jordbruk. Detta arrenderades ut samtidigt som Malmsten sålde av mark undan för undan. Flera av hans anställda erbjöds att köpa tomtmark till humana priser.

• Värnamo Maskinaktiebolag tog över
Malmsten engagerade sig i flera andra projekt i samhället och det är tänkbart att han med åren blev något övermodig. Han lämnade förmodligen över det direkta ansvaret då han flyttade från Värnamo någon gång på 1910-talet. Verkstaden var dock kvar inom familjen. I början på 1930-talet blev de ekonomiska problemen påtagliga och banken krävde förändringar. 1932 medverkade banken till att Värnamo Maskinaktiebolag tog över hela fabriksverksamheten inklusive fastighet, byggnader och maskiner. Dessa såldes vid en offentlig auktion. Köpekontraktet är daterat den 29 november. Den nya företagsledningen kom att bestå av John Källberg, Hjalmar Larsson, Arvid Larsson och Gunnar Larsson.

Om Malmstens andra framsynta projekt, Elektricitetsverket, skall vi berätta i ett kommande avsnitt.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.

Taggar

Dela