Nyheter

Del 31 om Värnamo 100 år: Nykterhetsrörelsen – del 2

Nyheter Vi presenterar vår serie om stadens 100 år.  Inge Bergström berättar i dag om nykterhetsrörelsen del 2

Denna bild visar hur ”Stora salen” var möblerad. På väggen hänger NGTO-logens standar. I lokalen fanns en orgel och även ett piano. Porträttet till vänster i bilden föreställer kung Oskar II. Det var en gåva från möbelfabrikören Carl Lundberg, som var en stor rojalist och inte missade något tillfälle att uppmärksamma ett kungajubileum. Lundberg var inte logemedlem men såg gärna att hans anställda var nykterister.

Byggnaden gick länge under namnet Godtemplarhuset. Den blev senare mest känd som Folkets Hus. Bilden är från 1929. Foto. Carl Fredricsson

Folkrörelserna och deras byggnader

Logen ”Framgång”

Den första av dessa nykterhetsorganisationer i Värnamo hade sitt första möte den 5 februari 1883. Vid detta tillfälle var 25 personer närvarande. De flesta hade ett hantverksyrke eller var handlare (de var ofta egna företagare) (15). var kvinnor. Thure Sällberg valdes till ”Wärdig Öfverste Templar”, vilket väl var den främsta titeln. Logens namn bestämdes till ”Framgång”. Sammankomsten ägde rum i F O Larssons hus vid Järnvägsgatan. (Hans hus låg strax norr om nuvarande Viadukten).

Logen tillhörde den första tiden IOGT men övergick 1888 till Nationalgodtemplarna NGTO.

Någon egen lokal, där man kunde samlas, fanns naturligtvis inte. Lokalfrågan fick därför hög prioritet och en kommitté började arbeta redan under hösten. I början på 1884 köptes en tomt i kvarteret Tuppen, som låg mellan nuvarande Västermogatan och Mosslegatan. Där uppfördes ett nytt ordenshus, som kunde invigas i slutet av september. Huset innehöll en större samlingssal, några små rum, ett serveringskök samt en lägenhet för vaktmästare. Det fanns en mindre läktare på ett övre våningsplan.

Logen hade innan dess med köpingens godkännande haft sina möten i skolan vid Kyrktorget.

Den ursprungliga logen delades redan under det första året. En ny loge med namnet ”J.F. Ekenman” uppstod. Anledningen till delningen påstods bero på en alltför stor tillströmning av nya medlemmar. De båda logerna slogs åter samman 1888 och logenamnet ändrades nu till ”Värnamo” med nummer 357.

Byggnaden finansierades med lån i Värnamo Sparbank samt med eget arbete. Det fanns ett stort behov av samlingslokaler och dessa kom snart att hyras ut till olika föreningar och organisationer.

Frälsningsarmén var en av dessa. De skrev ett hyreskontrakt på våren 1889 som gav dem rätt att hyra stora salen lördagar och söndagskvällar under två år. Detta var en fråga som splittrade logens medlemmar. Frälsningsarmén skulle fortsätta som hyresgäst fram till 1903, då hyresavtalet upphörde.

1902 bildade IOGT, som tillhörde ”Werldsgoodtemplarna”, en egen loge i Värnamo med namnet ”Lagans Ros”. Många medlemmar flyttade nu över till den nya logen. Vid ett möte beslutade NGTO att deras medlemmar skulle eftersträva ett gott förhållande och försöka undvika att stöta sig med den nya logen. Samarbetet fungerade nog bra men när den nya logen ville hyra ordenslokalen för ett särskilt möte blev det protester.

Vid enstaka tillfällen hyrdes lokalen ut även till socialistiska föredragshållare, vilket egentligen stred mot bestämmelserna. Sådana beslut var sällan enhälliga.

Thure Sällberg framställs ofta som en nykterhetens föregångsman. Till en början var han också logens allt i allo. Liksom många andra medlemmar hade han svårt att leva upp till nykterhetslöftet och efter några år fick han lämna inte bara sitt uppdrag utan också medlemskapet i logen.

Till de mer tongivande medlemmarna under de första årtiondena hörde P Ljunggren, Fredrik Finnander, Gustav Falk, C.J. Källman och Oskar Karlberg.

Nya krafter började långsamt förändra inriktningen. Redan från början hade musiken en viktig roll dock inte med egna musiker. Logen hade tidigt en egen sångkör och omkring 1886, med Oskar Karlberg som pådrivare, startades ett eget amatörteatersällskap. Detta sällskap engagerade många medlemmar och blev mycket uppskattat. Man uppförde ett stort antal välkända teaterstycken och lustspel utomhus. Detta skedde i den egna trädgården men också ofta i Apladalen. Dans var inte tillåten inomhus. En festkommitté hade dock rätt att anordna utomhusdans i trädgården och här byggdes en dansbana, som användes under sommartid.

Kringresande teatersällskap och andra uppvisningar fick också hyra lokalen.

I början på 1900-talet byggdes huset till samtidigt som elektrisk belysning drogs in. Logen hade egen sparkassa och eget bibliotek. Biblioteket överlämnades senare till ABF och blev så småningom en grundplåt i Värnamo stadsbibliotek.

Under 1920-talet tycktes verksamheten stagnera och logen blev mer och mer beroende av hyresinkomster. Nya medlemmar såg till att verksamheten breddades. De började sätta sin prägel på inriktningen som blev något mer radikal. Bland dessa nya namn fanns bröderna Algot och Manfred Johansson, Oskar Persson, Karl Lindström och Yngve Wahlgren. Lokalen fick en allt större betydelse som samlingsplats för olika organisationer och arrangemang.

1922 slogs NGTO och TO samman (TO-logen hade namnet Aftonstjärnan) och bildade NTO. Namnet var fortfarande 357 Värnamo..

1928 fick logen en förfrågan från Byggnadsföreningen Framtiden om man var villig att sälja fastigheten. Under de följande åren diskuterades olika lösningar. I slutet av 1934 meddelade Folkets Hus- och Parkföreningen att man var intresserad av att köpa fastigheten och i mars 1935 upprättades ett köpeavtal, där Folkets Hus- och Park köpte fastigheten för 20 000 kronor. NTO-logen fick rätt att hålla sina möten i en lokal som rymmer 100 personer.

Under de kommande åren blev Folkets Hus, som det nu kallades, den naturliga platsen för alla ”större” inomhusarrangemang: teaterföreställningar, dans, olika idrottsaktiviteter som brottning och boxning, föreläsningsverksamhet, gymnastiksträning och uppvisning, utställningar med mera.

Byggnaden var redan vid köpet omodern och i dåligt skick. Behovet av ett nytt Folkets Hus var stort och välkänt. Olika lägen för ett nytt hus hade undersökts och till slut fastnade man för att bygga på den befintliga platsen mellan Västra skolan och Mosslegatan. Den återstående tomtmarken i kvarteret köptes med stadens hjälp.

Det gamla Folkets Hus började rivas i juni 1958. B-salen revs först liksom halva A-salen. Resten av A-salen behölls som barack för byggnadsfirman under en tid.

Ett nytt Folkets Hus kunde invigas 1960.

NTO-logen i Värnamo gick ihop med IOGT 1970.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.

Textsidan av vykortet längst upp. Här ses också att det är Hertzberg som fotograferat 1909 eller något tidigare.

Taggar

Dela


Lämna ett svar