Del 32 om Värnamo 100 år: Nykterhetsrörelsen – del 3

IOGT
Vid splittringen 1888 gick 18 loger i landet till NGTO (Nationalgodtemplarna) och 19 till IOGT (Världsgodtemplarna). NGTO intog från början en kristen och samhällsbevarande ståndpunkt. Logen betraktade sig som kristet och med ett konservativt synsätt. Man tog inte in medlemmar som var öppet socialistiska eller därmed jämförliga.

TO (Templarorden) hade likheter med IOGT men hade enklare ceremonier. De fick sin första loge i Jönköpings län 1888. Under de interna striderna inom IOGT fick TO ett stort uppsving i länet. TO var som störst omkring sekelskiftet men gick sedan tillbaka i medlemsantal fram till sammanslagningen med NGTO 1922. Det nya namnet blev NTO.

1896 bröt sig en radikal falang ut ur IOGT i Stockholm och bildade NOV (Nykterhetsorden Verdandi). Verdandi betraktade sig som en mer ”tidsenlig” organisation. Man hade inget religiöst tvång och inga ceremonier eller ordenstecken. Den första avdelningen i länet tillkom 1898.

IOGT-Logen ”Lagans Ros” i Värnamo bildades den 26 januari 1902 genom utbrytning ur NGTO. Ett antal medlemmar hade samlats i gamla folkhögskolan på Mosslegatan. Egentligen var det en pånyttfödelse eftersom många tillhört den ursprungliga logen. Denna hade gått på sparlåga under flera år. 22 medlemmar skrev in sig direkt. Logen fick nr 2994 Lagans Ros.

C.J. Källman valdes till L.T. (Loge Templar). Källman hade nu lämnat NGTO.

De första 6 åren hölls logens möten i Sockenstugan men en byggnadskommitté tillsattes redan på hösten 1904 med målsättningen att undersöka förutsättningarna för att bygga ett eget hus. Kommittén hade inte fria händer. Kostnaderna fick inte överstiga 4 000 kronor. Aron Johansson var en av de drivande i byggnadsfrågan. Han skötte en stor del av diskussionerna med köpingen. Aron var en stark personlighet i samhället, han hade en stor erfarenhet av byggnadsarbete.

Trycket på kommittén att snabbt presentera en lösning var stort trots att man ännu inte hade någon tomt. En byggnadskassa bildades 1906 och samma år anordnades en ”bazar” , där man räknade med att kunna förstärka byggnadskassan. Man lyckades få hyra NGTO-salen, vilket inte var alldeles självklart.

I mars 1907 fick man köpingens tillstånd att köpa tomten nr 262. I rapporteringen står det att tomten ligger ”invid Laga å i Lucies hage”. Priset var 50 öre kvm.   En handpenning på 50 kr krävdes. Man skulle kunna tro att logen fått sitt namn efter denna lokalisering, men namnet Lagans Ros var ju fastställt långt tidigare.

Lånemöjligheterna var inte de bästa. Några av medlemmarna fick gå i personlig borgen.

Utöver lokaler för det egna behovet skulle byggnaden innehålla en bostad för vaktmästaren om 2 rum och kök. Byggmästaren Viktor Sjölander fick uppdraget att bygga huset. Takstolarna var resta i september 1907 och byggnaden började användas redan i slutet av året. Elektrisk belysning infördes redan från början.

Gustav Ny var en av de mer aktiva medlemmarna. Han utsågs till vaktmästare med rätt att hyra lägenheten. Andra särskilt aktiva medlemmar under de första åren var J.W. Andersson, W. Kleist, G.T. Grahn, J.H. Ström och J. Brolin

1909 hade logen 103 medlemmar. Man hade vid denna tid också bildat en avdelning av Godtemplarnas sjukkassa.

Redan innan lokalen var färdig skrevs kontrakt om framtida uthyrning. Läget var centralt och huset var väl synligt från Västra Storgatan. Gatuadressen skulle senare bli Parkgatan. Järnvägsmannaförbundet var bland de första att skriva ett sådant hyresavtal. Musikkåren Lyran började också tidigt att ha sina veckoövningar här. Folkhögskolan hyrde vissa lokaler under 1912 och 1913.

När Pingstförsamlingen började sin verksamhet i Värnamo i mitten på 1920-talet skrevs ett hyresavtal med Lagans Ros. De hade sina möten där varje vecka.

Även de politiska organisationerna Värnamo Arbetarekommun och Kommunistiska partiet hyrde lokalerna

På somrarna brukade logen hålla sina möten utomhus. Enligt ett muntligt avtal med Prästgårdens arrendator fick man disponera ett område i Apladalen i närheten av järnvägsbron. Detta var en populär mötesplats, som användes under många år.

På 1920-talet började nya namn att profilera sig: Plåtslagarna Toll och Isaksson, G. Engström, Henning Öhrn m.fl. Henning Öhrn var vaktmästare under 28 år. Han lämnade tjänsten 1938.

Inom IOGT började man tidigt att bygga upp en omfattande studiecirkelverksamheten. IOGT kom att betraktas som en folklig kulturorganisation där skolning i studier inom många områden skedde. Samtidigt byggdes lokala bibliotek upp. Dessa bibliotek var de största som ägts av någon organisation. De kom i många fall att fungera som ett slags bildningscentra. Godtemplarrörelsen satsade också stort på amatörteatergrupper.

IOGT Värnamo påbörjade sådana studiecirklar redan innan man hade egna lokaler. Man startade också en ”aftonskola” med lärare från industrierna. Förutom denna cirkelverksamhet grundade man ett bibliotek, anordnade dans och teater, där man spelade kända operetter m m.

Gymnastik- och idrott samt folkdans fanns också på programmet.

Under mellankrigsåren var Lagans Ros en av de främsta samlingspunkterna i staden. 1937 var logen som störst. Man hade då nästan 200 medlemmar.

Under 1939-40 fanns en kommitté för Finlandshjälpen, som samlade in pengar. Dessa medel överlämnades till den lokala Finlandskommittén. En Finlandsafton anordnades i början på februari med musik, uppläsning och föredrag. Senare skänktes också pengar till Svenska Norgehjälpen. Under krigsåren användes lokalen av militären. Den var bl a uttagen till beredskapssjukhus vid behov.

Lokalen skulle få många nya mer eller mindre tillfälliga användningssätt. Biograflokal. Teaterlokal. Föreläsningar och föredrag. Butikslokal för Konsum. Matbespisning. Posten hade paketutlämning vid julhelgerna.

1955 omorganiserades stadens biblioteksverksamhet. Det fick till följd att logens bibliotek kom att stängas för att uppgå i stadsbiblioteket. Några böcker av speciellt värde behölls.

1958 renoverades delar av byggnaden. Det blev den sista större åtgärden.

Många välkända Värnamobor var IOGT-medlemmar. Några profilerade sig mer än andra. Vilhelm Törnblom var en sådan. Han blev medlem när han 1946 flyttade till Värnamo. Harry Olsson, James Engström, Ernst Soffronov och Nils Erik Bergström, hade alla styrelseuppdrag.

I början på 1970-talet fattades beslut om att de två godtemplarföreningarna skulle slås ihop. Den sammanslagna logens namn blev I.O.G.T. – N.T.O. föreningen Nr 357 Lagans Ros. Den tidigare 2994 Lagans Ros upphörde därmed.

I februari 1973 överlämnade N.T.O. tvåav sina standar i Lagans Ros vård. Det ena är från 1883 övermålat med texten N.G.T.O. över I.O.G.T. med symbolen hjärtat, ankaret och korset, det andra med symbolen Moder Svea i förgrunden och den gamla N.T.O.-lokalen i bakgrunden.

Av såväl ekonomiska som medlemsmässiga skäl väcktes 1976 frågan om försäljning av IOGT-huset Lagans Ros. Det fanns då spekulanter på tomten. Logen flyttade året därpå till en ny mindre lokal.

Lagans Ros revs på 1980-talet.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.